Vägledning

Miljöledning i staten

Granskad: ‎den ‎19‎ ‎januari‎ ‎2024

Vägledning till statliga myndigheter om att införa och utveckla ett miljöledningssystem.

Målet med myndigheternas miljöledningssystem är att skapa ett systematiskt miljöarbete för att minska verksamhetens negativa och öka dess positiva miljöpåverkan. För att kunna bidra till att nå dessa mål ska de statliga myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter införa och utveckla ett miljöledningssystem.

Den här sidan vänder sig till 

Till dig som arbetar med miljöledning på myndighet som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Nationell lagstiftning

Europeisk lagstiftning

Internationella standarder

Vägledning om miljöledning i staten

Rapporten Vägledning om miljöledning i staten ger en samlad bild av miljöledningssystemets ingående delar och hur det kan integreras i myndighetens verksamhet. Huvudstegen i miljöledningssystemet beskrivs för områdena indirekt miljöpåverkan, tjänsteresor och transporter, energianvändning respektive miljökrav i upphandling. Dokumentet avslutas med ett avsnitt om redovisningen av miljöledningsarbetet.

Vägledningen utgår från vad som anses vara best practice på miljöledningsområdet utifrån kraven i den internationella standarden ISO 14001:2015 och EMAS.

Vägledning för miljöledning i staten

 

Årlig rapportering för miljöledning i staten

Vägledning om den årliga rapporteringen av myndigheternas miljöledningsarbete. Besök sidan regelbundet under rapporteringsperioden för att ta del av den senaste informationen.

Årlig rapportering

Nätverk för samverkan

Här hittar du forum för myndigheter att dela erfarenheter, diskutera sakfrågor, utveckla arbetssätt och metoder samt ge stöd och råd till varandra.

Nätverk för samverkan

Lägesrapport till myndigheter

Via rapporten sprider vi information om aktuella miljöfrågor, vägledning och goda exempel. Målgrupp är myndigheternas kontaktpersoner för miljöledning i staten. Lägesrapporten skickar vi ut ett par gånger per år.

Vanliga begrepp

Betydande miljöpåverkan

Vad som är betydande miljöpåverkan är relativt och bedöms av respektive myndighet genom att en värderingsmodell används för att analysera verksamhetens miljöpåverkan. De aktiviteter som har störst miljöpåverkan anses vara betydande. Begreppet är centralt i miljöledningsarbetet eftersom mål och åtgärder för att minska verksamhetens betydande miljöpåverkan ska prioriteras inom myndighetens miljöledningsarbete.

Direkt miljöpåverkan

Direkt miljöpåverkan är en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.

Förenklat miljöledningssystem

Av miljöledningsförordningens 22–32 §§ framgår vilka myndigheter som får ha ett förenklat miljöledningssystem. För dessa är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan. Men om miljöutredningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt miljöpåverkan, ska miljöledningssystemet omfatta denna indirekta miljöpåverkan enligt miljöledningsförordningens 6 §.

Indirekt miljöpåverkan

Indirekt miljöpåverkan är en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information.

Miljöaspekter

I standarden ISO 14001 används begreppet miljöaspekter, vilket är den del av en organisations aktiviteter/verksamhet eller produkter eller tjänster som påverkar eller kan påverka miljön. Miljöpåverkan enligt ISO 14001 är en positiv eller negativ förändring i miljön som helt eller delvis påverkas av en organisations miljöaspekter.

Resfria/digitala möten

Med resfria/digitala möten menas möten på distans i realtid, med teknikens hjälp, såsom video- och webbmöten. 

Se även: REMM – Resfria/digitala möten i myndigheter

Tjänsteresa

En tjänsteresa är en resa som arbetsgivaren har beordrat den anställde att göra för att arbeta för arbetsgivarens räkning på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.

Transport

En transport är förflyttning av en vara mellan en eller flera punkter.

Atemp

Begreppet Atemp definierar den area som byggnadens specifika energianvändning ska beräknas efter. Med Atemp avses invändig area för respektive våningsplan som värms till mer än 10 °C. Atemp beskriver arean för våningsplan som uppvärms och befinner sig inom byggnadens klimatskärm. Boverkets byggregler ställer krav på maximalt tillförd energi per kvadratmeter golvarea och år (kWh/m2 och år). Atemp = boarea+ lokalarea + biarea + övrig area. Ej varmgarage.

Fastighetsel

Fastighetsel är el som används av utrustning som betjänar hela fastigheten, till exempel ventilationsfläktar och belysning i trapphus.

Förnybar energi

Förnybar energi är el och värme som har producerats med vattenkraft, biobränsle, vindkraft, solkraft, vågkraft eller geotermisk energi. Alla elleverantörer har enligt EU-direktiv skyldighet att tillhandahålla information om andel förnybar energi. Torv räknas inte som förnybar i det här sammanhanget.

Produktionsspecificerad el

Med produktionsspecificerad el menas el som kommer från en specificerad produktionskälla och som kan härledas med hjälp av exempelvis ursprungsgarantier.

Verksamhetsel

Verksamhetsel är el som används av utrustning för er verksamhet, till exempel belysning, datorer, kopiatorer, kyl-/frys och andra apparater.

Övrig energi

Fastighetsel, värme och kyla slås i miljöledningsförordningen ihop till övrig energi.

Avrop

Att avropa innebär att man köper varor eller tjänster, det vill säga tilldelar kontrakt, med hänvisning till ett tidigare träffat ramavtal.

Miljökrav i upphandling

Miljökrav kan vara krav som ställs på leverantörernas miljöledningssystem, energianvändning, farliga ämnen, materialval, återvinningskrav, livslängd med mera. Miljökrav kan ha ställts som obligatoriska krav, tilldelningskriterier eller kontraktsvillkor.

Offentlig upphandling

Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.

Direktupphandling

En direktupphandling för statliga myndigheter enligt Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är möjlig att göra om värdet uppgår till högst 700 000* kronor för varor och tjänster, inklusive värdet av eventuella options- och förlängningsklausuler. En direktupphandling enligt Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) eller Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) är möjlig att göra om värdet uppgår till högst 1 200 000 kronor, inklusive värdet av eventuella options- och förlängningsklausuler. *Från den 1 januari 2024. 

Tröskelvärden och direktupphandlingsgränser (Upphandlingsmyndighetens webbplats)

 

Läsanvisning

Vägledningen utgörs av en rapport (pdf) som kompletteras med information på webbsidorna.

De inledande kapitlen 3–5 i rapporten handlar om miljöledningssystem inom staten, miljöledningssystemets syfte och ingående delar samt integrering av miljöledningsarbetet i myndighetens verksamhet. I kapitel 6–9 beskrivs huvudstegen i miljöledningssystemet för områdena indirekt miljöpåverkan, tjänsteresor och transporter, energianvändning, miljökrav i upphandling. Rapporten avslutas med ett kapitel om uppföljning och redovisning.

Vägledningen beskriver vilka krav som ställs på ett miljöledningssystem enligt miljöledningsförordningen och hur de kan införas i praktiken. Kraven enligt förordningen beskrivs som ska-krav i texten. I övrigt, till exempel när ”bör” används i vägledningen, så motsvarar det en tolkning av ISO 14001 och ”best practice”.

Vägledningen ger framför allt stöd vid förvaltning och utveckling av ett befintligt miljöledningssystem men kan även användas vid inrättandet av ett miljöledningssystem för första gången.

Bakgrund och historik

Statliga myndigheter fick redan 1996 via sina regleringsbrev i uppdrag av regeringen att införa miljöledningssystem. År 2010 trädde förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter i kraft vilket tydliggjorde att myndigheternas miljöledningsarbete är långsiktigt och inte ska regleras via regeringsuppdrag eller i regleringsbrev.

Syftet är att säkerställa att ett systematiskt miljöarbete integreras i myndighetens verksamhet så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag. Myndighetens miljöledningssystem ska vara en del av ledningssystemet som beskriver hur man planerar, genomför, följer upp och förbättrar sin verksamhet.

Föreliggande vägledning publicerades i juni 2017 och är anpassad till miljöledningsförordningen (t.o.m. SFS 2016:1351), ISO 14001:2015 och EMAS.

Publikationer

Fler publikationer

    Statistik