Informera konsumenter om plastbärkassars miljöpåverkan

Vi använder cirka 200 plastkassar per person och år i EU och ofta använder vi plastbärkassen bara en gång. I Sverige använder vi färre plastbärkassar (cirka 74 per person och år), men användningen behöver fortfarande minska. Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster. Eftersom plast har svårt att brytas ner i naturen skadas många fåglar och däggdjur av att fastna i plasten eller äta av plasten. På grund av den långa nedbrytningstiden är plast ett växande miljöproblem och att använda färre plastbärkassar är en åtgärd för att minska risken för att plast hamnar i naturen.

Alla bärkassar påverkar miljön och därför är det viktigt att använda de påsar, kassar eller väskor som du har hemma. Om du köper en ny påse så se till att använda den så många gånger som möjligt innan du återvinner den.

Alla bärkassar påverkar miljön. Det finns för- och nackdelar med alla. Det går till exempel inte att kompostera bionedbrytbara plastbärkassar i en vanlig hushållskompost och bionedbrytbar plast bryts inte ned i naturen utan orsakar också nedskräpning. Eftersom det är slöseri med resurser att ta en ny påse varje gång du handlar, är det bra att minska antalet bärkassar oavsett vad de är gjorda av. Det allra bästa är att använda den påsen som du redan har hemma.

Kassar gjorda av biobaserad plast är tillverkade av material av biologiskt ursprung. Att en kasse är gjord av en förnybar råvara innebär att råvaran inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, exempelvis ved från skogen, sockerrör och majs. Alla plastkassar baserade på fossilfri råvara (biobaserad eller förnybar plast) behöver inte vara nedbrytbara utan kan ha designats för att vara lika beständiga som konventionell plast.

De flesta bionedbrytbara plaster är komposterbara. Det krävs dock särskilda förhållanden för att kompostering ska leda till att plasten bryts ner. Det innebär att de flesta plaster inte kan brytas ner i en hemkompost utan det krävs i regel industriell kompostering. I Sverige finns i dagsläget inga sådana anläggningar.

Som plastförpackning.

Som alternativ finns speciella avfallspåsar att köpa på rulle i butik. Dessa påsar är ofta tunnare än plastbärkassarna, vilket innebär att resurser sparas. En annan fördel är att de saknar tryck. När man trycker på plastbärkassar ger det utsläpp av flyktiga organiska ämnen som är farliga för miljön.

Plast är ett mycket användbart material med många fördelar, men som också kan orsaka stor skada för djurlivet. Särskilt då plasten hamnar i hav och sjöar. Sverige har en skyldighet enligt EU:s förpackningsdirektiv att vidta åtgärder för att säkerställa att den årliga förbrukningsnivån inte överskrider 40 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2025. Att införa en skatt är ett sätt att nå målet.

Eftersom skatten leder till ökade kostnader för handlarna då de köper in sina plastbärkassar, så kommer priset troligtvis att öka. Men det är handlarna som bestämmer vad en plastbärkasse kostar i butik.

Den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera. Några exempel är butiker, apotek och restauranger. Informationsskyldigheten gäller inte bärkassar som tillhandahålls på distans.

• Plastbärkassars miljöpåverkan.
• Fördelarna med en minskad förbrukning av plastbärkassar.
• Åtgärder som kan vidas för att minska förbrukningen.

EU har valt att bara fokusera på de tunna påsarna. I Sverige har vi tagit ett större grepp och vill minska konsumtionen av alla bärkassar eftersom syftet bland annat är att minska nedskräpning och skapa ett effektivt resursutnyttjande. Målet är att minska alla typer av plastbärkassar och för de tunna finns specifika mål uppsatta.

Under 2019 köpte svensk handel in 761 miljoner tunna plastbärkassar avsedda för konsumenter att packa och bära hem varor i. Sedan den första rapporteringen som gjordes 2017 så har antalet minskat från 837 miljoner kassar.

Förbrukning av plastbärkassar i Sverige

I EU-lagstiftningen finns mål som alla medlemsländer ska nå. Vad medlemsstaterna väljer att införa i lagstiftningen för att nå målen är frivilligt. Sverige har valt att alla som tillhandahåller plastbärkassar ska rapportera hur många kassar som tillverkas och förs in till Sverige samt att alla som tillhandahåller plastbärkassar ska informera konsumenter. Den 1 maj 2020 infördes även en skatt för den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller tar emot plastbärkassar. Dessa krav i lagstiftningen syftar till att minska antalet plastbärkassar och att nå målet.

Skatt på plastbärkassar

Plast är ett mycket användbart material med många fördelar, men som också kan orsaka stor skada för djurlivet. Särskilt då plasten hamnar i hav och sjöar. Sverige har en skyldighet att enligt EU:s förpackningsdirektiv vidta åtgärder för att säkerställa att den årliga förbrukningsnivån inte överskrider 40 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2025. Att införa en skatt är ett sätt att nå målet.

Alla bärkassar påverkar miljön, det finns för- och nackdelar med alla. Det handlar bland annat om vad de är gjorda av, hur de tillverkas, vilka egenskaper de har och hur de hanteras efter förbrukning. 

När det gäller plastbärkassar finns det flera olika benämningar på plast baserat på ursprung och vilka egenskaper de har. Det finns flera olika benämningar för plaster som tillverkas och marknadsförs som plaster som kan brytas ner. Bionedbrytbar plast, nedbrytbar plast, bioplast och komposterbar plast är exempel på sådana benämningar. 

Flera av dessa benämningar riskerar att vara missvisande eftersom de kan stå för många olika saker, vilket kan leda till att kassarna hanteras fel efter förbrukning. Det går till exempel inte att kompostera bionedbrytbara plastbärkassar i en vanlig hushållskompost och bionedbrytbar plast bryts inte ned i naturen utan orsakar också nedskräpning. Eftersom det är slöseri med resurser att ta en ny påse varje gång du handlar, är det bra att minska antalet bärkassar oavsett vad de är gjorda av.

Kassar gjorda av biobaserad plast är tillverkade av material av biologiskt ursprung. Att en kasse är gjord av en förnybar råvara innebär att råvaran inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, exempelvis ved från skogen, sockerrör och majs. Alla plastkassar baserade på fossilfri råvara (biobaserad eller förnybar plast) behöver inte vara nedbrytbara utan kan ha designats för att vara lika beständiga som konventionell plast.

En bionedbrytbar plastbärkasse kan vara tillverkad av biobaserad och/eller fossil råvara. Plast som marknadsförs som "bionedbrytbar" kräver specifika miljöförhållanden för att mineraliseras. Det är dock svårt att bedöma en fullständig nedbrytning. Standarden för kompostering och biologiskt nedbrytningsbara förpackningar har en process som tillåter en fraktion under två millimeter för att definieras som nedbrytbar. Det betyder att bionedbrytbar plast inte bryts ned i naturen utan orsakar nedskräpning. Om den lämnas i naturen kan den skada djur och natur lika illa som en annan plastbärkasse. 

De flesta bionedbrytbara plaster är komposterbara. Det krävs dock särskilda förhållanden för att kompostering ska leda till att plasten bryts ner. Det innebär att de flesta plaster inte kan brytas ner i en hemkompost utan det krävs i regel industriell kompostering. I Sverige finns i dagsläget inga sådana anläggningar.

Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och spridning av mikroplaster. Oavsett om en plastbärkasse är tillverkad av förnyelsebar eller fossil råvara så finns det i dagsläget inga plaster som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön, åtminstone inte inom en tidshorisont utan att riskera att skada levande organismer. Plast är en potentiell risk för levande organismer oavsett om den är intakt eller om den delvis har brutits ner. Plast kan bland annat skada levande organismer och djur genom problem med insnärjning och att det misstas för föda. Plast innehåller dessutom en rad olika naturfrämmande ämnen som i sig kan utgöra ett miljöproblem. När plasten bryts ner kan dessa ämnen migrera och ha en negativ påverkan på kringliggande miljö. Så även om plasten till slut bryts ner så hinner den ha en negativ påverkan på miljön under själva nedbrytningsprocessen.