Växtskyddsmedel
Förbud mot viss användning av växtskyddsmedel
Naturvårdsverket vägleder kommuner för att underlätta bedömning av dispens från förbudet att använda växtskyddsmedel. Du hittar även exempel där Naturvårdsverket anser att en dispens bör kunna beviljas.
Sedan den 1 oktober 2021 är det förbjudet att använda växtskyddsmedel inom ett flertal områden där den kommunala nämnden tidigare kunnat bevilja tillstånd. Från förbudet finns några undantag bland annat har den kommunala nämnden en möjlighet att bevilja dispens i det enskilda fallet under vissa förutsättningar.
Sidan vänder sig till
Kommunens handläggare av dispensärenden och verksamhetsutövare som omfattas av bestämmelserna om förbud mot viss användning av växtskyddsmedel och dispens enligt 2 kap. 39 § bekämpningsmedelsförordningen.
Lagstiftning
EU-lagstiftning
Svensk lag
Svenska förordningar
Föreskrifter från Naturvårdsverket
Aktuellt
Naturvårdsverket föreskriver inte om undantag från förbudet i 2 kap. 37 § 2–6 förordning (2014:425)
Naturvårdsverket kommer för tillfället inte föreskriva om undantag från förbudet i 2 kap. 37 § 2–6 förordning (2014:425) om bekämpningsmedel för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter.
Den kommunala nämnden får enligt gällande regler i det enskilda fallet medge dispens från förbuden i 2 kap. 37 § om det bland annat föreligger särskilda skäl. Det befintliga systemet liknar den hantering som EU-kommissionen nyligen presenterade i sitt förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel som blir direkt tillämplig i Sverige om den träder i kraft.
Naturvårdsverket avvaktar därför den slutliga utformningen av förslaget till förordning innan en ny bedömning av möjligheten till undantag från förbudet i 2 kap. 37 § görs.
Om förbudet
Sedan den 1 oktober 2021 är det förbjudet att använda växtskyddsmedel inom ett flertal områden där den kommunala nämnden tidigare kunnat bevilja tillstånd.
Reglerna om detta finns i 2 kap. 37 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen). Områden där det nu enligt 2 kap. 37 § bekämpningsmedelsförordningen råder förbud att använda växtskyddsmedel är följande:
2 kap. 37 § Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel
Växtskyddsmedel får inte användas
- på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete,
- på skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till,
- i parker eller trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till,
- inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt,
- på tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö, eller
- på växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler.
Växtskyddsmedel som omfattas
Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 2 kap. 37 § 2–6 för verksamma ämnen i växtskyddsmedel som bedöms innebära en begränsad risk för människors hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen har beslutat att följande ämnen ska undantas från regeringens förbud:
- verksamma ämnen som godkänts som ämnen med låg risk i enlighet med artikel 22 i växtskyddsmedelsförordningen.
- verksamma ämnen som har förtecknats i bilaga 1 till KIFS 2022:3.
Växtskyddsmedel som innehåller de undantagna ämnena är tillåtna att använda på de områden som förbudet omfattar. Exempel på ämnen som Kemikalieinspektionen har undantagit från förbuden i 2 kap. 37 § 2–6 är ättiksyra, järn(III)fosfat och pelargonsyra.
Verksamma ämnen som är undantagna förbudet mot viss användning (kemi.se)
Jordbruksverket har enligt 2 kap. 38 § möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 2 kap. 37 § 1 för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter samt möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 2 kap. 37 § om det behövs för att förhindra introduktion, etablering och spridning av karantänskadegörare eller om det behövs för odlande av växter som bevaras i Nationella genbanken eller i nordiskt genresurscenter.
Jordbruksverket har inte utnyttjat bemyndigandet att meddela föreskrifter. Om användning av växtskyddsmedel behövs för odlandet av växter som bevaras i nationella genbanken eller i nordiskt genresurscenter är det möjligt att ansöka om dispens från förbuden i 2 kap. 37 § hos den kommunala nämnden.
Naturvårdsverket har enligt 2 kap. 38 a § möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 2 kap. 37 § 2–6 för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter. Naturvårdsverket har även en möjlighet, enligt 2 kap. 43 §, att meddela närmare föreskrifter om den kommunala nämndens möjlighet att ge dispens från förbuden i 2 kap. 37 §.
Naturvårdsverkets har gjort den initiala bedömningen att inte utnyttja bemyndigandet att meddela föreskrifter utan att till en början vägleda om dispensmöjligheten för att få en uppfattning om behovet av eventuella föreskrifter.
Kommunala nämndens möjlighet att ge dispens
Utöver de centrala myndigheternas möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbuden har den kommunala nämnden möjlighet att meddela dispens från förbuden i 2 kap. 37 §. Bestämmelsen finns i 2 kap. 39 § och lyder:
2 kap. 39 § Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel
Den kommunala nämnden får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 37 §, om växtskyddsmedlet är godkänt av Kemikalieinspektionen och användningen är förenlig med villkoren för godkännandet, och
- det behövs för odlandet av växter som bevaras i Nationella genbanken eller i Nordiskt genresurscenter, eller
- det behövs av andra särskilda skäl. Förordning (2021:229).
En grundläggande förutsättning för att kommunen över huvud taget ska kunna meddela dispens är alltså att växtskyddsmedlet är godkänt av Kemikalieinspektionen och att användningen är förenligt med villkoren i Kemikalieinspektionens produktgodkännande. Uppgifter om vilka växtskyddsmedel som är godkända i Sverige finns i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Där finns även uppgifter om villkoren för godkännandet. Villkoren för användning finns även på produktens märkning.
Särskilda skäl
Under följande avsnitt tolkar Naturvårdsverket begreppet ”särskilda skäl” som återfinns i 2 kap. 39 § 2. Vi ger även några exempel på användning där vi bedömer att dispens enligt 2 kap. 39 § 2 kan vara möjlig att meddela.
Begreppet ”särskilda skäl” är ett juridiskt begrepp där lagstiftaren öppnar för en möjlighet att frångå huvudregeln. Det gäller då det råder särskilda omständigheter som talar för att huvudregeln kan frångås. Att frångå reglerna är endast möjligt om det finns särskilda omständigheter som talar för att det kan vara acceptabelt. Det som ytterst styr när särskilda skäl föreligger är förutsättningarna i det enskilda fallet. En bedömning av om den tänkta användningen uppfyller förutsättningarna för att kunna ge dispens behöver därmed göras i varje enskilt fall.
Val av metod eller växtskyddsmedel
Den som överväger att använda växtskyddsmedel är skyldig att, om flera växtskyddsmedel eller metoder finns tillgängliga för samma användningsområde och syfte, så långt det är möjligt välja den metod eller det växtskyddsmedel som är minst skadligt för människors hälsa och miljön.
Detta gäller generellt vid användning av bekämpningsmedel och följer av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. När det kommer till växtskyddsmedel konkretiseras detta krav i 2 kap. 33 § bekämpningsmedelsförordningen.
Innan det kan bli aktuellt med en dispensansökan ska den som överväger att använda växtskyddsmedel göra en bedömning av om syftet med bekämpningen kan uppnås med metoder som ger en lägre miljöbelastning och mindre risker för människors hälsa.
Vid en dispensansökan bör hänsyn tas till den prioriteringsordning som återfinns i vägledningen om tillstånd och anmälan.
Vägledning om tillstånd och anmälan
Illustrationen nedan visar prioriteringsordningens olika steg. Kemisk bekämpning ska alltså användas som ett sista alternativ.
Vad en ansökan bör innehålla
En ansökan om dispens från förbuden i 2 kap. 37 § bekämpningsmedelsförordningen bör åtminstone innehålla nedanstående uppgifter för att den kommunala nämndens ska kunna göra en bedömning om dispens kan medges:
- Karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal,
- Kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt i förekommande fall till den för vars räkning spridningen ska ske,
- Kopia på behörighetstillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel,
- Syftet med spridningen samt en beskrivning av varför särskilda skäl föreligger exempelvis bekämpning av invasiva främmande växtarter,
- Växtskyddsmedlets namn och registreringsnummer med upplysning om verksamt ämne,
- Beskrivning av spridningsmetod,
- Vilken dos som ska användas vid spridningen
- Beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen.
Den kommunala nämnden har möjlighet att begära in kompletterande underlag om det krävs för att göra en bedömning av ansökan.
Myndighetens bedömning av en dispensansökan
Nedan ges exempel på några generella omständigheter där Naturvårdsverket anser att särskilda skäl kan föreligga:
- Om en dispensansökan avser att förhindra att karantänskadegörare eller andra skadegörare som kan orsaka stora ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser sprids inom ett område där det råder förbud att använda växtskyddsmedel enligt 2 kap. 37 §, skulle det kunna föreligga särskilda skäl och en dispens bör kunna medges. Om en karantänskadegörare eller en annan skadegörare som bedöms kunna orsaka stora skador sprids, kan till exempel vara insekter, kvalster, nematoder, svampar, bakterier och virus, bör en dispens kunna meddelas för att förhindra ytterligare spridning av skadegöraren inom området.
- För att bekämpa skadliga/giftiga växter på betesmarker skulle det kunna föreligga särskilda skäl (om mekanisk bekämpning inte är tillämplig), för att marken fortsatt ska kunna betas. Exempelvis om stånds har etablerat sig i betesmarken, bör det vara möjligt att få dispens för att bekämpa växten.
- Om en dispensansökan avser att förhindra introduktion, etablering eller spridning av invasiva främmande växtarter skulle det kunna föreligga särskilda skäl om inga andra metoder eller växtskyddsmedel, som är undantagna från förbudet enligt 2 kap. 37 a §, är tillräckligt effektiva för den avsedda bekämpningen. Naturvårdsverket gör bedömningen att det till exempel skulle kunna föreligga särskilda skäl för park/jätteslide, gudaträd och jätteloka under förutsättningen att bekämpning genomförs med metoder som har påvisad effekt mot den avsedda arten. Naturvårdsverkets vägledning Metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växtarter finns som ett stöd för detta.
Bedöm även risker för människors hälsa och miljön
Ovanstående lista är ej uttömmande och det kan förekomma ytterligare situationer där särskilda skäl skulle kunna föreligga. Utöver bedömningen av vad som är särskilda skäl bör den kommunala nämnden även göra en bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som föreligger med en viss användning.
Underlag för en sådan bedömning kan till exempel vara en riskbedömning av hur stora ytor som kan behandlas med en viss metod och ett visst växtskyddsmedel utan att människors hälsa och miljön riskerar att skadas.
Att kommunen gör bedömningen att en specifik användning medför små risker för människors hälsa och miljön skulle alltså kunna utgöra grund för att medge dispens från förbuden. Utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet skulle det dock kunna finnas omständigheter som gör att exemplen ovan är olämpliga att ge dispens för.
Allmänna hänsynsreglerna vid bedömning av dispensansökan
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är tillämpliga vid bedömningen av en dispensansökan. Det innebär att det ingår att göra en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken om utfallet av bedömningen av en dispensansökan och de försiktighetsmått som ställs är rimliga eller inte.
Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Aspekter att ta hänsyn till vid bedömning av om dispens kan medges utifrån en rimlighetsavvägning är exempelvis frågor som rör tillgången till växtskyddsmedel och alternativa metoder, arbetsmiljö och ekonomi.
Vidare vägledning om de allmänna hänsynsreglerna:
Förekomst av andra metoder eller växtskyddsmedel
Genom att följa prioriteringsordningen ovan kan den kommunala nämnden ta ställning till om det finns andra metoder eller växtskyddsmedel att använda i det enskilda fallet.
Om den kommunala nämnden anser att det är möjligt att göra bekämpningen med andra metoder bör en dispensansökan normalt inte medges.
Godkännande av en dispensansökan bör endast ske i undantagsfall och utgångspunkten för områdena enligt 2 kap. 37 § bör vara att användning av växtskyddsmedel inte får ske inom områdena, om växtskyddsmedlen inte är undantagna enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter.
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2022:3) om bekämpningsmedel- beslutad den 23 mars 2022
Godkänd dispens ska begränsas i tid och områden som berörs ska framgå
Om tillsynsmyndigheten gör bedömningen att dispens kan meddelas ska den begränsas i tid och det ska framgå vilka områden som avses.
En dispens kan behövas tidsbegränsas av flera anledningar, bland annat för att tillsynsmyndigheten ska få en chans att ompröva bekämpningen utifrån riskerna med bekämpningen.
Användningen av växtskyddsmedel som omfattas av dispens bör oftast vara av engångskaraktär och ej återkommande. Om en dispens behöver lämnas för bekämpningsinsatser som är av mer än engångskaraktär bör verksamhetsutövaren utförligt kunna beskriva varför en sådan insats krävs och vilka särskilda skäl som föreligger bekämpningen. Exempelvis skulle det kunna vara om dispensen avser att följa upp en pågående bekämpningsinsats av invasiva främmande arter.
Hela bekämpningsinsatsen bör kunna betraktas som ett enskilt fall som kan innehålla flera bekämpningstillfällen under en bestämd tidsperiod. Under förutsättning att riskerna för människors hälsa och miljön kan kontrolleras med relevanta riskhanteringsåtgärder bör dispens kunna medges för en tidsperiod som sträcker sig över en eller flera växtsäsonger.
Information till allmänheten
Om en dispensansökan godkänns ska den som avser att sprida växtskyddsmedel på områden där allmänheten får färdas fritt, enligt 2 kap. 45 § bekämpningsmedelsförordningen, informera allmänheten om spridningen.
Kravet på information till allmänheten i bekämpningsmedelsförordningen kompletteras av NFS 2015:2 där det bland annat framgår att informationen ska lämnas senast en vecka före spridningen och vad anslaget ska innehålla. Kravet på information till allmänheten gäller dock inte sådan spridning som har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas.
Närmare vägledning om information till allmänheten finns i vägledningen om tillämpning av föreskrifterna NFS 2015:2.
Områden som omfattas
Vilka områden som omfattas av förbud framgår av 2 kap. 37 § bekämpningsmedelsförordningen, se ovan. Nedan följer vägledning för tolkning av begreppen som används i bestämmelsen om förbud inom vissa särskilda områden.
Skolgårdar, gårdar till förskolor och lekplatser
Enligt 2 kap. 37 § 2 bekämpningsmedelsförordningen råder det förbud att använda växtskyddsmedel på skolgårdar, gårdar till förskolor eller på lekplatser om allmänheten har tillträde till dessa områden. I enlighet med vad som gäller för annan lagstiftning där liknande avgränsning tillämpas, bör platser som allmänheten har tillträde till tolkas brett och inte begränsas till sådana platser som allmänheten brukar vistas på.
Även sådana aktuella områden som allmänheten har rätt att beträda bör omfattas, däribland sådana platser dit allmänheten har tillträde mot betalning. Vid osäkerheter i tolkningen av allmänhetens tillträde bör den som avser att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel på skolgårdar, gårdar till förskolor eller på lekplatser stämma av sin bedömning med den kommunala nämnden innan användningen sker.
Parker, trädgårdar och andra områden
Enligt 2 kap. 37 § 3 bekämpningsmedelsförordningen gäller förbud att använda växtskyddsmedel i parker, trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till.
Plats som allmänheten har tillträde till bör tolkas vitt och inte bara omfatta platser som allmänheten brukar vistas på, utan även omfatta platser som allmänheten över huvud taget har tillträde till. Områden som kan omfattas av lydelsen ”andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden” kan till exempel vara naturvårdsområden som i första hand är avsett att vara till för rekreation.
Anledningen till att införa förbud inom de aktuella områdena är främst för att skydda sårbara grupper och allmänheten i stort från växtskyddsmedel. Genom en bredare formulering såsom 2 kap. 37 § 3 lyder fås fler områden in där allmänheten rör sig på.
Koloniträdgårdsområden och växthus
Enligt 2 kap. 37 § 4 bekämpningsmedelsförordningen gäller förbud att använda växtskyddsmedel inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt. Koloniträdgårdsområden omfattar mark med kolonilotter och odlingslotter.
Inom växthus som inte används yrkesmässigt får ej växtskyddsmedel användas, vilket bör innefatta privatpersoners växthus och andra växthus som inte används yrkesmässigt.
Tomtmark för bostadshus och på krukväxter i hemträdgårdsmiljö
Enligt 2 kap. 37 § 5 bekämpningsmedelsförordningen gäller förbud att använda växtskyddsmedel på tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö.
Begreppet på tomtmark för bostadshus bör omfatta både tomter för en- och tvåbostadshus och tomter för flerbostadshus. Även krukväxter i hemträdgårdsmiljö omfattas av förbudet, vilket till exempel bör innefatta krukväxter i privatpersoners hemträdgårdar.
På växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande
Enligt 2 kap. 37 § 6 bekämpningsmedelsförordningen gäller förbud att använda växtskyddsmedel på växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler.
Naturvårdsverket gör tolkningen att till exempel plantskolor, handelsträdgårdar och liknande som har produktion och lager inomhus bör rymmas inom tolkningen för produktionslokaler och lagerlokaler och därmed ej omfattas av förbudet i 2 kap. 37 § 6.
Däremot bör butiker där syftet inte är produktion, lager eller liknande omfattas av förbudet i 2 kap. 37 § 6 samt växter inomhus till exempel i bostäder, på kontor eller liknande omfattas av förbudet.
Frågor och svar
Vem ska ansöka om dispens?
Av 2 kap. 39 § bekämpningsmedelsförordningen följer att det är förbjudet utan dispens från den kommunala nämnden att använda växtskyddsmedel. I paragrafen saknas dock angivelse om vem som ska ansöka om dispens. Därmed kan en ansökan om dispens göras antingen av den för vars räkning spridningen sker eller av den som utför själva spridningen. Om en ansökan avser flera olika fastighetsägare bör det framgå av ansökan att samtliga fastighetsägare som berörs har gett sitt medgivande till bekämpningen.
Hur hanterar man dispens för bekämpning av parkslide som berör flera fastighetsägare?
För att lyckas med bekämpning av parkslide krävs att man behandlar hela plantan. Detta gäller vid både kemisk och mekanisk bekämpning. Om det är någon del av en planta som inte blir ordentligt behandlad kan den återhämta sig genom den del som förblir obehandlad. Det är därför viktigt att fastighetsägare som berörs av samma förekomst av parkslide samarbetar vid en eventuell bekämpning. En dispens från förbudet att använda växtskyddsmedel kan omfatta flera fastighetsägare
Kom ihåg att planera bekämpningsinsatsen väl när det handlar om parkslide. Det är framförallt parkslide som tydligt sprider sig eller står på platser där spridningsrisken är stor (exempelvis längs med cykel- eller bilvägar) där det kan vara motiverat att initiera en bekämpning. Ibland kanske man måste ta bort parkslide därför att man exempelvis ska bygga på platsen.
Man kan läsa mer hur man ska tänka och planera en eventuell bekämpning här:
Om växtskyddsmedel används kan man behöva upprepa behandlingen flera gånger under samma år men även efterföljande år.