Vägledning

Inventering av förorenade områden

Inspektör inventerar ett förorenat område

Inventering av förorenade sediment

Granskad: ‎den ‎18‎ ‎januari‎ ‎2024

Den här sidan ger vägledning om de första stegen i processen för att identifiera och inventera förorenade sediment.

Många föroreningar som kan ha negativ påverkan på människors hälsa och miljö kan ansamlas i sediment från många olika föroreningskällor. Genom inventering är det möjligt att identifiera sedimentområden med tillhörande källor som behöver prioriteras vidare för fördjupad undersökning och eventuella åtgärder.

Sidan vänder sig till

I första hand till handläggare på tillsynsmyndigheterna som genomför inventeringar av potentiellt förorenade sedimentområden. Vägledningen kan även vara stöd för andra med ansvar för att inventera källor till föroreningar som riskerar spridas till sedimenten.

Bra att veta

Vägledningen utgår från inventerings- och prioriteringsmetodiken som har tagits fram inom RUFS. De ingående delarna av identifierings- och inventeringsarbetet beskrivs kortfattat. GIS-underlaget finns som stöd i identifieringsarbetet och är tillgängligt på länsstyrelsernas Geodatakatalog. EBH-stödet ska också uppdateras utifrån på metodiken.

Miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning 

Miljökvalitetsnormer för vatten och vattenförekomsternas status kan användas som verktyg i arbetet med att identifiera och inventera förorenade sedimentområden och för att prioritera i arbetet med förorenade områden både på land och i vatten.

Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet. Normerna är bindande. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. En norm anger en lägsta tillåten nivå. Den sammanlagda miljöpåverkan på vattenförekomsten får inte leda till att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen. Statusen får heller inte försämras eller påverka möjligheten till förbättring, genom det så kallade försämringsförbudet.

Faktorer som påverkar en vattenförekomsts tillstånd, och därigenom status, är bland annat kemiska, ekologiska och kvantitativa parametrar. I många vattenförekomster behöver föroreningskällor med betydande spridning åtgärdas för att god status ska uppnås. En föroreningskälla kan vara en pågående verksamhet och ett förorenat område (mark och sediment). 

Andra förordningar regelverk som är relevant att känna till men som inte hanteras här: 

Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (Havs- och vattenmyndigheten)

Miljökvalitetsnormer för badvatten (Havs- och vattenmyndigheten)

Introduktion

Sediment utgör grunden för ett friskt ekosystem och påverkar djur och växter som lever i vattnet och sedimenten. Det är också en viktig grund för många olika ekosystemtjänster. Föroreningar som lagras i sedimenten kan ha negativ påverkan på olika delar av ekosystemet och kan även spridas till andra sedimentområden och generera nya förorenade områden. Föroreningar som påträffas i sedimenten kan komma från många olika föroreningskällor (pågående och förorenade områden) och kan tillföras genom olika spridningsvägar (direkta eller diffusa utsläpp). 

Målet med inventeringen är att komma fram till vilka sedimentområden med tillhörande källor som behöver prioriteras vidare för fördjupad undersökning och eventuella åtgärder. Föroreningskällor som sprider föroreningar till sedimenten behöver prioriteras vidare inom både tillsyn av pågående verksamheter och i arbetet med förorenade områden.

Pågående satsning

Från och med 2023 har regeringen genom en särskild satsning möjliggjort för länsstyrelserna att inventera förorenade sedimentområden och länsstyrelsen kan söka bidrag för verifierande provtagning. Mer information finns här:

Inventering av förorenade områden

Frågor och svar

Det är länsstyrelsen som har har det övergripande ansvaret för det systematiska inventeringsarbetet av förorenade sedimentområden inom ett VARO-område (vattenförekomstens avrinningsområde) oberoende av om tillsynsmyndigheten är en kommun eller en länsstyrelse. Kommunerna behöver stödja länsstyrelsen och komma in med nödvändig information för de föroreningskällor där kommunen är tillsynsmyndighet. Om kommunen har tillsynsansvar för ett förorenat område eller en verksamhetsutövare, är kommunen ansvarig för att se till att nödvändig information kopplat till föroreningskällorna kommer in till länsstyrelsen. Syftet med det är att de värsta föroreningskällorna eller värst förorenade sedimentområdena inom varje län prioriteras vidare oberoende av vilken kommun sedimentområdet ligger i. Det är länsstyrelsen som ska inventera förorenade sedimentområden inom ett VARO-område (vattenförekomstens avrinningsområde) oberoende av om tillsynsmyndigheten är en kommun eller en länsstyrelse. Kommunerna behöver stödja länsstyrelsen och komma in med nödvändig information för de föroreningskällor där kommunen är tillsynsmyndighet. Om kommunen har tillsynsansvar för ett förorenat område eller en verksamhetsutövare är kommunen ansvarig för att se till att nödvändig information kopplat till föroreningskällorna kommer in till länsstyrelsen. 

Kommunerna har en viktig roll genom att de har lokalkännedom och är tillsynsansvariga för många föroreningskällor (pågående verksamheter och förorenade områden). Länsstyrelsen kan behöva kontakta olika delar av kommunen för att få tag i relevant data för inventeringen, exempelvis från utförda provtagningar. Relevant information kan tillhandahållas från de som arbetar med miljöplanering, miljöövervakning eller tillsyn på kommunen. Information kopplad till misstänkta föroreningskällor ska ingå som en del av underlaget i skrivbordsstudien i Fas 1. Om det inte finns information om olika föroreningskällor, som exempelvis ett förorenat område eller ett dagvattenutsläpp, behöver den informationen tas fram. I de fall kommunen är tillsynsmyndighet så är det den som är ansvarig att kräva in nödvändigt underlag från verksamhetsutövaren. Nödvändig information kan utgöras av underlag från egenkontroll, utsläppspunkter och vilka ämnen och mängder verksamheten släpper eller har släppt ut. I många fall är även kommunen verksamhetsutövare och har relevant information om verksamheter som kan utgöra en del av underlaget till inventeringen. Om en föroreningskälla är dagvattenutsläpp och en VA-abonnent inte kommer in med nödvändigt underlag till VA-huvudmannen, kan VA-huvudmannen ta hjälp av tillsynsmyndigheten så att tillsynsmyndigheten kan ställa krav på en verksamhetsutövare om att komma in med nödvändigt underlag.

Bidraget som Naturvårdsverket betalar ut för verifierande provtagning ska täcka det arbete som utförs av konsult och inkluderar provplanering, förberedelse inför provtagning, provtagning, analyser, samt sammanställning och bedömning av resultaten. Provtagningen bör genomföras på lämpligast sätt för att verifiera om sedimenten är förorenade. Länsstyrelsens eget arbete finansieras av de medel som länsstyrelsen får genom anslagspost 6 i Naturvårdsverkets regleringsbrev.

VARO (vattenförekomstens avrinningsområde) är en indelning baserad på att allt ytvatten inom VARO hamnar i en och samma vattenförekomst. Ytvattnet för med sig föroreningar från olika föroreningskällor som till viss del hamnar i vattenförekomstens sediment. Eftersom vattnet kan föra med sig föroreningar långt bort från källan kan ett område där sediment ansamlas motta föroreningar från många olika källor. Därför är det viktigt att veta vilka föroreningskällor som kan bidra med föroreningar till sedimenten inom VARO.

För sediment är det viktigt med ett helhetsgrepp och att inkludera de föroreningskällor i närområdet och uppströms liggande källor som påverkar sedimenten som ska undersökas. Avgränsning av området som ska undersökas kan ske på olika vis. Utifrån metodiken rekommendera Naturvårdsverket att utgå från flera källors påverkan på sedimenten inom ett VARO. Undersökningen bör genomföras på bottenområden där förorenat sediment kan ha ansamlats. I vissa fall kan det finnas behov av att dela upp ett större område i två eller flera undersökningsområden. Hur ett undersökningsområde kan delas in finns beskrivit i stöddokumentet till den verifierande provtagningen. 

Föroreningarna som ansamlas i ett sedimentområde kommer ofta från många olika föroreningskällor. Dessa kan utgöras både av pågående och historiska verksamheter. 

Det är viktigt att ha kännedom om föroreningskällorna för att:

  • bedriva tillsyn och kunna ställa krav på egenkontrollen på den verksamhet som ger upphov till den identifierade föroreningsspridningen,
  • veta vilka ämnen som ska analyseras,
  • veta var det är lämpligt att ta prov,
  • kunna börja tidigt med spridningsminskande åtgärder om det visar sig att källan har en pågående spridning till sedimenten.

Om en åtgärd av själva sedimenten planeras, är det viktigt att alla källor med pågående spridning har åtgärdats för att inte riskera att återkontaminera sedimenten efter åtgärd. För vissa områden där de förorenade sedimenten i sig inte utgör en källa till spridning, kan den mest effektiva åtgärden för att förbättra föroreningssituationen i sedimenten vara att minska spridningen från pågående föroreningskällor istället för att till exempel muddra. 

Miljöbalken gäller alla verksamhetsutövare, inklusive va-abonnenter och va-huvudmän. Dagvatten är en spridningsväg för föroreningar och har ofta flera verksamhetsutövare uppströms dagvattenutsläppspunkten. På samma sätt kan också annat avloppsvatten enligt 9 kap. 2 § miljöbalken vara en spridningsväg för föroreningar. En va-huvudman har enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ansvar för avledning av dagvatten och spillvatten inom ett upprättat verksamhetsområde. Ofta har en va-huvudman även ansvar för flera dagvattenanläggningar, förutom ett eller flera kommunala reningsverk inklusive ledningsnät och att dessa avloppsanläggningar underhålls. Verksamhetsutövare som är anslutna till allmänna va-anläggningar har ett ansvar för det avloppsvatten som släpps till den kommunala anläggningen. 

Va-huvudmannen är ansvarig för det avloppsvatten som släpps ut från va-verksamheten och behöver därmed ha kännedom om, och eventuellt ställa krav på, kvalitet och kvantitet på vatten som leds till va-huvudmannens anläggning. 

En tillsynsmyndighet kan kräva underlag, från såväl verksamhetsutövare anslutna till en allmän va-anläggning, som va-huvudmannen. Den verifierande provtagningen av sediment som genomförs i fas 2 kan visa om föroreningshalterna är så höga att det föreligger risk och vidare provtagning behöver genomföras. I de fall det föreligger risk kan krav ställas på de verksamhetsutövare som bidragit till föroreningssituationen i sedimenten att genomföra vidare provtagning samt  spridningsminskande åtgärder. 

Mer om vilka krav som tillsynsmyndigheten kan ställa i och med ny kunskap eller vid misstankar om utsläpp finns att läsa här:

Tillsyn enligt miljöbalken

Mer specifikt om dagvatten finns här:  

Fokusområde dagvatten inom den nationella strategin för miljöbalkstillsyn 2022 – 2024

Information som samlas in under inventering Fas 1 och inventering Fas 2 behöver registreras olika beroende på om föroreningskällan är ett förorenat område eller en pågående verksamhet. Information som samlas in kopplat till förorenade områden som föroreningskälla i Fas 1 och Fas 2 registreras i EBH-stödet på befintliga objekt. Information som samlas in i Fas 1 och Fas 2 kopplat till en pågående verksamhet bör läggas in på samma sätt som annan information som samlas in vid tillsyn av den pågående verksamheten. Information om pågående verksamhet ska inte läggas in i EBH-stödet.  

Vägledning om processen för att identifiera, inventera och undersöka förorenade sedimentområden

Inventering av förorenade sedimentområden kan initieras på olika sätt. Det kan finnas kända källor som misstänks ha orsakat förorening av sediment eller en känd föroreningsskada i sedimenten vilket motiverar en identifiering av föroreningskällor och vidare undersökning. Det kan också påträffas höga föroreningshalter i fisk eller annan biota vilket motiverar inventering av potentiella föroreningskällor.

Processen liknar den för inventering av förorenade områden på land (MIFO) och består av följande steg:

  • Identifiering Fas 0: En inledande skrivbordsstudie där potentiella föroreningskällor identifieras och ges en sedimentklass (potentialen att förorena sediment).
  • Prioritering av föroreningskällor till inventering Fas 1.
  • Inventering, Fas 1: Denna fas är en fördjupad skrivbordsstudie. Arbetet syftar till att verifiera de potentiella föroreningskällorna.
  • Prioritering av föroreningskällor och sedimentområden till inventering fas 2.
  • Inventering, Fas 2: Verifierande fältundersökning genomförs för att undersöka om sedimenten är förorenade och fastställa omfattningen av föroreningsskadan.
  • Prioritering av sedimentområden som går vidare till utredning och riskbedömning.

Om resultaten från fältundersökningen i inventering Fas 2 visar att sedimenten är föroreningsskadade och därmed kan utgöra en risk för människors hälsa och miljön bör objektet prioriteras vidare. I det vidare arbetet ska i första hand de föroreningskällor som har utsläpp eller spridning av ämnen som kan ansamlas i sedimenten åtgärdas. En åtgärd kan bestå av en avhjälpandeåtgärd av förorenade områden eller en förebyggandeåtgärd som förhindrar spridning av föroreningar. Detta avser både utsläpp från pågående verksamheter och spridning från förorenade områden på land och i vatten.

Identifiering Fas 0

Identifiering innebär att hitta de föroreningskällor som potentiellt kan leda till förorening av sedimenten. En föroreningskälla kan vara förorenade områden eller pågående verksamheter, som potentiellt kan sprida föroreningar till sedimenten. 

För förorenade områden kan den uppdaterade branschlistan från 2023 användas för att ge en första indikation om vilka branscher som potentiellt kan ha spridit föroreningar till sedimenten.

Inventering av förorenade områden (inklusive branschlistan)

Alla objekt som ligger inlagda i EBH-stödet har tilldelats en sedimentklass och ett GIS-skikt med dessa finns tillgängligt i länsstyrelsernas geodatakatalog. 

Geodatakatalogen (lansstyrelsen.se)

Vilken potential en bransch har att sprida föroreningar som ansamlas i sedimenten beskrivs med en sedimentklass som är indelad i 4 olika nivåer: 

  • Låg.
  • Måttlig.
  • Hög.
  • Mycket hög risk.

Syftet med sedimentklassen är att markera objekt som har störst risk för spridning och påverkan på sedimenten så att de kan prioriteras vidare i processen. Prioriteringen kan grunda sig på branschlistans sedimentklass och/eller på lokal kunskap av kända och potentiella föroreningskällor med utsläpp och påverkan på sedimenten. Även förekomst av branschspecifika föroreningar som anges i branschlistan kan utgöra en prioriteringsgrund till nästa fas.

I identifieringssteget ska vattenförekomster som har hög belastning av sedimentackumulerande föroreningar från många föroreningskällor identifieras. Den samlade belastningen från förorenade områden utgår från sedimentklassen som finns i branschlistan. En sådan analys har redan genomförts och finns tillgänglig i länsstyrelsernas geodatakatalog. De vattenförekomster som sammanlagt har högst belastning och de förorenade områden samt pågående verksamheter som påverkar sedimenten i denna kan prioriteras vidare till fas 1. I arbetet med att välja ut vilka områden som prioriteras vidare behöver både handläggare som arbetar med vattenförvaltning och tillsyn inkluderas. Påverkan från pågående verksamheter ska också inkluderas i bedömningen. Ett underlag för påverkan från pågående verksamheter är under utveckling av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Länsstyrelserna inom ramen för projektet Full koll på våra vatten och inom regeringsuppdraget SESAM (Sedimentsamverkan mellan myndigheter).

Dataunderlag för Fas 0

Ett geografiskt kopplat underlag (GIS-skikt) har tagits fram, som går att använda i länsstyrelsernas identifieringsarbete av sedimentområden. GIS-skiktet kommer vara tillgängligt i länsstyrelsernas Geodatakatalog. I den rapport om identifierings- och inventeringsmetodiken som SGI kommer att publicera kommer underlaget beskrivas mer i detalj och hur det kan användas.

Underlaget utgörs av nya parametrar i EBH-stödet och olika geografiskt kopplade data i form av GIS-skikt. Följande underlag finns tillgängliga:

  1. Objekt i EBH-stödet med tillhörande sedimentklass som indikerar branschens risk för påverkan på sediment. Detta skikt visar de objekt som har måttlig, hög och mycket hög risk att påverka sedimenten. 
  2. Samlad belastning från alla EBH-objekt i EBH-stödet som ligger inom ett avrinningsområde till sedimenten i en vattenförekomst. Detta skikt visar den potentiellt samlade belastningen på sedimenten från EBH-objekt som ligger inom varje vattenförekomsts avrinningsområde. Belastning från uppströms liggande områden är inte inkluderat i detta underlag.

GIS-underlag för pågående tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (A- och B-verksamheter) finns tillgängligt i länsstyrelsernas geodatakatalog (LST NikITa Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter). Detta GIS-underlag visar dock inte en bedömning av den potentiella belastningen på sediment utifrån branschens risk, men det kan användas för bedömning av den kumulativa potentiella belastningen.

Inventering Fas 1

De identifierade potentiella föroreningskällorna som prioriterats vidare från Fas 0 måste inventeras för att verifiera eller förkasta att den potentiella påverkan på sedimenten stämmer. En föroreningskälla kan vara ett förorenat område eller en pågående verksamhet som länsstyrelsen eller kommunen har tillsynsansvar för. Inventering Fas 1 genomförs i form av en skrivbordsinventering som anpassas efter om det finns pågående verksamhet eller förorenade områden. Naturvårdsverket rekommenderar ett platsbesök i denna fas.

Pågående verksamhet

Vid en inventering Fas 1 av en pågående verksamhet behöver information och underlag om verksamheten samlas in som exempelvis resultat från egenkontrollen, data från recipientkontroll och andra aktuella provtagningar och andra relevanta uppgifter. I VISS kan det finnas information om vilka prioriterade och särskilda förorenande ämnen som bedömts påverka vattenförekomsten i påverkansanalysen. Det är också viktigt att kontakta länsstyrelsen som kan ha ytterligare underlag som inte finns registrerad i VISS. 

Om dessa ämnen har potential att ansamlas i sediment bör de inkluderas i bedömningen. Från verksamhetens miljötillstånd går det att få fram relevanta uppgifter kopplat till vad verksamheten producerar och får släppa ut samt till vilka matriser utsläppen sker.

Naturvårdsverkets tillsynsvägledning om vilka grunder en tillsynsmyndighet kan hänvisa till vid krav på omprövning av en verksamhets tillstånd finns här:

Bedöma om villkor för miljöfarlig verksamhet är tillräckliga 

Vid prövning och tillsyn av en verksamhet är det möjligt att ställa krav utifrån de allmänna hänsynsreglerna. Enligt 2 kap. 8 § miljöbalken ansvarar den som bedriver eller bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört en skada eller olägenhet för att avhjälpa dessa tills de upphör.

Hänsynsreglerna – kapitel 2 miljöbalken

Naturvårdsverket vill i sammanhanget lyfta att det är viktigt att tänka på att det kan finnas oavsiktligt bildade ämnen (exempelvis dioxiner och PAH:er) som inte alltid ingår i villkoren i ett tillstånd eller ingår i egenkontrollen som verksamhetsutövaren genomför. Dessa ämnen påträffas ofta i sedimenten och bör inkluderas i inventeringen.

Enligt en kartläggning av Kemikalieinspektionen producerades och/eller användes det på den svenska marknaden (2020) ett 120-tal ämnen som kan ha negativa effekter i vattenmiljön (faroangivelser H400, H410-413) och som har potential att ansamlas i sediment (Kow≥3) när de sprids till vattenmiljön. Endast ett fåtal av dessa ämnen förekommer i tillstånd eller olika kontrollprogram för pågående verksamheter. En branschlista för pågående verksamheter som utgår från Kemikalieinspektionens kartläggning är under utveckling inom projektet Full koll på våra vatten och SESAM. 

Förorenat område

För att verifiera påverkan från ett förorenat område (mark eller sediment) behöver data från redan genomförda undersökningar, åtgärder och andra relevanta underlag sammanställas. Detta kan vara undersökningar i mark, grundvatten, ytvatten och/eller sediment i relevant recipient/-er. Underlaget, tillsammans med platsspecifika förhållanden utvärderas för att verifiera om en föroreningskälla har den spridningspotential som antagits i Fas 0 eller om spridningen kan bekräftas baserad på befintligt underlag. Efter utvärderingen uppdateras sedimentklassen för föroreningskällan i EBH-stödet. Om underlag till stora delar saknas ska inte objektet nedprioriteras om den potentiella risken är mycket stor och annan lokal kunskap bekräftar spridningspotentialen.

Information från fas 1 som kopplar till det specifika objektet läggs till de aktuella objekten i EBH-stödet. I detta steg skapas inget nytt sedimentobjekt i EBH-stödet om inte sedimentföroreningen är bekräftad sedan tidigare.

I denna fas verifieras således den preliminära klassningen som gjordes i Fas 0. De föroreningskällor som bedöms ha högst spridning prioriteras vidare till nästa fas. Även de vattenförekomster som har högst samlad belastning från föroreningskällor prioriteras vidare. Det kan finnas vattenförekomster som har en mycket hög belastning från enskilda påverkanskällor, och utifrån lokal kunskap om detta kan sådana vattenförekomster kan prioriteras vidare. Vilka faktorer som är avgörande för vilka föroreningskällor och vattenförekomster som prioriteras vidare kan variera mellan olika län och det är viktigt att inte prioritera för många föroreningskällor och vattenförekomster så att det fortsatta arbetet blir ohanterligt. 

Uppströms liggande områden

Många sedimentområden belastas även med föroreningar från källor som ligger uppströms, utöver de föroreningskällor som ligger inom vattenförekomstens avrinningsområde. Kunskap om föroreningskällor som ligger uppströms är därför även viktig att inhämta.

Inventering Fas 2

De källor som bedöms ha stor potential att sprida föroreningar till sedimenten ska prioriteras för en verifierande fältundersökning. Även de vattenförekomster med tillhörande föroreningskällor som bedöms ha störst belastning från många föroreningskällor prioriteras vidare för verifierande fältundersökning. Den verifierande undersökningen ska bekräfta om sedimenten i recipienten är förorenat. Syftet med den fältundersökningen är också att svara på vilka föroreningar som har tillförts sedimenten och att försöka identifiera vilka punktkällor som tillför eller kan ha tillfört föroreningar till sedimenten.

Stöd till sedimentinventering fas 2 (pdf)

De föroreningskällor som bidrar/bidragit till föroreningsskadan kopplas till sedimentobjektet i EBH-stödet. Som underlag till vidare prioritering genomförs en samlad riskbedömning. I EBH-stödet skapas ett nytt objekt för sedimentområdet och en riskklass kan även läggas till utifrån de uppmätta föroreningsnivåerna i sedimenten och kringliggande faktorer som påverkar riskklassen.

Även sedimentklassen kan verifieras för föroreningskällorna baserat på resultaten från fältundersökningen och uppdateras i EBH-stödet. EBH-stödet är under utveckling för att kunna hantera sedimentklass och sedimentobjekt. Hur lösningen kommer att se ut är inte helt beslutad.

När föroreningsskadan i sedimenten är bekräftad behöver eventuella föroreningskällor som fortfarande sprider föroreningar till sedimenten, som kan vara både pågående verksamheter och/eller förorenade områden (mark och sediment) utredas och eventuellt åtgärdas innan det förorenade sedimentområdet åtgärdas. De pågående verksamheter som sprider föroreningar till sedimenten ska prioriteras vidare som tillsynsobjekt där krav på undersökningar och förebyggande åtgärder ska ställas, läs mer om detta i vägledning om tillsyn enligt miljöbalken:

Tillsyn enligt miljöbalken 

Om ett förorenat område bedöms sprida föroreningar till sedimenten prioriteras det vidare för en närmare utredning av spridningsrisk och behov av förebyggande åtgärder eller avhjälpandeåtgärd av föroreningsskadan. Om det finns en känd verksamhetsutövare kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att undersöka om det pågår spridning från området.

Naturvårdsverket vill lyfta ett antal faktorer som kan påverka prioriteringen till vidare utredning.

  • Risk för människors hälsa och miljön, 
  • Ämnets farlighet, 
  • Spridning till andra områden nedströms, 
  • Bioackumulering i näringsväven, 
  • Vattenförekomstens status, 
  • Känsliga områden, 
  • Skyddsvärde, till exempel dricksvattentäkt
  • Naturvärden samt risken för naturolyckor, till exempel beroende på klimatförändringar

Att förebygga spridning till och från sedimenten

Kunskap om vilka föroreningskällor och spridningsvägar som är aktuella behövs för att kunna förebygga fortsatt spridning av föroreningar till sedimenten. Spridningsvägarna kan till exempel vara punktutsläpp till vatten, ytavrinning, luftutsläpp eller dagvatten, spridning med grundvatten från olika verksamheter. 

När det sker en spridning av föroreningar från en pågående verksamhet eller en historisk verksamhet bör tillsynsmyndigheten prioritera åtgärder för att förhindra fortsatt spridning. Efter en genomförd sedimentinventering fas 2 bör tillsynsmyndigheten ha viss kunskap om vilka källor som kan bidra eller har bidragit till att sprida föroreningar till ett bekräftat förorenat sedimentområde. Det finns då några olika alternativ för hur tillsynsmyndigheten kan gå vidare beroende på om det finns kända ansvariga verksamhetsutövare eller inte. De sedimentområden där det pågår en spridning från sedimenten bör prioriteras för utredning av åtgärder för att förhindra att nedströms områden påverkas. 

Utredning av ansvarsförhållanden

Inför sedimentinventering Fas 2 är det i många fall okänt hur omfattande föroreningsskadan är och om sedimentområdet behöver prioriteras vidare för utredning av risk och åtgärdsbehov.

Om det finns flera potentiella påverkanskällor är det oftast okänt eller osäkert vilken eller vilka av de potentiella föroreningskällorna som har bidragit till föroreningsskadan i sedimenten. Den första fältinventeringen kan i vissa fall ge information som går att använda för att koppla föroreningar till aktuella föroreningskällor. I mer komplicerade fall kan det krävas ytterligare fältundersökningar och källspårning för att kunna koppla föroreningsskadan till källan eller källorna. Denna kunskap är viktig för att kunna utreda ansvaret för föroreningsskadan.

Finns det en ansvarig verksamhetsutövare?

I de fall det finns en ansvarig verksamhetsutövare ska tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att undersöka spridningen från en föroreningskälla och/eller det förorenade området noggrannare för att se om det föreligger behov av åtgärder.

Tillsyn enligt miljöbalken

Saknas ansvarig verksamhetsutövare?

I de fall då det saknas en ansvarig verksamhetsutövare kan tillsynsmyndigheten prioritera vilka objekt som ska utredas vidare. I sådana fall kan Naturvårdsverket ge statlig finansiering till utredningar och eventuella avhjälpandeåtgärder.

Sanering av förorenade områden

Om vägledningen

Vägledningen omfattar stegen identifiering och inventering (fas 1 och 2) av förorenade sediment samt potentiella bidragande föroreningskällor.

En identifierings- och inventeringsmetodik har tagits fram inom regeringsuppdraget om förorenade sediment (slutredovisades januari 2023 länk). Metodiken har utvecklats av Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och vattenmyndigheterna och kommer att beskrivas i en rapport som publiceras av SGI. Metodiken sammanfattas i denna vägledning och kommer beskrivas mer i detalj i rapporten. Vägledningen kommer att uppdateras allteftersom metodiken utvecklas och erfarenheter samlas in. Vägledningen kan även komma att utökas med de efterföljande stegen i processen. 

Figur som visar processen från identifiering till åtgärd för förorenade sediment
Figur 1. Schematisk bild av hur arbetet med förorenade sediment är uppdelat i olika steg från identifiering till åtgärd. Arbetet med att identifiera och inventera förorenade sediment samt potentiella bidragande föroreningskällor är det första steget i arbetet med att undersöka förorenade sediment för att sedan genomföra åtgärder där sådana behövs.

Mer information

Mer om förorenade sediment finns på våra ämnessidor och på renasediment.se, en webbplats som drivs av Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Statens Geotekniska Institut, Sveriges Geologiska Undersökning och Havs- och vattenmyndigheten.

Webbinarier om förorenade områden

Naturvårdsverket föreläser om aktuell vägledning inom och relaterat till förorenade områden, masshantering och statlig finansiering. Filmerna vänder sig till tillsynsmyndigheter och andra verksamma i branschen och går att se i efterhand på vår Youtube-kanal.