Fluorerade växthusgaser

Det finns särskilda krav på de företag och personer som hanterar stationära kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustningar.

Den här typen av utrustningar ska kontrolleras regelbundet för att se till att de inte läcker. Det finns också särskilda krav på de företag och personer som hanterar utrustningen.

De krav på certifiering, begränsning av utsläpp, läckagekontroll och registerföring som gäller för stationär utrustning gäller i de flesta fall även för mobil utrustning som innehåller F-gaser. Det finns dock vissa undantag. Se sidan "Mobil kyl- och luftkonditioneringsutrustning" i menyn.

Förordningen EU 2024/573 ställer krav på att fler ämnen ska ingå i certifieringskraven. EU-kommissionen kommer att ta fram en genomförandeförordning om vad som ska ingå i kunskapskraven för certifikat. Det innebär att kunskapskraven för certifikat kommer att ändras framöver. De certifikat som är utfärdade gäller tills vidare.

Personer som utför läckagekontroll, återvinning (avtappning), installation och service och underhåll måste vara personcertifierade. Ett personcertifikat delas ut efter genomgången examination med både teoretiska och praktiska moment.

Om ett företag installerar eller utför service och underhåll krävs ett företagscertifikat. För att få ett sådant ska man kunna visa att företaget har tillräckligt många certifierade personer anställda och att det finns nödvändiga verktyg och rutiner för personalen.

Detaljerad information om vilka kunskaper och färdigheter som krävs för certifiering av personer och företag kan man läsa om i en bilaga till EG-förordningen: 

Förordning EU 2015/2067 om certifiering för kyl- och värmeutrustning

Certifikat för F-gas som tagits i andra EU- eller EES-länder gäller i Sverige. För att ett sådant certifikat ska gälla så ska det vara taget under EU 2024/573 och dess genomförandeförordningar, samt att det finns en översättning till svenska.

Mängdgränsen för när läckagekontroll ska utföras är reglerad i EU-förordningen och anges som CO2-ekvivalenter. Dessa tar hänsyn både till mängden F-gas i utrustningen och den globala uppvärmningsfaktorn (GWP).

Om en läcka upptäcks vid en läcksökning, ska den åtgärdas. Den utförda åtgärden ska kontrolleras genom att en ny läcksökning görs inom en månad. 

Information om intervallen för läckagekontroller och CO2-ekvivalenter hittar du i menyn:  "Läckagekontroll".

Ett läckagevarningssystem måste installeras om utrustningen innehåller F-gaser motsvarande 500 ton CO₂. Detta gäller inte för transportkylssystem, till exempel kylsystem i lastbilar, släpfordon, tåg eller båt.

Ett läckagevarningssystem måste kontrolleras en gång per år. 

Om ett läckagevarningssystem installeras, dubblas intervallet mellan läckagekontrollerna. Till exempel krävs endast läckagekontroll av en produkt som innehåller F-gas motsvarande 5 ton CO₂-ekvivalent vartannat år, om ett läckagevarningssystem finns installerat.

Operatören har ett ansvar att se till att läckor på utrustning innehållande F-gaser stoppas och åtgärdas.

Den som är anlitad att installera, utföra service eller bortskaffa utrustning innehållande F-gaser delar ansvaret att se till att läckor stoppas.

Från och med 2020 får nyproducerade F-gaser inte användas för påfyllnad vid service och underhåll av kylutrustning. 

Det påfyllnadsförbud som idag gäller för kylutrustning med fyllnadsmängd över 40 ton CO₂e med köldmedel med GWP över 2 500 utökas till mindre kylutrustningar år 2025, det vill säga även fyllnadsmängd under 40 ton CO₂e.

Undantag finns för kylning av produkter under minus 50 °C och för militär utrustning. Det är möjligt att använda återvunnen och regenererad F-gas fram till år 2030.

Från år 2032 utökas förbudet så att även köldmedier med GWP över 750 omfattas. Tidigare undantag fortsätter att gälla. Förbudet för köldmedier med GWP över 750 kommer inte att gälla vätskekylaggregat.

För luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar gäller ett påfyllnadsförbud vid underhåll och service från år 2026 för utrustningar med F-gaser med GWP över 2 500.

Återvunnen och regenererad F-gas får användas fram till år 2032.

Ta reda på om utrustningen eller systemet innehåller F-gaser genom att titta i bilaga I till F-gasförordningen:

Bilaga I och II till F-gasförordningen (europa.eu)

För att sedan ta reda på om din utrustning innehåller någon av dessa F-gaser kan du

• titta i manualen eller på märkningen på utrustningen
• prata med företaget som installerade utrustningen.

HFC 404A och HFC 134 a är vanliga i kylsystem.
HFC 23 och HFC 227ea är vanliga i brandskyddssystem.
HFC 404A och HFC 410A är vanliga i luftkonditionerings- och värmepumpssystem.

Om F-gas fylls på en kylutrustning, brandsskyddssystem eller luftkonditioneringssystem då det installeras, ska märkning ske. Av märkningen ska det framgå

• att utrustningen innehåller en F-gas
• den vedertagna beteckningen på F-gasen, och om det saknas, den kemiska beteckningen.

Från och med 2017 måste det också framgå av märkningen

• mängd F-gas i utrustningen (i kg)
• mängd koldioxid motsvarande mängden F-gas i utrustningen (i ton)
• den globala uppvärmningsfaktorn (GWP-faktor) för F-gasen.

Om en utrustning saknar märkning så går det att

•  titta i produktblad eller manual för utrustningen
• kontakta den som levererat utrustningen.

Om F-gasen är hermetiskt sluten i en produkt ska märkningen tydligt visa detta. F-gasen är hermetiskt sluten om båda kriterier nedan är uppfyllda:

alla enheter som innehåller F-gas har tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning

produkten har ett fastställt läckage som är mindre än 3 gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket

Ett system som lever upp till dessa krav anses vara hermetiskt slutet, även om det har förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer och underhåll.

Operatörer har en skyldighet att föra register över utrustning som ska läckagekontrolleras, det gäller utrustning som innehåller mer än 5 ton CO2e av ämnen i bilaga I eller mer än 1 kg av ämnen i avsnitt 1 i bilaga II:

1. Mängd och typ av F-gas som har installerats. 
2. Mängd F-gas som fyllts på vid installation, underhåll och service eller vid läcka, samt vilket datum då påfyllnaden skett. 
3. Huruvida mängden installerade F-gas har återanvänts eller regenererats, inbegripet materialåteranvändnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress samt, i förekommande fall, certifieringsnumret. 
4. Mängd fluorerade växthusgaser som har återvunnits. 
5. Identiteten på det företag som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen, inbegripet, i förekommande fall, numret på dess certifikat. 
6. Datum och resultat av alla obligatoriska läckagekontroller samt datum och resultat för eventuella läckagereparationer. 
7. Om utrustningen har nedmonterats, de åtgärder som vidtagits för att återvinna och bortskaffa de fluorerade växt.

Uppgifterna ska sparas i 5 år och på begäran göras tillgängliga för tillsynsmyndigheten. Uppgifterna ska även ingå i den årliga rapporten enligt vad som anges i den svenska F-gasförordningen.

En certifierad person måste anlitas för att återvinna F-gasen då utrustning ska kasseras.

EU-kommissionen har tagit fram en informationsfolder för teknisk personal och företag som arbetar med stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gas.

Folder för teknisk personal och företag som arbetar med stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gas (pdf 1,04 MB)

Kommissionen har också tagit fram en vägledning för tekniker och användare av kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gaser.

Vägledning för tekniker och användare av kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gaser (pdf 813 kB