Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Kontrollera luftkvaliteten
Vägledning till kommunerna i ansvaret att kontrollera luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Kraven varierar beroende på luftkvaliteten och andra faktorer.
I luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) anges att kontrollen av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft ska ske genom mätning, beräkning eller objektiv skattning.
I Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2019:9) om kontroll av luftkvalitet regleras mer i detalj hur kontrollen och redovisningen av resultaten ska gå till.
Naturvårdsverket har även en handbok (Luftguiden, Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Handbok 2019:1) till stöd för kommunerna i arbetet med tillämpning och kontroll av miljökvalitetsnormerna. Handboken kompletteras av en särskild vägledning om inledande kartläggning och objektiv skattning.
Ytterligare vägledning ges via stödfunktionerna Referenslaboratoriet för tätortsluft – mätning, Referenslaboratoriet för luft – modeller samt Datavärdskap Luft.
Referenslaboratoriet för luftkvalitet - mätningar (aces.su)
Referenslaboratoriet för luftkvalitet - modeller (smhi.se)
Datavärdskap för luftkvalitet (smhi.se)
Länken nedan innehåller en sammanställning av all vägledning inom MKN luft.
Omfattningen av kontrollen
Varje kommun ska genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning kontrollera att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly följs i kommunen, det vill säga alla kommuner ska ha koll på sin luftkvalitet.
Omfattningen av kontrollen, det vill säga om den ska bedrivas i form av kontinuerliga mätningar, indikativa mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning, samt vid mätning hur många provtagningsplatser som krävs, avgörs dels av luftkvaliteten och befolkningsmängden, dels av om kommunen kontrollerar på egen hand eller samverkar med andra kommuner. Om halterna är okända eller om det var länge sedan luften kontrollerades, ska en inledande kartläggning göras.
I Naturvårdsverkets handbok, 2019:1 Luftguiden, beskrivs mer detaljerat vilka krav som gäller.
Kontrollen kan bedrivas i samverkan
Kommunerna kan bedriva kontrollen i samverkan med andra. Samverkan ger många fördelar, inte minst genom koncentration av kompetens och besparing av resurser. Majoriteten av Sveriges kommuner ingår idag i någon form av samverkansområde, i de flesta fall ett luftvårdsförbund.
Samverkansområden i Sverige (pdf)
I Naturvårdsverkets handbok Luftguiden finns vägledning om hur samverkan kan bedrivas.
Checklista
Vid planering av kontroll av miljökvalitetsnormerna kan checklistan nedan vara till hjälp. Utförligare vägledning finns i Luftguiden. Det går även att kontakta Naturvårdsverket eller våra stödfunktioner direkt för stöd och vägledning.
- Vilka verksamheter med påverkan finns i kommunen/samverkansområdet?
- Hur ser förutsättningarna ut vad gäller lokalklimatologi och meteorologi?
- Vilka är bakgrundshalterna?
- Hur ser luftkvaliteten ut i närliggande kommuner/områden med liknande förutsättningar?
- Om luftkvaliteten är okänd eller mätdata inaktuella bör här enklare mätningar eller beräkningar genomföras före det ordinarie mätprogrammet för att få en tydligare bild av vilken omfattning av kontroll som krävs.
- Kan kontrollen ske i samverkan med några andra kommuner? Luftvårdsförbund?
- Organisation. Vem ska utföra kontrollen rent praktiskt? Vem ska informera och rapportera? Hur?
- Hur lång period ska kontrollstrategin täcka?
- Hur omfattande ska kontrollen vara enligt förordning och föreskrifter? Kan och bör kontrollen ha en högre ambitionsnivå än minimikraven?
- Var ska mätstationerna placeras? Var finns de mest belastade miljöerna?
- Vilken mätutrustning ska användas? Kontakta Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar vid behov av rådgivning.
- Hur kan de fasta mätstationerna kompletteras med annan typ av kontroll?
- Bör modellberäkningar utföras? Var? Vilken modell? Kontakta Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller vid behov av rådgivning.
- Hur ska data kvalitetssäkras? Vid behov, kontakta det referenslaboratorium som är mest relevant i det enskilda fallet (mätning/modellering).
- Hur ska bearbetningen och rapporteringen av data ske? Kontakta Datavärdskap Luft vid behov av stöd.
Frågor och synpunkter
Välkommen att skicka e-post med frågor och synpunkter som gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft:
Stödfunktioner
För mätning, modellering och rapportering/datahantering av utomhusluft finns tre stödfunktioner.
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar innehas av ACES vid Stockholms universitet. Referenslaboratoriets roll är att stödja kommunerna i frågor om kvalitetssäkring, val av mätmetod/mätutrustning etcetera. Referenslaboratoriet bistår även Naturvårdsverket vid likvärdighetsbedömningar av mätmetoder/mätutrustning.
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar (aces.su.se)
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller
Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller innehas av SMHI. Detta referenslaboratorium har inrättats för att ge kommunerna vägledning kring strategier för modellberäkning, val av beräkningsmodell etcetera.
Datavärdskap för luftkvalitet
Datavärdskap för luftkvalitet innehas av SMHI. Datavärdens roll är att ta emot de resultat som kommunerna årligen rapporterar till följd av sin kontroll samt att lagra, kvalitetssäkra och tillgängliggöra dessa. Data finns att hämta på SMHI:s webbplats.
E-brevet Nytt om luftkontroll
Som en del av Naturvårdsverkets vägledning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, ges ”Nytt om luftkontroll” ut cirka två gånger om året. Brevet distribueras via e-post till bland annat kommuner, länsstyrelser och luftvårdsförbund.
Luftdata i diagram
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.