Kartlägga områden för friluftsliv

fritidsutvecklare, miljöstrateg, naturvårdssamordnare, andra anställda inom fritid. 

turismsamordnare, föreningar, arbetsgrupp för översiktsplan, andra kommunala tjänstemän. 

• Skogsbruksnäringen
• Markägare
• Natur- och friluftslivsföreningar
• Jakt och fiskevårdsföreningar
• Idrottsföreningar
• Skolor, förskolor
• Äldreboende, vårdinstitutioner
• Kulturföreningar
• Hembygdsföreningar
• Turistnäringen

Börja med att identifiera kommunens egna underlag, planer och digitala kartskikt med underlag för människors utevistelse, friluftsliv, lek, motion, rekreation exempelvis:

• översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och tematiska tillägg
• markanvändningskarta
• plandokumenten
• miljöbedömning
• underlag till översiktsplanen
• grönplan, grön- eller blåstrukturplan, eller strategier för blå- och grönstruktur
• naturvårdsplan eller program för natur- och kulturmiljövård
• kommunala natur- och eller kulturreservat och plan för kommande kommunala reservat
• ”skolskogar” (skogs- och naturområden som används eller kan användas av skolor och förskolor),
• sociotopinventering, kartläggning av de sociala värdena och kvaliteterna i grönområden.

Länsstyrelsen kan ha regionala planeringsunderlag som inkluderar områden för friluftsliv exempelvis: 

• regional kartläggning av områden för friluftsliv,
• handlingsplan för grön infrastruktur som inkluderar friluftsliv/rekreation
• landskapsanalyser eller landskapskaraktärsanalyser
• regionala naturvårdsprogram
• sammanställning av naturreservat med värden för friluftslivet

Varje länsstyrelse har ett uppdrag om friluftsliv. Kontakta länets friluftssamordnare för en dialog om underlag. 

• Statlig havsplan med områden för rekreation
• I kartverktyget "Skyddad natur" finns bland annat:
  
  — områden av riksintresse för friluftsliv (rörligt friluftsliv) enligt 4 kap. 2 § miljöbalken. Utbredningen ses i kartverktyget. Eventuella beskrivningar av värden kan finnas i planeringskatalogen. 
  
  Planeringskatalogen (planeringskatalogen.se)
  
  — riksintresseanspråk för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, geografisk avgränsning och värdebeskrivning där beskrivs värdena för friluftslivet, vad som påtaglig kan skada dem och vad som krävs för att behålla värdena
  
  — naturreservat och nationalparker

Kartverktyget "Skyddad natur"

• Regionplan eller regional utvecklingsstrategi kan innehålla regionalt och mellankommunalt viktiga gröna och blåa stråk samt värdefulla områden för besöksnäringen
• Regionala planeringsunderlag framtagna av regionala aktörer

• underlagskartor som terrängkarta, fastighetskarta, fjällkarta

• Nationella Marktäckedata (NMD)

Länkar för nedladdning finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Nationella Marktäckedata (NMD)

• Planeringskatalogen

Länsstyrelsernas tjänst som förmedlar Länsstyrelsernas och andra statliga myndigheters planeringsunderlag på ett ställe. Planeringsunderlagen kan både bestå av geodata, publikationer av olika slag samt websidor. Sök på planeringskatalogen. I den kan du använda sökorden: friluftsliv, rekreation.

Planeringskatalogen (planeringskatalogen.se)

Flera kommuner, exempelvis Nässjö och Mullsjö har haft en digital karta på webben där medborgarna har fått markera sina favoritplatser.

I Lycksele kommun engagerades en skola i kommunen, klass 1-3 för att få kompletterande underlag.  Barnen fick i läxa att skriva och berätta om vilka områden de och deras familjer besökte och tyckte om att besöka. Kommunens medarbetare träffade barnen i skolan och de fick berätta och överlämnade sina underlag där de hade ritat och skrivit.  Marina Olofsson, Lycksele kommun berättar att de fick ny information och att några nya områden tillkom. 

Flera kommuner har haft träffar för att samla in kompletterande underlag. Det har oftast gett värdefull information och bra och personlig dialog med medborgarna. Några av deras tips är:

• För ovana kan det vara svårt att läsa kartor, ha tillräckligt med tid och personer för att hjälpa till.
• Möt människor på deras vanliga samlingsplatser.
• Underlätta för många att komma, välj tider som passar målgruppen. 

Smedjebacken gjorde en enkätstudie för att komplettera de befintliga underlag de hade  samlat in. Hur enkäten var utformad ses i filen nedan. Resultatet var att kommunen fick kännedom om många nya områden som används av olika grupper av friluftsutövare.

Enkät kartläggning friluftsliv Smedjebacken, 2018 (pdf)

I områdestypen ingår parker och naturområden för lek och rekreation inom gångavstånd från bostad, skola, förskola och äldreboende samt arbetsplatser. I Boverkets riktlinjer för bostadsnära natur anges cirka 5 min promenad eller 200 – 300 m som det avstånd inom vilket områden kan räknas som bostadsnära/vardagsnära. 

Med tätortsnära natur avses allmänt tillgängliga naturområden där området ligger i anslutning till bebyggelse och/eller inom högst 3 km* från bebyggelse. Dessa områden erbjuder naturvistelse och avskildhet. Det finns inga omfattande iordningsställda anläggningar för friluftsliv exempelvis leder, service, parkeringar med mera, men områdena är ofta välbesökta och kan ha stigar, eventuellt enstaka grill-, bad- eller utsiktsplatser.

* Lämpligt avstånd kan variera från kommun till kommun. 

Tätortsnära friluftsområden avser naturområden iordningställda för friluftsliv med exempelvis markerade stigar/leder, skyltning och anordningar som vindskydd, grillplats och/eller friluftsgårdar. 

Dessa områden bör vara förhållandevis stora och omfatta minst 1–3 km^2. Här kan besökarna vistas en längre stund. 

Områdena är lättillgängliga och ligger på gång- eller cykelavstånd eller nås lätt via kollektivtrafik. Entréer, och/ eller en del av området ligger inom 3 km från bebyggelsen. Det är områden som är välkända och välutnyttjade eller som har potential att utvecklas till välbesökta områden. 

• Arboga: Maxelmossen
• Linköping: Vallaskogen, Tinnerö eklandskap
• Luleå: Ormbergets friluftsområde,
• Stockholm: Majroskogen, Alby, Järvafältet, Rågsveds friområde

Grönstråk och gröna korridorer innefattar rörelsestråk för människor, exempelvis gång- och cykelvägar, som löper genom park eller natur och förbinder olika naturområden. Det kan också vara sammanhängande natur utan någon infrastruktur, men som ändå möjliggör att röra sig i ett naturstråk. För att stråket ska ha kvaliteter för friluftslivet bör större delen av stråket vara 25-50 meter brett.

• Linköping:  Stångån och Tinnerbäcken

Denna områdestyp är inte aktuell i alla kommuner, eftersom det handlar om större naturområden. 

Områdestypen omfattar stora områden med en yta närmare ett tiotal kvadratkilometer. Gemensamt för dessa områden är att de är lättillgängliga och att delar av området har anläggningar för friluftslivet, såsom markerade stigar, vindskydd, toaletter, tältplatser och service.

Områdestypen innefattar lättillgängliga nationalparker och större naturreservat. De kan också vara riksintresseområden enligt 4 kap. miljöbalken eller riksintresseanspråk för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § MB.

Eller så är det större naturområden, oavsett naturtyp (även vatten och hav), som inte har något områdesskydd. Delar av områden kan vara mer av vildmarkskaraktär och sakna anläggningar för friluftslivet. 

• Jämtland: Åreskutan 
• Västerbotten: Norrbyskär 
• Ångermanland: Skuleberget
• Småland: Store mosse

Denna områdestyp är inte aktuell i alla kommuner, eftersom det handlar om stora naturområden med låg grad av påverkan av människan. 

Områdestypen omfattar stora naturområden med en yta närmare ett tiotal kvadratkilometer som präglas av tystnad, vildmark och enslighet. Områdena är i hög grad opåverkade, oexploaterade och saknar anläggningar för friluftslivet. Ofta ligger dessa områden lite avlägset och svåråtkomligt. 

• Jämtland: Kolåsen och Mjölkvattnet
• Öland: Alvaret

Leder för vandring, skidåkning, cykling, paddling och ridning där i huvudsak leden är det som redovisas som kartlagt område. Det kan vara leder som går genom landskapet från en plats till en annan och som är av regional och mellankommunal betydelse exempelvis landskapsleder, nationella leder eller pilgrimsleder. 

Det går att redovisa infrastrukturen i form av rundslingor och kortare leder inom områdestypen, men om de är starkt kopplade till ett geografiskt avgränsat område så kan hela området kartläggas i relevant områdestyp. 

Digitalisering av alla markerade leder, långa som korta, rundslingor som de som leder från en plats till en annan rekommenderas. Det kan användas som information till besökare på webbplatser, i appar eller liknande. Men för att markerade leder digitaliseras och samlas i ett digitalt kartskikt behöver inte varje led vara ett eget område.  

• Bohusleden,
• Kungsleden,
• Sörmlandsleden,
• Näckrosleden,
• Pilgrimsleden
• St Olavsleden,
• Skåneleden 

Områdestypen avser avgränsade områden där marken planerats och anpassats för en specifik besökskategori och/eller aktivitet. Det kan exempelvis vara golfbanor eller skidanläggningar för utförsåkning. 

Det finns upplevelsevärden inom i stort sett alla områden för friluftsliv. Upplevelsevärdena kan utgå från de naturgivna natur -och kulturgeografiska förutsättningar i landskapet. 

Landskapsavsnitt och områden med natur- och kulturmiljövärden samt speciella upplevelsekvaliteter ingår i områdestypen. Det är de natur- och kulturgeografiska naturgivna förutsättningarna i landskapet som bidrar till vissa upplevelsevärden. Det kan vara områden med god ljudkvalitet, särskilda utsiktspunkter, tilltalande landskapsbild eller höga och för området unika natur- och kulturmiljövärden.  Ett exempel på det senare kan vara herrgårdslandskap eller områden med många fornlämningar. De är ofta utflyktsområden och/eller besöksmål. Gemensam är att områdena kan, eller har potential, att nyttjas för friluftslivet. 

• Bohuslän: Ramsvikslandet och Tanums hällristningar
• Gotland: Sudret
• Jämtland: Klätterklippan i Stugun
• Vallentuna: Angarnsjöängen
• Västergötland: Hornborgarsjön, Varnhems kloster

Den här områdestypen kan användas om det finns naturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna. Det kan vara motiverat att redovisa en sjö eller ett vattendrag som ett område. 

Stränder och vattenområden vid sjöar och kuster samt vid vattendrag (bäckar, åar, älvar) och våtmarker som är tillgängliga för friluftslivet kan ingå. Det kan vara badsjöar, åar och vattendrag för paddling, fiske eller dykning men också vandring längs stränder. De kan vara relevanta att redovisa som en egen områdestyp om man särskilt vill lyfta fram dem annars kan sjöar och vattendrag ingå i någon av de andra områdestyperna om det är området av helhet som har värden för friluftslivet. 

• Höje å, Skåne, 
• Tylösand, Halmstad 

Den här kategorin kan användas om det finns naturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna. All skogsmark ska inte redovisas utan enbart den som har värden för friluftslivet. 

Områdestypen omfattar skogsmark där det finns särskilda förutsättningar för friluftsliv. I skogen finns möjlighet till svamp- och bärplockning, jakt, fritt strövande med eller utan karta. De skogsområden som kan kartläggs kan vara sådana områden som framkommit som viktiga i dialog med medborgare eller ideella organisationer. Det kan också vara skogar där det finns orienteringskartor och som orienteringsklubbar lyft fram som viktiga. All allemansrättslig mark behöver inte redovisas. 

Den här kategorin kan användas om det finns naturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna. All jordbruksmark, ängs- eller betesmark behöver inte redovisas. 

Jordbruksmark får inte beträdas men det kan finnas stigar och vägar genom åkerlandskap och beteslandskap som kan utgöra uppskattade friluftsmiljöer. Kommunen och/eller markägare kan också ha jobbar med så kallade ”beträdor” för att tillgängliggöra områdena. 

Besöksfrekvens värderas utifrån en relativ skala som utgår från kommunens förutsättningar och anger hur många besökare det är totalt till området. Alternativt hur många som kan besöka området eller har det inom 300 meter från sin bostad. 

Värderingskriteriet syftar till att belysa antalet besökare, som faktiskt besöker området eller som har möjlighet att besöka de olika kartlagda naturområdena. Värdera om besöksfrekvens är låg, vilket ger 1 poäng, medel ger 2 poäng eller hög ger 3 poäng. Värderingsskalan är relativ och utgår från respektive kommuns förutsättningar. Anledningen är att antalet medborgare skiljer sig åt mellan kommuner men också mellan städer och tätorter inom kommunen. 

Det är inte nödvändigt att ha besöksräkningar. En uppskattning av antalet medborgare som besöker området kan ligga till grund för värderingen eller hur många som bor inom ett visst avstånd från området. Närhet till natur har stort värde för folkhälsa och invånarnas välbefinnande. Därför är det viktigt att värdera områdena utifrån hur många som har tillgång till dessa inom 300 meter avstånd från bostaden för bostadsnära natur och inom exempelvis tre kilometer för tätortsnära natur och tätortsnära friluftsområden.  Detta kan göras genom att räkna antalet invånare inom 300 meter/3000 meters radie från områdets ytterkant. 

Ett till exempel på den relativa skalan är exempelvis att ta hänsyn till andelen istället för antalet besökare. Om en stor andel av invånarna i en tätort använder ett tätortsnära naturområde så ger det ett högt värde även om antalet besökare är färre än i storstadsnära naturområden. 

Skala: låg, medel eller hög

Upplevelsekvaliteter i detta sammanhang syftar på de upplevelser som landskapet och naturen erbjuder människan. Det är de naturgivna och kulturhistoriska förutsättningarna som avses och värderas. Exempel på upplevelsekvaliteter är möjlighet till utblickar över storslaget landskap eller fri horisont, ett naturpräglat område, vildmarkskaraktär eller ett levande kulturlandskap. 

Skala: saknas, flera, många

Upplevelsevärden som påverkas av vindkraft i  tematiskt-planeringsstöd (pdf)

Upplevelsekvaliteter i grönområden i Indikatorer för hälsopromoverande urbana grönområden, Grahn & Stoltz 2022

Skogens rekreationsvärden 2023 (skogsstyrelsen.se)

Värderingskriteriet syftar till att fånga upp platser eller områden som kopplar till lokal eller regional identitet, sammanhang och/eller förankring.  Det kan exempelvis vara fäbodmiljöer, bruksmiljöer, industrihistoriska platser, områden med många fornlämningar, gruvhål, sägenomspunna platser, landmärken. Det kan vara, men behöver inte vara fysiska objekt. Även sådana som är väldigt lokala kan vara av stor betydelse för en tätort. 

En lokal eller regional identitet kan också förstärkas i friluftsområdena. Ett exempel är Värnamo som är en design-, konst och möbelstad. Där har vindskydd med inspiration från Bruno Mathsons möbler anlagts i naturområden för att knyta an till ortens symbolvärde. 

Skala: saknas, måttligt, högt

Värderingskriteriet syftar till att fånga upp ett områdes funktion i ett större geografiskt sammanhang. Det som värderas är den landskapsmässiga funktionen, eller stödjande funktionen, för friluftslivet. Det kan vara ett bostadsnära område som fungerar som en entré till ett större friluftsområde, en sammanlänkande grönkorridor, en buffertzon mellan urban miljö och naturområden etc. Kriteriet kan värderas högt när det gäller värdering av mindre områden intill större värdefulla natur- och friluftsområden.

Skala: ingen särskild funktion, någon funktion, många eller särskilt viktiga funktioner 

Värderingskriteriet syftar till att fånga upp områden som är lämpliga för en eller flera aktiviteter. Det kan också handla om platser med särskilda förutsättningar som det finns få av och som inte går att finna på andra platser inom rimliga avstånd eller att områdena är våra att ersätta. 

Höga värden ges till områden som är speciellt lämpliga för en eller flera aktiviteter och som är svåra att utföra någon annanstans. Exempelvis vardagsnära natur, platser med friluftsbad, klätterklippor, sjö lämplig för skridskobanor, vattendrag för fiske eller liknande. 

Skala: liten, måttlig, hög 

Värderingskriteriet behandlar ett områdes grad av anpassning för friluftsliv. Det är dels graden av anläggningar som ska bedömas och dels graden av tillgänglighetssanpassningar så att områdena, eller delar av områdena är tillgängliga för alla. Anläggningar kan vara informationsskyltar, naturvägledning, belysning eller förvaltning och skötsel som skapar trygghet.  

Tillgänglighetsåtgärder och vissa anläggningar ökar förutsättningarna för att många människor med olika förutsättningar och intressen vill använda områdena och också locka nya friluftsutövare. 

Skala: liten, måttlig, hög 

Med tillgänglighet till avses hur lätt användarna tar sig till området. Brist på kollektiva färdmedel, förekomst av barriärer eller om området endast kan nås med bil kan göra att vissa samhällsgrupper utesluts. 

Högsta poäng finns om det finns kollektivtrafik, gång- och cykelvägar för att stimulera hållbart resande.  Andra faktorer som värderas är avstånd, infrastruktur samt eventuella barriärer. och kommunikationer samt eventuella barriärer. Vilka faktorer som är mest relevanta kan variera. I lokala tätortsnära miljöer kan exempelvis gång- och cykelvägar vara viktiga, medan kollektiva kommunikationer, båttrafik och bilvägar kan vara viktiga för områden som ligger längre från städer och tätorter. Tillgängligheten till området spelar även roll för vem som brukar det. 

Skala: liten, måttlig, hög 

Värderingskriteriet beskriver områdets attraktivitet och betydelse för besöksnäringen. Det kan utgå från i vilken omfattning områdets besöks av regionala, nationella och internationella besökare eller har potential att locka långväga besökare. Här kan omgivningar och service utanför områden (exempelvis restaurang, caféer eller liknande) bidra till besök. 

Skala: låg, medel eller hög

Ett områdes storlek är ofta avgörande för vilken typ av aktivitet som går att utöva i området och om många aktiviteter kan utövas utan att det blir konflikter. Större områden ger möjlighet att ströva fritt i friluftslivsmiljön under en längre tidsperiod. Områdets storlek är speciellt avgörande i närhet till städer och tätorter, där vidsträckta friluftsområden generellt är mer sällsynta.

Även formen har betydelse för vilka kvaliteter ett område kan erbjuda och vilken funktion den har i grönstrukturen. Bristande storlek är viktigt att notera eftersom det kan ge underlag till markköp och eller markbyten. 

Notera om området är lämpligt för pedagogisk verksamhet och för lärande utomhus. Det kan dels vara att området har särskilt goda egenskaper för att bedriva pedagogisk verksamhet eller att det ligger nära skolor och förskolor eller nära planerade sådana. 

Tyst område är en formulering som används i områden där ljudmiljön är särskilt viktig där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. 

Med god ljudmiljö menas en miljö där naturliga ljud dominerar där det inte finns störande buller från infrastruktur, verksamheter och bebyggsel. Trafikverkets riktvärden för buller från trafik på väg och järnväg i friluftsområden är 40 decibel. I parker och andra rekreationsytor i tätorter är riktvärdet 45-55 decibel.

Exempel: Vill man särskilja tysta områden eller områden med god ljudkvalitet är det viktig att beskriva detta. 

Riktvärden och riktlinjer för buller och vibrationer (trafikverket.se) 

God ljudmiljö i rekreationsområden

För många är det värdefullt med upplevelse i orörda och oexploaterade områden där inte modern storskalig bebyggelse och tekniska anläggningar påverkar den visuella upplevelsen. Beskriv graden av visuell orördhet/ostördhet för att särskilt kunna skilja ut dessa områden. 

Det är viktigt att ange områdenas känslighet/sårbarhet för slitage och höga besökstryck. Det kan innebära negativ påverkan på naturvärden från besökare eller ökade behov av förvaltning och skötsel. 

Ange i vilken grad området har potential att användas på annat sätt, eller i större omfattning. Det är viktigt att potentialen hos ett område beskrivs för att detta ska kunna hanteras i planeringen. 

Identifiering av utvecklingspotentialen kan göras genom att titta på: 

• framtida behov utifrån hur bostadsbebyggelse planeras i kommunen och grannkommunen
• förändringar till följd av förbättrad tillgänglighet till området
• möjlig anpassning för särskilda aktiviteter eller liknande

Borlänge kommun har ett exempel på hur områden har dokumenterats. 

Dokumentation och klassificering av områden (pdf, borlange.se)

Lunds kommun har gjort en digital karta med de värderade och klassificerade områdena för friluftsliv. Värderade och klassificerade områden i kommunen. De har använt nya beteckningar men valt 1-3 istället för A-C.