Miljödata och öppna data från Naturvårdsverket
Öppna data är data som är tillgängliggjorda i öppna format och fria att använda för valfria syften. Naturvårdsverket har som princip att tillgängliggöra så mycket data som möjligt eftersom det stärker miljöarbetet och bidrar till samhällsnyttiga tjänster.
Naturvårdsverkets öppna data handlar om miljö och klimat på en mängd olika sätt. Det kan vara mätningar av luftkvalitet runt om i Sverige, antalet rovdjur eller utsläpp av miljöfarligt avfall. Vi vill göra alla dessa data om miljön kända för andra, att användas i nya sammanhang. Vi tror att om våra datamängder kopplas ihop med andra data kan nya nyttor uppstå. Vi hoppas att en ökad öppenhet om och tillgänglighet av miljödata ska leda till en ökad delaktighet och kännedom om miljöfrågor i samhället.
Öppna data får användas fritt men ange gärna källa. I de fall informationsansvaret ligger hos någon annan än Naturvårdsverket, till exempel länsstyrelser, kommuner eller vattenvårdsförbund, tillkommer upphovsrätten respektive organisation.
Förteckning över öppna data
Naturvårdsverkets öppna data tillgängliggörs i myndighetens egna och externa metadataportaler.
| Länk | Beskrivning |
| Naturvårdsverkets öppna data | Metadataportal för Naturvårdsverkets öppna data |
| Geodatakatalogen | Metadataportal med en enkel karttjänst för visning av geodata |
| Tillgängliggörande av information enligt IED | Information kring tillgängliggörande av information enligt IED |
| Nationell metadatakatalog för miljödokument | Metadataportalen för handlingar kring miljöskydd |
| Naturvårdsverkets publikationer | Naturvårdsverkets rapporter, broschyrer, böcker och foldrar |
| Nationella datavärdskap | Presentation av Naturvårdsverkets datavärdar |
| Länk | Beskrivning |
| Sveriges dataportal | Sveriges nationella metadataportal för öppna data, begrepp och specifikationer |
| Geodataportalen | Sveriges nationella metadataportal för öppna geodata |
| DiVA | Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv |
| data.europa.eu | Den officiella portalen för europeiska data |
| Inspire geoportal | EU:s metadataportal för INSPIRE-data |
Naturvårdsverkets roll kring öppna data
Naturvårdsverket är en av flera myndigheter som tillsammans arbetar för att nå Sveriges miljömål med visionen att åstadkomma en bättre livsmiljö för kommande generationer.
Vi har stora mängder data om miljön. Dessa datamängder använder vi i våra uppdrag att visa hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Det gör vi genom att följa upp miljömålen och ta fram olika åtgärder på miljöområdet. Avgörande för detta arbete är data som visar hur miljön ser ut idag och hur den har sett ut bakåt i tiden.
Process för tillgängliggörande
Naturvårdsverket process för tillgängliggörande av öppna data är ett stöd för att antingen tillgängliggöra en ny informationsmängd eller för att förvalta tillgängliggörandet av en existerande informationsmängd.
Processen är livscykelbaserad och börjar med att informationsägaren vill tillgängliggöra en informationsmängd och slutar med att informationsmängden avvecklas. Data tillgängliggörs antingen som öppna data eller endast som metadata om det finns hinder för publicering. Genom att följa processen kan en organisation leva upp till öppna datalagens krav om tillgängliggörande av öppna data.
Inom Naturvårdsverket har vi i processen säkerställt att kraven från e-pliktslagen uppnås. Det sker genom att vi publicerar metadata i det öppna arkivet DiVA. Därifrån sker en automatisk överföring till Kungliga biblioteket. Metadata för Naturvårdsverkets informationsmängder tillgängliggörs även via externa metadataportaler, till exempel dataportal.se samt Lantmäteriets geodataportal.
Lagstiftning som styr tillgängliggörande av informationsmängder
Hur öppna data ska tillgängliggöras regleras av öppna data-lagen. Målsättningen är att så mycket data som möjligt ska finnas öppet tillgängliga för alla att använda. Dock är bland annat sekretesskyddade data och data som innehåller personuppgifter fortsatt skyddade.
Utöver att myndigheter ska tillgängliggöra data som efterfrågas av användare har EU-kommissionen listat vissa datamängder som särskilt värdefulla. Dessa data ska tillgängliggöras avgiftsfritt, oavsett om de efterfrågas eller inte. Ett av områdena EU-kommissionen lyfter fram är ”Jordobservationer och miljö”, vilket styr tillgängliggörandet av stora delar av Naturvårdsverkets data.
Förutom ovanstående lagtexter är tillgängliggörandet av information hos Naturvårdsverket även styrt av e-pliktslagen och MSB:s föreskrifter om informationssäkerhet för statliga myndigheter.
Lagar om öppna data
Öppna data-lagen
Särskilt värdefulla datamängder
E-pliktslagen
Informationssäkerhet
Exempel på visualisering av öppna data
Luftens innehåll av partiklar, kväveoxider och ozon i olika delar av Sverige finns att titta på i realtid.
Få uppdateringar om geodatatjänster
Vill du ha uppdateringar om förändringar och nyheter för geodatatjänster, så kan du följa vårt RSS-flöde:
geodata.naturvardsverket.se/rss
För att prenumerera på ett RSS-flöde behöver du en RSS-läsare, till exempel ett e-postprogram. Vissa webbläsare har inbyggda funktioner för att upptäcka och prenumerera på RSS-flöden. För andra webbläsare behöver du installera ett tillägg. Det finns även webbaserade RSS-läsare som är kostnadsfria och inte installeras på din dator.
Miljödatahantering
Strategi för miljödatahantering utgår ifrån en vision som övergripande förklarar nyttan med väl hanterade miljödata. Strategin är tänkt att vägleda myndigheter i arbetet med att förbättra tillgängliggörandet och användningen av miljödata.
Strategi för miljödatahantering (pdf)
Det finns även rekommendationer för metadatahantering.
Rekommendationer för metadatahantering, version 1.1 (pdf)
Bilaga 1: Överenskomna standarder och profiler för metadata, version 1.0 (pdf )
Bilaga 2: Begreppsmodell för metadatahantering, version 1.5 (pdf)
Naturvårdsverket har i samverkan med olika aktörer tagit fram nio inriktade förändringsmål för samverkan kring miljöinformation. De kompletteras av nio förändringsprinciper, som ger stöd i hur vi ska nå målen.
Nio förändringsmål ger oss riktning i arbetet
Naturvårdsverket har i samverkan med olika aktörer tagit fram nio inriktande förändringsmål:
- Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie verksamhetsprocesser.
- Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval.
- Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig.
- Allmänheten har insyn i och kan delta i myndighetsprocesser.
- Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora samhällsutmaningarna.
- Handläggare har rätt miljöinformation i sina ordinarie verksamhetsstödsystem.
- Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation.
- Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva verksamhetsprocesser och rättssäker informationshantering.
- Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar och information från EU, offentlig förvaltning och civila aktörer
Nio förändringsprinciper
För att nå målen finns nedanstående förändringsprinciper, som ger stöd i HUR vi ska nå målen.
- Vi beskriver vad vi åtar oss
- Vi följer ordinarie ansvar
- Vi utvecklar ur ett helhetsperspektiv
- Vi återbrukar innan vi nyutvecklar
- Vi strukturerar information
- Vi digitaliserar utifrån reella behov
- Vi bejakar samhällsförändringen
- Vi påverkar utformning av rättsakter
- Vi använder arkitekturstyrning i förändringsarbetet
BIOMIR - informationsramverk för biologisk mångfald
BIOMIR är ett ramverk som skapar en nationell struktur för information om biologisk mångfald. Målet är att göra det lättare att dela och använda information för många olika typer av användare och sammanhang. Ramverket förklarar viktiga begrepp och hur de hänger ihop, med fokus på att hitta gemensamma lösningar för olika verksamheter och syften. Det innehåller också informationsmodeller som kan liknas vid återanvändbara "ritningar" för att organisera och dela information på ett effektivt sätt.
Vem har nytta av BIOMIR?
Primära användare är informations- och verksamhetsarkitekter/utvecklare. Med BIOMIR kan de utgå från redan befintliga ”ritningar” i stället för att börja från början och söka efter gemensamma begrepp. För att dela redan befintliga data kan BIOMIR användas för att översätta till centrala gemensamma begrepp som är lätt att tolka för mottagaren.
Även beslutsfattande roller som chefer, uppdragsledare och beställare av information har nytta av ramverket. Genom att medvetet styra verksamhetens digitaliseringsarbete mot en gemensam informationsstruktur och driva på samverkan mellan myndigheter och organisationer bidrar de till att det blir lättare att dela och använda information.
Hur används och vidareutvecklas BIOMIR?
BIOMIR vidareutvecklas i samverkan med förvaltande myndighet, som nu är Naturvårdsverket. Det bästa sättet att börja använda begrepps- och informationsmodellerna är att kontakta BIOMIR förvaltning och ha en dialog. Tillsammans kopplar vi modellerna till verksamhetens data i aktuellt uppdrag, diskuterar lösningar och kommer överens om hur BIOMIR bäst kan användas. Återkoppling från uppdragen är viktig för att vi ska kunna förbättra och utveckla modellerna över tid.
Samverkan med myndigheter
Ramverket är ett initiativ från Naturvårdsverket. En första version av begrepps- och informationsmodeller har tagits fram av Naturvårdsverket, i dialog med Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
Så kommer du igång med ramverket
Här kan du ladda ner fördjupad information om vad ramverket innehåller och hur du kan använda det i ditt arbete. Kontakta Naturvårdsverket om du har frågor eller vill ha hjälp att börja använda BIOMIR. Ange att behovet gäller stöd kring BIOMIR.