Förorenade områden i ett förändrat klimat

Myndigheter med ansvar för tillsyn över förorenade områden kan behöva uppdatera och omvärdera riskerna som förorenade områden utgör med hänsyn till klimatförändringar, t.ex. risken för spridning av förorening. Effekterna av klimatförändringar kan innebära att områden som tidigare inte ansågs utgöra en risk nu måste bedömas annorlunda. Det betyder att tillsynsmyndigheter kan behöva prioritera andra områden för utredningar och åtgärder.  

Den som ansvarar för ett förorenat område har skyldighet att se till att föroreningar inte sprids från området till omgivande miljö. Höjda havsnivåer, mer frekventa och intensiva skyfall med en ökad risk för översvämning, ras, skred och erosion, samt torka väntas framöver bidra till en ökad risk för spridning av föroreningar från mark och sediment till miljön. En ansvarig verksamhetsutövare behöver beakta de risker ett förändrat klimat utgör för ett förorenat område, och de åtgärder som kan behöva utföras måste anpassas till ett förändrat klimat.  

Ett förändrat klimat och dess effekter kan även ställa nya krav på skydds- och säkerhetsåtgärder vid avhjälpandeåtgärder i förorenade områden. 

Det är ofta nödvändigt att ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat när tillsynsmyndigheten ska fatta beslut eller ställa krav relaterat till en föroreningsskada enligt miljöbalkens 10 kapitel.  

Förhöjda havsvattenstånd, mer frekventa och intensiva skyfall med en ökad risk för översvämning, ras, skred och erosion, samt torka väntas framöver bidra till en ökad risk för spridning av föroreningar från mark och sediment till miljön.  

Tusentals förorenade områden i Sverige är belägna vid kuster, sjöar eller vattendrag där industrier traditionellt varit lokaliserade. Det gör dessa områden särskilt sårbara för effekterna av ett förändrat klimat. Till exempel kan översvämningar från stigande havsvattennivåer, höga flöden i vattendrag eller stormar med stora vågor medföra ökad risk för föroreningsspridning om inga åtgärder vidtas. 

Föroreningarna i dessa områden kan orsaka stor skada på människors hälsa och miljön om de sprids till andra områden och resultera i nya förorenade områden nedströms. Förändringar av nederbördsmönster och temperatur kan också påverka grundvattennivåerna och redoxpotential. Det kan i sin tur förändra förekomstformen av kemiska ämnen så att vissa föroreningar lättare kan spridas till andra media eller tas upp i näringskedjan. 

En spridning kan ge enorma och långsiktiga följder om spridningen sker till en dricksvattentäkt. Vid exempelvis ett skred i förorenade jordmassor längs ett vattendrag kan konsekvenser uppstå nedströms till följd av föroreningsspridning via suspenderat material.  

Tillsynsmyndigheter behöver beakta klimatrisker i arbetet med att bedöma risker med förorenade områden.  

I inventeringsskedet (enligt MIFO-metodiken) vägs klimataspekterna in i bedömningsfaktorn spridningsförutsättningar. Som stöd i arbetet med förorenade områden i ett förändrat klimat finns olika verktyg som andra aktörer tagit fram (se rubrikerna Nationell kartläggning över riskområden och Några externa verktyg nedan). Länsstyrelserna kan också göra egna GIS-analyser för att se sårbart belägna objekt utifrån klimateffekter. 

Vid bedömning av risker och åtgärdsbehov, samt vid riskvärdering av ett förorenat område behöver de ändrade förhållanden och effekter som ett förändrat klimat kan innebära beaktas i både ett kort och ett långt tidsperspektiv.  

Ifall en föroreningsskada kan konstateras aktualiseras att tillsyn bedrivs med stöd av kap. 10 miljöbalken, exempelvis genom att ställa krav på utredning. Tillsyn av pågående miljöfarlig verksamhet och tillsyn enligt 10 kap. miljöbalken hör ofta nära samman.  

Tillsyn enligt 9 kap. miljöbalken på pågående miljöfarliga verksamheter kan främja att föroreningsskador upptäcks och att verksamheten anpassar sig till klimatförändringar och förebygger spridning av befintliga föroreningar. För att verksamhetsutövaren ska kunna bedöma risken att klimatförändringarna påverkar föroreningsskadan behöver ofta någon form av utredning eller undersökning genomföras. Inom ramen för egenkontrollen kan krav ställas på att verksamhetsutövaren har uppgifter och underlag motsvarande en MIFO fas 1-undersökning.  

Förhöjda havsvattenstånd, mer frekventa och intensiva skyfall med en ökad risk för översvämning, ras, skred och erosion, samt torka kan innebära att det ställs nya/annorlunda/höjda/särskilda krav på skydds- och säkerhetsåtgärder vid arbeten i förorenade områden. Åtgärden måste klimatanpassas och det kan handla om att till exempel: 

• Hantera större volymer vatten vid länshållning. 
• Sponta högre för att hålla vatten utanför åtgärdsområdet. 
• Återfylla till högre nivå för att undvika framtida översvämning. 
• Förstärka instabila kajer/strandkanter.

Åtgärdsmetoder och arbetssätt och kring förorenade områden (sgi.se)

SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i ett regeringsuppdrag 2021 kartlagt särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning i ett förändrat klimat, och tio nationella riskområden togs fram. Om klimatrelaterade händelser som ras, skred, erosion och översvämning inträffar i dessa områden kan det innebära stora samhällsstörningar och samhällskonsekvenser. 

I uppdraget kopplade de också ihop förorenade områden som i dagsläget är kända och identifierade med de särskilda riskområden som pekats ut. Kartläggningen visar att fler än 3 700 förorenade områden som bedöms ha mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa och miljön (riskklass 1 och 2) även är belägna inom de tio nationella riskområdena. 

I Naturvårdsverkets vägledning om att välja efterbehandlingsåtgärd har vi tagit fram ett antal utgångspunkter för avhjälpande av förorenade områden. En av dessa är utgångspunkten för ett förändrat klimat: 

Utgångspunkter för avhjälpande av förorenade område

Naturvårdsverket har också i arbetet med fördelning av medel från det statliga saneringsanslaget tagit fram en nationell plan för hur den statliga finansieringen prioriteras till att avhjälpa förorenade områden. Bland prioriteringsgrunderna i den nationella planen beaktas bland annat en ökad risk för föroreningsspridning till följd av ett förändrat klimat, så att åtgärder kan riktas till områden som bedöms särskilt sårbara utifrån klimatsynpunkt:  

Nationell plan för saneringsanslaget 

I Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning redovisas ett antal åtgärder som Naturvårdsverket ska vidta för bland annat förorenade områden. Under 2023–2026 ska Naturvårdsverket arbeta med dessa: 

• Fortsätta besluta om statlig finansiering för avhjälpande av föroreningsskador i områden särskilt utsatta ur klimatsynpunkt utifrån prioriteringsgrunderna i Naturvårdsverkets nationella plan för avhjälpande av föroreningsskador. 
• Inkludera hänsyn till klimatrelaterade risker vid uppdateringen av (tillsyns)vägledning om riskbedömning som underlag för åtgärdsarbete och prioritering för förorenade områden. 
• Ta fram vägledning om klimat och förorenade områden som en del i ett uppfyllande av havsmiljödirektivets åtgärd 17. Inkluderar kunskapsspridning om inventering och åtgärdsarbete för förorenade båtuppställningsplatser. 
• I framtagande av tillsynsvägledning inom förorenade sediment inkludera klimatrisker i såväl undersökning som vid åtgärdsarbete. 
• Inkludera klimatrisker i Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. 
• Se över parametrarna i riktvärdesmodellen ur ett klimatanpassningsperspektiv (görs i samverkan med Statens geotekniska institut). 

Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning