Kommunal friluftslivsplanering
Steg 5: Besluta att anta planen
När planförslaget är färdigt är det dags för kommunen att anta den kommunala friluftslivsplanen. Beslut kan behöva fattas av flera politiska organ.
De här sidorna vänder sig till
Dig som arbetar med friluftsliv, planering, naturvård samt kultur- och fritidsfrågor i en kommun, kommunpolitiker med intresse för att lyfta friluftslivsfrågorna samt länsstyrelsen som kan stödja kommunerna i arbete med friluftsliv. Andra aktörer inom friluftslivet kan ha nytta av informationen.
Bra att veta
Den här sidan är en del i Naturvårdsverkets vägledning om att ta fram en kommunal friluftslivsplan – en process i sex steg. Alla steg, 1–6, samt fakta, referenser och råd finns här:
Beslut om att anta planen
Vem ska fatta beslut?
Beroende på vilken typ av plan som har tagits fram och vad den omfattar kan beslut behöva fattas i olika politiska instanser såsom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och/eller facknämnder. Helst ska det redan i beslutet om att ta fram en friluftslivsplan ha klargjorts vilken eller vilka politiska organ som ska fatta beslut om att anta planen eller dess olika delar (se Steg 2: Besluta om framtagande av plan).
Har friluftslivsplanen tagits fram som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen finns formella krav i plan- och bygglagen avseende antagande samt krav på till exempel samråd och granskning som behöver vara uppfyllda innan planen kan antas.
Det kan finnas så kallade självförvaltningsorgan inom kommunen som behöver ta beslut i samband med att planen antas. Exempelvis kan det vara ett kommunalt bolag som har i uppdrag att sköta drift av en friluftslivs- eller idrottsanläggning inom kommunen.
Beredning inför beslut och beslutsunderlag
Inför beslut är det viktigt att de som ska fatta beslut får möjlighet och tid att sätta sig in i planförslaget med tillhörande beslutsunderlag så som remissammanställning och konsekvensanalyser av markanvändning, budget med mera.
Kommunikation av beslutet
När kommunen har en antagen friluftslivsplan är det viktigt att sprida kunskapen om vad planen innebär. Informationen behöver utformas på olika sätt beroende på målgrupp. Alla ställningstaganden och förslag till åtgärder är inte relevanta för samtliga aktörer. De som arbetar med planläggning inom kommunen behöver kanske särskilt ta till sig ställningstaganden rörande markanvändning medan de som arbetar med skötsel av kommunens mark och anläggningar berörs tydligare av ställningstaganden och åtgärder rörande förvaltning av friluftslivsområden.
Exempel på beslutshantering
Beroende på planens utformning och typ ser beslutet att anta den kommunala friluftslivsplanen olika ut. Det kan finnas anledning att dela upp planen i flera dokument så att olika beslutande organ ska kunna fatta beslut utifrån sina mandat.
Örnsköldsviks kommun tog under åren 2013–2014 fram ett friluftslivsprogram. Programmet består av tre samverkande delar – policy, strategi samt riktlinjer och åtgärder. Dessa har antagits och godkänts av olika beslutande organ inom kommunen. Kommunfullmäktige antog den friluftspolitiska policyn som anger huvudinriktningen i arbetet med att utveckla friluftslivet. Kommunstyrelsen antog den friluftspolitiska strategi som anger hur kommunen ska arbeta för att uppnå syftet med policyn och förvaltningschefsgruppen godkände riktlinjer och åtgärder för arbetet med friluftsliv.
I Växjö kommun godkände kommunstyrelsen år 2017 ett friluftsprogram efter ett initiativ från kultur- och fritidsförvaltningen.
I Sundsvalls kommun har miljönämnden och kultur- och fritidsnämnden tagit fram en natur- och friluftsplan på uppdrag av kommunfullmäktige som beslutade om planen 2018.
I Steg 4 finns länkar till ovan nämnda planer.