Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Åtgärdsprogram för utomhusluft
Åtgärdsprogram för utomhusluft är ett verktyg för att snabbt få ner halterna av en luftförorening så att miljökvalitetsnormen följs så snart som möjligt. Åtgärdsprogram behöver innehålla kraftfulla åtgärder och styrmedel.
En förebyggande luftkvalitetsstrategi kan användas för att förhindra att ett överskridande av en miljökvalitetsnorm sker eller för att sträva mot lägre luftföroreningshalter.
Förebyggande luftkvalitetsstrategi
För mer ingående information om åtgärdsprogram, läs Naturvårdsverkets handbok:
När ska ett åtgärdsprogram tas fram?
Om kontrollen av utomhusluften visar att en miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Uppgifter enligt 34-35 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2019:9) ska redovisas. Naturvårdsverket utreder därefter behovet av ett åtgärdsprogram. Om bedömningen görs att ett åtgärdsprogram behövs är det kommunen eller den berörda länsstyrelsen som ska ta fram och fastställa programmet, se 30 samt 31–32 §§ luftkvalitetsförordning 2010:477. Vid oenighet kan frågan överlämnas till regeringen.
Vad ska ett åtgärdsprogram omfatta?
Det övergripande syftet med åtgärdsprogram är att vidta kraftfulla åtgärder så att miljökvalitetsnormen inte längre riskerar att överskridas. I 5 kapitlet miljöbalken och 33 § luftkvalitetsförordning 2010:477 anges vad ett åtgärdsprogram ska innehålla.
För åtgärder av långsiktig karaktär, till exempel beteendeförändrande insatser, fysisk planering och liknande kan istället en förebyggande luftkvalitetsstrategi användas för att arbeta mot lägre luftföroreningshalter över tid.
Några exempel på åtgärder av både kort- och långsiktig karaktär finns här: Lokala styrmedel och åtgärder (naturvardsverket.se)
Källanalysen utgör grunden i åtgärdsprogrammet. Den behövs för att förstå vilka källor som bidrar till överskridandet och för att välja lämpliga åtgärder. Åtgärdsprogrammet ska även innehålla en redovisning av den effekt som varje enskild åtgärd förväntas ha, samt när de respektive åtgärderna behöver vara genomförda. Det ska också anges en tidpunkt då miljökvalitetsnormen förväntas nås.
Uppgifter enligt Bilaga 7 i föreskrifterna (NFS 2019:9) redovisas till Naturvårdsverket när åtgärdsprogrammet har fastställts. Dessa uppgifter redovisas lämpligen genom en mall som tillhandahålls av Naturvårdsverket. Det är rekommenderat att börja arbeta med mallen tidigt i processen för att minska arbetsbördan med redovisning och rapportering av åtgärdsprogrammet.
För mer ingående information om åtgärdsprogrammets omfattning, läs Naturvårdsverkets handbok:
Hur ser processen för att ta fram ett åtgärdsprogram ut?
Samverkansprocessen mellan berörda aktörer är en viktig del när ett åtgärdsprogram tas fram. När en kommun eller länsstyrelse fattar beslut om åtgärdsprogrammet ska de göra det i de delar där det råder samsyn med den kommun eller myndighet som ska genomföra åtgärder och/eller styrmedel. Under arbetets gång ska synpunkter samlas in genom ett formellt samråd.
Processen för framtagande är reglerad i 5 kap. miljöbalken, luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt Naturvårdsverkets föreskrifter (2019:9) om kontroll av luftkvalitet.
De övergripande momenten vid framtagande av ett förslag till åtgärdsprogram visas nedan. Informellt samråd får gärna genomföras även under inventeringsfasen och vid urval av åtgärder. För att bedöma åtgärdernas lämplighet behöver en konsekvensanalys utföras i ett tidigt skede för respektive åtgärd. I förslaget till åtgärdsprogram som skickas ut på samråd behöver även effekt på halter och övriga konsekvenser av respektive åtgärd finnas med samt konsekvenser av hela åtgärdsprogrammet. Det behöver säkerställas att det finns samsyn för åtgärder av berörda kommuner/myndigheter om det sker förändringar efter samrådet.
Naturvårdsverket kan stödja med rådgivning under hela arbetets gång.
För mer ingående information om åtgärdsprogrammets omfattning, läs Naturvårdsverkets handbok:
Information och rapportering
Åtgärdsprogrammet samt uppgifter enligt Bilaga 7 i föreskrifterna ska rapporteras till Naturvårdsverket som i sin tur rapporterar till EU-kommissionen. Rapporteringen av ett fastställt åtgärdsprogram till kommissionen ska enligt direktivet ske senast två år efter utgången av det kalenderår då det första överskridandet observerades.
Den som fastställer ett åtgärdsprogram ansvarar för att programmet finns tillgängligt på internet och att det ska vara möjligt att följa genomförandet av programmet för andra myndigheter samt allmänhet.
Den som fastställt ett åtgärdsprogram ska också senast den 31 oktober varje år redovisa till Naturvårdsverket i vilken utsträckning åtgärderna har genomförts, vilken effekt de haft på halterna samt göra en bedömning om miljökvalitetsnormen följs. Redovisningen kan vara som fritext eller i en rapport.
Åtgärdsprogrammet ska omprövas om miljökvalitetsnormen inte bedöms kunna följas inom snar tid. Ett åtgärdsprogram ska alltid omprövas minst vart sjätte år.
Beslutade åtgärdsprogram
Idag finns åtgärdsprogram för PM10, kvävedioxid samt kolmonoxid i ett tiotal kommuner i landet och ytterligare kommuner arbetar med att ta fram åtgärdsprogram. Trafiken visar sig ofta vara den största orsaken till de för höga halterna i utomhusluften.
Här finns länkar till informationssidor för kommuner, län eller regioner som har ett fastställt åtgärdsprogram.
Avslutade åtgärdsprogram
I flera fall har den som fastställt ett åtgärdsprogram bestämt att arbetet med programmet är klart och att miljökvalitetsnormen bedöms följas. Innan det tas beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram är det rekommenderat att ta kontakt med Naturvårdsverket.
Följande åtgärdsprogram är avslutade:
Stödfunktioner
För mätning, modellering och rapportering/datahantering av utomhusluft finns tre stödfunktioner.
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar innehas av ACES vid Stockholms universitet. Referenslaboratoriets roll är att stödja kommunerna i frågor om kvalitetssäkring, val av mätmetod/mätutrustning etcetera. Referenslaboratoriet bistår även Naturvårdsverket vid likvärdighetsbedömningar av mätmetoder/mätutrustning.
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar (aces.su.se)
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller innehas av SMHI. Detta referenslaboratorium har inrättats för att ge kommunerna vägledning kring strategier för modellberäkning, val av beräkningsmodell etcetera.
Datavärdskap för luftkvalitet
Datavärdskap för luftkvalitet innehas av SMHI. Datavärdens roll är att ta emot de resultat som kommunerna årligen rapporterar till följd av sin kontroll samt att lagra, kvalitetssäkra och tillgängliggöra dessa. Data finns att hämta på SMHI:s webbplats.
Luftdata i diagram
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.