Tillsyn av strandskydd och vattenverksamhet i grunda havsvikar
Frågor och svar om grunda havsvikar
Följande frågor ställdes under webbinarierna om skydd av grunda havsvikar 19 maj 2022, 24 mars 2023 samt 12 april 2024. Frågorna är besvarade av Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Miljösamverkan Sverige,Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Värmdö kommun.
Finns det metadata för att kunna göra egna GIS-analyser på havskatten?
Ja det underlag som får spridas från den senaste karteringen 2022/2023 kommer att kunna laddas ner från HaVs metadatakatalog.
Är det här kartunderlaget något som vi i kommunerna kan ta del av?
Ja via HaVs metadatakatalog Havskatten.
Finns statistisk över var åtgärderna utförts? Om de är inom något områdesskydd samt vem som är tillsynsmyndighet för respektive områdesskydd? Så man ser var ansvaret för tillsynen ligger.
Underlagen har en hög geografisk upplösning på 10 meter gånger 10 meter så det går att se både vilka skyddade områden ingreppen berör, hur det ser ut i den egna kommunen, länet osv.
Vart hittar man sidan med HaVskatten? Har svårt att hitta just den sidan på HaVs hemsida.
Kommer det finnas statistik uppdelat på kommunnivå?
Ja.
Finns det en problematik gällande strandskyddsdispenser som kan påverka exploateringstakten? Dvs. att det görs många åtgärder utan ansökning om dispens (där det behövs).
En slutsats av statistiken som baseras på en objektiv kartering av vad som kan urskiljas på ortofoton mm verkar strandskyddet inte vara något absolut hinder för exploatering. Genom att jämföra statistiken från den oberoende karteringen från ortofoton mm, med det som faktiskt hanteras prövningsmässigt hos kommuner och länsstyrelser går det att få en uppfattning om hur stort mörkertalet är som antagligen inte ansöker om sina verksamheter m.m.
Med anledning av fragmenteringen, kommer ni att titta på möjligheten att skydda vissa mer orörda kuststräckor med starkare skydd än strandskyddet?
I och med att underlaget finns är det fullt möjligt. Vi ser gärna att det tillämpas brett inom förvaltningen, både vad gäller fysisk planering, prövning, tillsyn, för att optimera skyddet av områden, för restaurering mm.
Har andra EU-länder också motsvarande statistik?
Nej detta är helt unikt för Sverige.
Tidigare under webbinariet nämndes det att båttrafikens bara har en negativ påverkan när det är väldigt grunt eller när man kör oförsiktigt. Vilket vattendjup är det? Vilken knop?
Se Havsmiljöinstitutets rapport 2019:3:
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem (pdf, havochvatten.se)
Vad är det som orsakar fragmentering mer exakt och vad innebär det i det här sammanhanget? Har även bryggor som är pålade en fragmenterad effekt? Och vad blir den fragmenterande effekten? Stannar fiskar upp om det dyker upp en brygga? Eller tar de en omväg? Har man genom studier kunnat se beteendeförändring eller minskade populationer till följd av fysisk påverkan av grunda havsvikar?
Det här är en mycket komplex fråga. Mer läsning kring fragmentering och just biologisk konnektivitet finns i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2022:13:
Konnektivitet i kustvatten (havochvatten.se)
Fragmenteringen orsakas av att anläggningar och verksamheter skapar fysiska hinder och eller förändringar (ex vis från grunt till djupt vatten genom muddringar) i strand- vattenmiljön. En från början lång kuststräcka kan genom ett eller flera ingrepp klippas upp i två eller fler mindre delsträckor.
Fysisk påverkan som exploatering och fysiska förändringar i kustzonen kan utgöra hinder för förbundna systemen och skapa väsentliga störningar för arter och organismers spridning och migration i vattenmassan. Beroende på hur konstruktionerna utformas och var de placeras har de givetvis mindre eller större påverkan. Vuxen fisk har lättare att förflytta sig än fastsittande organismer. Även Östersjöns låga salthalt påverkar spridningsförmågan hos arter som är anpassade för en högre salthalt, ex vis vad gäller blåstången vars honliga könsceller är tunga.
För sötvattensarter som abborre, gädda och gös är produktionen av lämpliga bytesobjekt ofta betydligt högre i Östersjön än i insjöar. En viktig faktor för fiskbeståndens täthet i våra kustområden är yngelproduktionen, som till stor del bestäms av omfattningen av de områden där produktionen sker. Det positiva sambandet mellan beståndets storlek och uppväxtmiljöernas yta innebär att varje lek- och uppväxtmiljö, och förhållandena däri, potentiellt har betydelse för beståndens storlek.
Mer om hur fysisk påverkan påverkar konnektiviteten finns även att läsa i SLU Aquas rapport 2022:11:
Ecological connectivity in marine protected areas in Swedish Baltic coastal waters (pdf, slu.se)
Det är svårt att kvantitativt skatta fysisk påverkan på konnektivitet, men de kartor som skapas i analyserna ger ändå intressanta mönster som tydligt visar var påverkan är som störst (se kartan nedan).
En viktig typ av påverkan är genom att vegetationen försvinner. Se t ex artikeln från Sundblad med flera 2019:
Recreational boating degrades vegetation important for fish recruitment (slu.se)
Ulf Bergström på SLUs kustvattenlaboratorium pratar lite om de här frågorna här:
I Bottenviken och Bottenhavet har vi stor landhöjning. Framför allt i Bottenviken där vi har flacka kuster är påverkan av landhöjningen stor. Går det att säga någonting om de speciella förhållandena?
Vad jag känner till (inte mitt expertområde) genomgår instänga grunda vikar (flador) i områden med hög landhöjning en förvandling från brackvatten till helt instängda limniska miljöer, med en förändring av flora och fauna som följd.
Finns det någon koppling till algblomningar om de här miljöerna påverkas?
Högst sannolikt, men jag kommer inte på några studier på rak arm.
Finns en sammanställning av den ekonomiska analysen?
I rapporten "Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige - Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund" (Moksens m.fl. 2016) finns en sammanställning av skattade ekonomiska värden av ålgräsets ekosystemtjänster.
Finns det några studier på hur stor kollagringsförmåga skyddade vegetationsklädda vikar i norra Östersjön-Botniska viken har (dvs vegetationsklädda vikar utan ålgräs)?
Jag (Per Moksnes) känner inte till några sådan studier, men skulle gissa att dessa ängar lagrar kol på liknande sätt som ålgräs i samma miljö.
Kan er urvalsmetod av vikar appliceras på nationellt dataset för att ge underlag till kustnära kommuner kring vilka vikar inom vårt område som passar bra för att prioritera var våra ytterst begränsade resurser gör bäst nytta?
Ja, det bör väl kunna göra, om man har ett bra dataset och vet vad man är ute efter. Det är viktigt att man identifierar vilken typ av områden/vikar man vill finna och vad som karakteriserar dem. För oss var det exempelvis viktigt att i ett första skede hitta vikar som var skyddade och hade ett begränsat vattenutbyte, hade höga näringsämneshalter, påverkad vegetation och svag fiskrekrytering. En del av dessa variabler var kända och andra inte. Vi fick lägga ett års arbete för att göra kompletterande mätningar, både för att kunna identifiera lämpliga vikar att jobba med, men också för att samla in ”före”-data.
Var muddringen i den första viken med den höga fosforhalten olaglig eller hade den tillstånd?
Nej, olaglig.
Har fritidsbryggor plockats bort från försöksvikarna?
Nej, inte ännu. Initialt tänkte vi att denna åtgärds skulle kunna vara bra, och det är den säkert i vissa sammanhang. Dock verkar det vara svårt att få fastighetsägare att frivilligt avstå från en privat brygga och istället få en båtplats vid en mindre marina eller ny gemensam brygganläggning utanför en grund vik.
Hur mycket eller vilken typ av resultat förväntar ni er på ca 2-3 år? Det låter som en kort tid för ekosystemen att återställas.
På en så kort tid som 2–3 år bör vi kunna se tydliga effekter på vattenkvaliteten, och möjligtvis en viss förändring av vegetationen. Troligen är det för kort tid för att se tydliga effekter i vegetation och fisk. Vi får försöka hitta möjligheter att förlänga projektet för att bättre kunna följa upp ekosystemeffekter.
I projektvikarna, är det någon som har påverkan från fritidsbåtshamnar? Vad för åtgärder kan vara bra att vidta där?
I en av våra vikar finns en mindre marina (stor gemensamhetsbrygga). Där har vi upprättat en båtled med bojar som sträcker sig från vikens mynning fram till bryggan, både för att minimera båttrafik i de grundare områdena med mer vegetation, men också för att markera ut att de där kan klippa vegetationen (och därmed bli mindre besvärade av vegetationen, samtidigt som övrig vegetation i viken förblir opåverkad). Båtleden verkar också påminna båtförarna om att det är viktigt att köra försiktigt inne i viken.
Tips på mer information:
Ny fact sheet och film ska hjälpa kommunala kustplanerare (su.se)
Miljökvalitetsnormer beskriver vad är som måste tas i hänsyn inom vattenområde. Använder ni miljökvalitetsnormer (MKN) som medhjälp i tillsyn process?
Åtgärdstestet pågår fram till midsommar, så under hösten bör vi ha hunnit göra en första analys av insamlade data.
Hur ser ni på kronofogden jämfört med att förelägga med löpande vite eller sätta ett högre vite andra gången man förelägger?
Nackdelen med löpande viten är att de måste följas upp, i regel på plats, vilket kräver tid/resurser. Eventuellt kan det gå att debitera för den tiden men vitena åtminstone tillfaller staten och inte tillsynsmyndigheten (om man ens lyckas få dem utdömda, vilket också kräver tid/resurser) . I vissa fall fungerar viten avskräckande och rättelse genomförs, i andra fall hjälper de inte alls. Verkställighet hos Kronofogdemyndigheten fungerar i princip alltid. Det kräver för all del också tid/resurser men leder åtminstone till faktisk rättelse, vilket också är slutmålet.
Vad kan kostnaden att begära verkställighet hos Kronofogden vara?
Det bör inte bli någon kostnad då man ansöker om att det ska ske på verksamhetsutövarens/fastighetsägarens bekostnad. Kostnaden i sig är kopplad till vad det är för typ av åtgärd. Kronfogdemyndigheten tar in offerter från olika entreprenörer för arbetet där t.ex. rivning av en brygga med stenkistor rimligtvis kostar mer än bortforslandet av en husbåt. Den som ansökt kommer däremot behöva ligga ute med kostnaden tills den kan drivas in av Kronofogdemyndigheten. Risken för att åka på kostnaden själv kan diskuteras under ärendets gång då Kronofogdemyndigheten ser över vilka tillgångar som finns.
Vad är anledningen till att Värmdö kommun har hand om anmälningar av vattenverksamhet och inte Länsstyrelsen? Upplever ni det bättre?
Anledningen är att vår dåvarande chef ansåg att vi la väldigt mycket tid på att svara på remisser och att vi istället lika gärna kunde fatta besluten själva. Sen bedömdes det så klart finnas synnergieffekter med strandskyddstillsynen också. Rent praktiskt ansökte vi om att få vattenverksamhetstillsynen delegerat till oss. Jag skulle absolut säga att det finns fördelar med att ha både strandskydd och vattenverksamhet samlat på samma myndighet, både för myndigheten och de sökande. Jag tror däremot inte alls på att man vinner tid, och i förlängningen pengar, på att ta över tillsynen.
Det är väl ändå olika lagstiftningar, den ena är en i grunden tillåtande lagstiftning (anmälan) och den andra är en förbudslagstiftning (strandskydd), så även om det inte ligger på samma myndighet/enhet är det ju olika utgångspunkt vid prövning?
Ja det är olika lagstiftning och olika utgångspunkt i prövningen.
Gäller det vattenverksamhet enligt miljöbalken eller all vattenverksamhet (avvattning, dikning, fallrätt osv)?
Alla arbeten i vatten är vattenverksamhet i enlighet med 11 kap miljöbalken även markavvattning, dikning och dämning.
Villkor ska vara uppföljningsbara och tydliga. Gäller det även för försiktighetsmått vid anmälan om vattenverksamhet?
Det är alltid viktigt att verksamhetsutövaren förstår vad den har att förhålla sig till. Ju tydligare villkor eller försiktighetsmått, desto enklare är det också för tillsynsmyndigheten att följa upp den vattenverksamhets som anmälts.
Angående förelägganden och "villkor" måste det väl vara "föreläggandepunkter" som menas? Villkor är till ett tillstånd eller dispens för att en åtgärd i en ansökan ska kunna utföras.
Ja det är föreläggandepunkter som menas.
Om tillsyn av anmälningspliktig vattenverksamhet hanteras av kommunens miljönämnd och strandskyddsdispens av byggnadsnämnden, ska föreläggande om återställande då fattas av båda nämnderna? Vilket lagstöd är starkast att nyttjas vid tillsynen i grunda havsvikar eller bör båda lagstöden användas?
Strandskyddet är den starkaste lagstiftningen. Föreläggandet ska utgå från den lagstiftning som har överträtts. Man får avgöra från fall till fall vilken lagstiftning som föresläggandet ska utgå från och det bestämmer i sin tur vilken instans som ska hantera föreläggandet. Det kan vara så att föreläggandet bör omfatta båda lagstöden. Återställandet kan kräva försiktighetsmått avseende vattenverksamhet och då är det rimligt att den som hanterar vattenverksamhetsfrågor hanterar föreläggandet.
Stämmer det att tillsynsmyndigheten inte kan förelägga någon att ansöka om dispens i efterhand?
Det går att söka strandskyddsdispens i efterhand. Det går däremot inte att göra en anmälan om vattenverksamhet i efterhand.
Vad anser Havs- och vattenmyndigheten om förelägganden som preciseras med t.ex. "att göra återställningen/åtgärden i samråd med tillsynsmyndigheten"?
Om tillsynsmyndigheten anser att det finns skäl för det, exempelvis för att skydda hotade arter, så är det rimligt. Då får man lägga till något preciserande exempelvis när denna kontakt ska tas.
Kan de exempel som diskuteras bara appliceras på vattenverksamhet enligt miljöbalken eller om exemplen även belyser frågor som styrs av annan lagstiftning som berör vattenverksamhet?
Alla arbeten i vatten är vattenverksamhet enligt miljöbalken. Om återställandet innebär följdverksamheter ex att massor ska hanteras/borttransporteras så är det lika viktigt att det är tydligt var massorna ska tas omhand och man då får hänvisa till avfallsförordningen.
Återställelsen är ofta anmälningspliktig vattenverksamhet. Ska sådan anmälas göras innan återställande får ske?
I juridisk mening är ett beslut om försiktighetsmått för en anmäld vattenverksamhet ett tillsynsbeslut, varför de försiktighetsmått som behövs för återställandet med fördel kan skrivas in i föreläggandet. Då behövs ingen "ytterligare" anmälan.
Om man ser att antalet ansökningar om dispenser minskar de senaste åren men antalet utförda åtgärder ökar så verkar det ju som att antalet olagliga åtgärder som utförs ökar? Visst, allt är inte linjeobjekt eller ytobjekt i grunda havsvikar utan en hel del byggnader, men finns det någon sån statistik? Har följsamheten i stort i samhället försämrats?
Vet inte om vi kan jämföra riktigt så. Det kan ju handla om en ökning just vid kusten men inte vid övriga vatten? Vi tror att tillsynen behöver öka.
Har du något exempel på praxis gällande att vattenområdet inte är ianspråkstaget?
I det vägledande avgörandet MÖD 2011:42 bedömde Mark- och miljööverdomstolen att hemfridszonen inte kunde sträcka sig ut i vattenområdet. Vattenområdet skulle därför fortfarande anses som allemansrättsligt tillgängligt, trots att de redan befintliga anläggningarna gjorde att stranden inte längre var tillgänglig för allmänheten.
Räknas flytbryggor för att förvara vattenskoter på som brygga?
Är det en flytbrygga så är det en brygga.
Finns det praxis om bedömningen av 7 kap 15 § 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter?
Mark och miljödomstolen verkar inte hålla med om att grunda havsvikar är känsliga. Har ni någon rekommendation om vad man kan hänga upp det på rent rättsligt? Finns det någon praxis, vägledning etc.?
Det finns ingen praxis så det är viktigt att vi alla driver frågan. Det finns lite vägledningsmaterial som kan vara av intresse. Effekter av fysisk påverkan och effekter på kustvattenmiljön HaV rapport 2020:27:
Fysisk påverkan i kusten och effekter på ekosystemen (havochvatten.se)
Privata båtar blir allt större, hur vägs behovet av större och djupare bryggor/bryggplatser?
Bedömning i varje enskilt fall. Att ha en stor båt är inte skäl för dispens men kanske tillåts t.ex. längre brygga för att nå tillräckligt vattendjup.
Om tillsyn av strandskydd ligger på stadsbyggnad i en kommun, vilket eventuellt tillsynsansvar avseende strandskydd kan eventuellt ändå ligga på miljökontoret förutom att hänvisa klagande rätt?
Vi kan inte svara på hur kommunen organiserar sig och utför sin tillsyn. Ansvaret för strandskydd kan vara delegerad till olika nämnder i olika kommuner. Kanske har de som arbetar med natur och miljö mer kunskap om påverkan på dessa värden så samråd mellan nämnderna kan vara lämpligt. Kommunen bör ha en etablerad arbetsgång.
Vi konstaterar att det allt för många gånger vid kusten inte går att få bort anläggningar p.g.a. att det lämnats många dispenser historiskt och att anläggningarna är gamla. Hur ska vi tänka här?
Anläggningar som är uppförda med stöd av strandskyddsdispens eller innan det generella strandskyddet infördes (1975) ska anses vara lagligt uppförda. Frågan om vattenverksamhet kan tillkomma i efterhand om tillstånd saknas. Vattenverksamhet kan inte anmälas i efterhand, men det går att förelägga om att verksamhetsutövaren ska söka tillstånd, alternativt förelägga om att återställa platsen. Föreläggande om rättelse ska då först bedömas om det kan anses vara skäligt. Om en vattenanläggning funnits länge så kan det göra mer skada än nytta att återställa. Om det behövs villkor för att förhindra skada på vattenmiljön, är det skäligt att förelägga om att söka tillstånd.
Beskriv gärna närmare hur man kan samarbeta i tillsynen strandskydd och vattenverksamhet då lst prövar kommunens beslut vid överklagan. Lst kan t.ex. inte lämna synpunkter i kommunens ärende under handläggning. Lst ska ses som en myndighet enligt våra jurister. I överprövningsärenden kan även internyttrande begäras från andra enheter.
Länsstyrelsen har många uppgifter och det bör inte vara något problem att samordna tillsynen om det inte är samma enhet som också överprövar strandskyddsärenden. Det handlar om tillsynsvägledning som i sig ska vara övergripande och inte beröra det enskilda fallet. Här får vi skilja på länsstyrelsens tillsynsvägledning om strandskydd och myndighetens egna tillsyn av vattenverksamhet i samverkan med kommunen. Länsstyrelsen har olika ben att stå på och bör anpassa sin organisation därefter.
Vilken typ av åtgärder påverkar grunda havsvikar mest och är därmed viktigast att tillsyna?
Beror på var den ligger, hur den är utformad och vilka ekologiska värden den berör. Men kort kan man säga att utfyllnader och konstruktioner, muddringar mm som ger direkt fysisk förlust och/eller skapar en fysisk störning över en större yta eller längre tidsperiod, exempelvis genom övertäckning, hydrografiska förändringar (förändringar av strömmar och vågregim), resuspension/grumlingar, skuggning mm. Många små "åtgärder" kan även samlat skapa större problem genom att miljöerna fragmenteras, skadas eller förstörs. En viktig del är även att ha i beaktande vilken verksamhet som i sin tur kopplas till exempelvis anläggningen.
På kartverktyget havskatten står det att "denna datamängd har inga visualiseringar ännu". Finns det tillgängliga kartor över kusten?
Kartor över fysisk påverkan finns tillgängligt i HaVs metadatakatalog Havskatten,
Klicka på Åtkomst (blå knapp under dataresurser) så kan du ladda hem en zippad fil med kartunderlagen mm. Underlagen är från karteringsprojektet Fysisk påverkan i svenska kustvatten 2016-2017. Underlaget för Abiotiska miljötyper är under uppsegling, men inte tillgängligt än (ambitionen är under maj månad). Vi ska se över underlagen i Havskatten för fysisk påverkan för att underlätta tillämpningen. Ambitioner är även att få till en första version av riskartan för grumling.
Antar att det är länsstyrelsens ansvar att hitta prioriterade havsvikar, matcha med dispenser och därefter ta kontakt med berörda kommuner för ev samverkan? Eller hur är det tänkt?
Länsstyrelsen ansvarar för sin tillsyn av sina ärenden. Kommunen ansvarar för sin tillsyn och ärenden. Men då det är samma grunda havsvikar så är det fördel om länsstyrelsen tar intiativet att kontakta kommunerna inom länet för att samverka i detta.
Finns det möjlighet att få ta del av Miljösamverkans Sveriges tillsynskampanj?
Det finns en slutrapport från tillsynskampanjen 2022 på länsstyrelsernas samverkansyta för naturtillsyn FO Natur.
MÖD, ex. M 4628-17, där det hänvisas till 2 kap. 1 § MB att bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren/fastighetsägaren och inte på tillsynsmyndigheten?
Tillsynsmyndigheten har utredningsansvaret i tillsynsärenden, alltså ska kunna presentera tillräckligt underlag för att kunna påstå att det har skett en överträdelse. Läs vidare på Miljösamverkan Sveriges webbplats:
Utredning - Miljösamverkan Sverige (miljosamverkansverige.se)
Vad gäller kring vattenburna anordningar som i teorin är flyttbara, ofta bastuflottar m.m., ska man alltid neka?
Frågeställaren funderar antagligen över flottar som ser ut som bryggdäck och används som sådana, men ägaren har hängt på en motor. I de lägen när en tillsynsmyndighet agerar på dessa bryggdäck så kan frågan komma upp om inte detta är båtar och således inte förbjudna inom strandskydd. Det finns dock rättsfall som visar på att även om bryggdäcket har en påhängd motor är det fortfarande ett bryggdäck som är en anläggning som är förbjuden inom strandskydd om den är förlagd på i huvudsak samma plats under längre perioder.
Har det gjorts något urval på vilka objekt som skulle besökas i Miljösamverkan Sveriges tillsynskampanj innan tillsynsbesöket genomfördes? Hur i så fall?
Varje länsstyrelse för sig gjorde urval i sina insatser. Det var lite olika utgångspunkter för urvalen. Västra Götaland valde ut fyra områden med höga naturvärden och förhållandevis mycket bebyggelse och många bryggor. Platserna hade inte ingått i tidigare tillsynskampanjer. I Östergötland gjordes urvalet mer med fokus på naturvärden. Urvalsgrunder finns beskrivna i varje länsstyrelses plan för tillsynskampanjen. Finns på länsstyrelsernas samverkansyta Naturtillsyn.
Finns det förslag på beslut om föreläggande att utföra åtgärder utifrån strandskyddet?
Miljösamverkan Sverige har beslutsmallar. Länsstyrelserna kan använda dessa för att vägleda kommunerna men det finns ingen exempellista med föreläggandemeningar att plocka från.
Om en enklare väg har anlagts i strandskyddat område utan dispens, kan dispens sökas i efterhand? Hur ser ni generellt på att söka dispens i efterhand?
Det går att pröva dispens i efterhand. Prövningen ska göras utifrån hur platsen såg ut innan vägen i det här fallet anlades. Parallellt med prövningen är det oftast också aktuellt att driva ett tillsynsärende för åtgärden.
Ska anläggande av nya bryggor som anmäls som vattenverksamhet alltid dispensprövas mot strandskyddsbestämmelserna?
Det generella svaret är ja. Åtgärder som anses vara vattenverksamhet är oftast åtgärder som även är förbjudna inom strandskyddsområde. I enstaka fall kan bryggan omfattas av något undantag, till exempel för areella näringar, och kräver då inte dispens. Vid tillståndspliktiga vattenverksamheter ska strandskyddet hanteras inom tillståndsprövningen.
Går det att ge dispens för uppläggning av muddermassor inom strandskyddat område? Hittar att det krävs men svårt att hitta rättsfall där det landat i ett positivt beslut.
Det beror på vad massorna ska användas till, det är syftet med uppläggningen som styr. Uppläggning av muddermassor uppfyller sällan kraven för strandskyddsdispens utan bör ordnas utanför strandskyddat område. I vissa fall kan det särskilda skälet 1 (området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften) möjligen vara tillämpligt, eller 3 (behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området) om massorna ska användas som exempelvis skyddsvall.
Finns det någon nationell databas där det framgår vilka fastigheter som har dispens från strandskyddet?
Nej, men en del länsstyrelser och kommuner kanske har det.
Gäller strandskyddslagstiftningen även vid kortare evenemang som under begränsad tid påverkar allemansrätt och växt- och djurliv?
Ja. Även om det handlar om kortvarig påverkan så ger dispensprövningen möjlighet att ställa krav på avgränsning, renhållning och återställande av området efteråt.
Gäller strandskydd vid kulverterade vattendrag?
Man måste se till när, var och varför kulvertering gjorts. Platsen/åtgärden kan ju falla in i något av undantaget. Kulvertering är typiskt sett är en åtgärd som väsentligt förändrar livsvillkor för djur- och växtarter och som därför är förbjuden. Dispens krävs alltså för kulverteringen. Detta bör betyda att strandskyddet finns kvar även efter kulverteringen.
I detaljplanerat område upphävs strandskyddet per automatik?
Nej, det krävs ett aktivt beslut om att upphäva strandskyddet inom hela/delar av detaljplanen. För att strandskyddet ska kunna upphävas inom detaljplanen krävs att planen uppfyller något av de särskilda skälen i 7 kap 18 c-d § Miljöbalken.
Kan det finnas vattendrag/diken som omfattas av strandskydd trots att det inte i länsstyrelsens webb-Gis syns något strandskyddskikt?
Ja, strandskydd gäller vid alla vattendrag, sjöar och kuster i Sverige men skyddet finns idag inte digitaliserat i något landstäckande strandskyddsskikt. Det finns ingen nedre gräns för vilka vattendrag som skyddas. Det finns län som har äldre generella beslut om undantag så omfattningen av strandskyddet kan till viss del variera mellan länen.
Det är ju viktigt att skydda de värdefulla miljöerna, men hur gör vi bedömningen nytta av en verksamhet kontra skydda värdefull miljö? Vi kan ju inte säga nej till precis allt.
Steg 1 vad gäller strandskydd är att se om det verkligen finns ett särskilt skäl för åtgärden. Fritidsbryggor för enskilda bör vara svårt att medge om området hyser höga naturvärden, även om bryggan för sin funktion måste ligga vid vatten. Enligt de övriga presentationerna så medges mer än vad som avslås så nog finns det utrymme att säga nej till mer med grunden skydd av naturen. Rättsfall ang avvägning enkilt/allmänt intresse. MÖD prövar just nu (i mål M 12101-21) ett överklagande av MMDs dom M 2852-19, där MMD vid en prövning av strandskyddet bedömt att den tilltänkta småbåtshamnen skulle kunna medföra en väsentlig förändring av livsvillkoren för ålgräsvegetationen och att det därmed inte går att bevilja dispens för skäl 3 (att en brygga för sin funktion måste ligga vid vatten)
En förutsättning för att få utföra en vattenverksamhet är att man har rådighet. Rådigheten prövas dock inte i ett anmälningsärende. Borde det inte ställas krav på att verksamhetsutövare ska bevisa rådigheten?
Det går inte att hantera rådigheten i ett anmälningsärende eftersom det inte sker någon "prövning". Däremot måste verksamhetsutövare kunna visa att det finns rådighet vid tillsyn av den verksamhet som utförts.
Hur gammalt är gammalt? När är det inte skäligt att utföra rättelse/föreläggande? Finns det någon generell riktlinje?
Det går inte att säga exakt när gränsen går för att det inte är skäligt att förelägga om rättelse. Den bortre gränsen för åldern på ett tillsynsobjekt är egentligen när strandskyddet infördes. Antingen det generella strandskyddet år 1975, eller på vissa platser redan på 1950-talet. Det finns inte preskription i strandskyddstillsyn, men myndigheten behöver ändå ta ställning till om det är proportionerligt att begära rättelse på tillsynsobjekt som utfördes för längesedan, t ex 1970-80-tal. Har tillsynsobjektet bytt ägare sedan det uppfördes behöver man ta ställning till om det är skäligt att förelägga om rättelse enligt 26 kap. 12 § miljöbalken. Tre parametrar spelar in i bedömningen; tid sedan tillsynsobjektet utfördes, tillsynsobjektets påverkan på strandskyddets syften och historiskt myndighetsagerande. Om tillsynsobjektet har utförts för längesedan i kombination med att miljönyttan av att objektet tas bort är förhållandevis liten och därtill att tillsynsmyndigheten antingen underlåtit att kontrollera på många år eller lämnat något slags positivt besked till ägarna längre tillbaka, talar starkt för att det inte är proportionerligt att förelägga om rättelse. Även tillsynsmyndighetens prioriteringar kan spela in i hur gamla objekt man agerar på. Ju äldre något är desto svårare och även dyrare är det att driva tillsynen, vanligtvis. Någonstans går gränsen för hur mycket det får kosta för myndigheten i förhållande till vad man vinner för strandskyddets syften, se bild.
Ska länsstyrelsen tillsyna enbart strandskydd eller områden där det är strandskydd och vattenverksamhet? Det är viktigt att samordna med kommun om enbart strandskydd. För att förtydliga, i vårt län är det strikt uppdelat att lst hanterar enbart frågor med strandskydd +vattenverksamhet, kommuner ansvarar för frågor med enbart strandskydd.
Den myndighet som har ansvar för strandskyddstillsynen på en viss plats bör i första hand öppna tillsynsärende på tillsynsobjekt i vatten som också ska anmälas enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken. Denna myndighet ska sedan samverka med den myndighet som har tillsyn över vattenverksamhet (om en annan) kring vad som krävs för att återställa/inte ytterligare skada vattenmiljön. Om tillsynsobjektet eller den förbjudna åtgärden skett inom t ex ett naturreservat eller Natura 2000-område är det länsstyrelsen som har strandskyddstillsynen och då sker förstås samordningen inom länsstyrelsen. Man kan säga att det finns större möjligheter att agera skarpt med stöd av strandskyddsbestämmelserna eftersom det är en förbudslagstiftning.
Är återplantering av ålgräs en bra eller effektiv metod?
Dagens metod att skörda och plantera skott för hand med dykare fungerar väl om miljöförhållandena är bra. I jämförelse med andra undersökta metoder (bl.a. med frön) är det den mest kostnadseffektiva metoden för skandinaviska förhållanden. Den är dock dyr och långsam (endast för mindre projekt - enstaka hektar) och osäker (finns alltid en risk för misslyckande) varför det alltid är mycket bättre att skydda en äng.
Gällande bilden du visade över att det tillkommer 1 700 bryggor per år. Är de lagligt uppförda? Finns det data om hur många som uppförs som inte är lagligt uppförda.
Bra fråga. Tyvärr så saknades det ett lättillgängligt register över alla bryggor med tillstånd, varför en analys över vilka bryggor som syns i flygfoton saknar tillstånd är svår att göra. Ett sådant register vore mycket angeläget att få till.
Är det bättre med samlade båtplatser (småbåtshamnar) än med flera mindre bryggor?
Bra, men svår fråga. Om en marina är bra placerad där den och tillhörande båttrafiken inte påverkar känsliga grunda, vågskyddade kustmiljöer kan det vara bättre att utvidga den än att bygga nya bryggor i mer orörda områden. Det kan dock finnas marinor i mer känsliga områden där t.ex. ålgräsängar fortfarande förekommer, men där en utbyggnad kan medföra att ett tröskelvärde passeras och ängen kollapsar. Så svaret kan variera från fall till fall.
Kan du gradera skadligheten av de yttre åtgärderna som skuggning, muddring, dumpning etc? Vad tycker du är viktigast för tillsynsmyndigheten att fokusera på?
Svårt att gradera då deras effekt kan variera stort från fall till fall. Skuggning från bryggor ger alltid negativ effekt för vegetationen under och kring bryggan (också i mer exponerade områden), men effekten är lokal och berör ett begränsat område. Muddring kan i bästa fall (i ett exponerat område utan vegetation) ge mycket begränsad påverkan, men i sämsta fall (grunt vågskyddat) ge upphov till konstant uppgrumling över ett mycket stort område med kollaps av vegetationen i ett område. Så risken är högre för muddring. Dumpning av leriga muddermassor i strandkanten eller grunt vatten kan ge liknande effekter och bör aldrig ges dispens.
När samhällsintressen går emot varandra, hur får man till detta bra- exploatering av grunda områden/planerade naturskyddsområden (ff kabeldragning) vid havsbaserad vindkraft?
Grunda, mycket vågskyddade områden har oftast högst naturvärden och är samtidigt de mest känsliga för alla typer av mänskliga aktiviteter, så man bör undvika att lägga kablar m.m. från vindkraft i dessa områden (vilket borde gå att undvika).
Vad är egentligen bäst? Att bygga bryggor i djupare områden som kräver större och mer omfattande anläggningar för vågskydd, typ pirar, än att bygga i grunda områden?
Bra fråga. Svaret beror givetvis på situationen, men jag tror/gissar att miljöpåverkan kan vara mindre från t.ex. en pirkonstruktion i ett mer exponerat område med hårdbotten, än från mindre bryggor och båtar i ett mer känsligr och värdefullt grunt, vågskyddat område. Sen finns förstås också en aspekt om kostnaden.
Är det någon bryggtyp (stenkista, flytbrygga t.ex.) som påverkar mer negativt?
Studier visar att flytbryggor skuggar mer och har större negativ påverkan på vegetationen under och kring bryggan än en pålad brygga. Stenkistor ännu större påverkan då de dödar allt högre liv under, samt också ger större påverkan på cirkulationen.
Vilken inverkan på miljön har vindkraftverk till havs?
Bra kunskapsunderlag i och kring vindkraft finns på:
Forskningsprogrammet Vindvals hemsida
En bra rapport utgör även sammanställningen kring effekterna av vindkraftsparken Lillgrund i Öresund som togs i drift redan 2008,
HaV rapport 2013:18 (havochvatten.se)
Fram för allt sker påverkan i form av buller, elektromagnetiska fält (kablar), tillförsel av nytt substrat, förändrade strömförhållanden mm beroende på typ av vindkraftverk, antal och storlek. Risk finns även att fåglar kan störas av/ kollidera med vindkraftverken.
Har ni koll på om landhöjningen är en orsak till att bryggor blir längre?
Längs kusten i Bottniska viken där landhöjningen kan vara ca 10 mm per år är det framförallt att man muddrar och spränger trösklar för att få tillgång till den brygga man en gång anlagt (i Skåne är den ca 1 mm per år). Att bryggorna blir "större" kan annars hänga ihop med att fritidsbåtarna blivit större och därmed kräver större brygganläggningar.
Har vi tillräckliga styrmedel för att skydda vattenmiljön?
Det finns i nuläget "inga" styrmedel som effektivt kan adressera exploateringstrycket i kustvattenmiljön. I stort sett alla befintliga styrmedel är inriktade mot att minimera påverkan av tillkommande verksamheter, exempelvis prövning av vattenverksamheter som reglerar villkoren för nya verksamheter, men endast i vissa fall kan neka tillstånd helt. Eftersom exploateringstakten är hög, både i vattnet (bryggor, etcetera) och på stranden, ökar antalet påverkanskällor kontinuerligt.
Eftersom grunda orörda havsvikar minskar succesivt är detta ett tecken på; antingen är lagen oduglig eller så är tillämpningen av den för dålig?
För att åtgärdsarbetet ska bli kostnadseffektivt och ge ett positivt nettoresultat är det viktigt att det finns en samordning och samsyn inom förvaltningen av ambitioner och mål. Denna samsyn behövs framför allt mellan restaurering, samt mellan prövning och tillsyn av verksamheter (men även områdesskydd och fysisk planering). Detta för att säkerställa att livsmiljöer som samhället satsar på att restaurera, inte samtidigt tillåts exploateras eller påverkas negativt av andra samhällsaktörer.