Vägledning

Bygg- och rivningsavfall

Husbygge

Tillsyn av bygg- och rivningsavfall

Granskad: ‎den ‎6‎ ‎november‎ ‎2024

Sidan innehåller vägledning kring tillsyn av verksamheter som hanterar bygg- och rivningsavfall. Kommunens miljönämnd och byggnadsnämnd delar tillsynsansvaret för avfallshantering i bygg- och rivningsverksamhet.

Sidan vänder sig till

Miljönämnder respektive byggnadsnämnder och innehåller vägledning om deras delade tillsynsansvar.

Två lagstiftningar för avfall gäller parallellt. I miljöbalken finns regler om hantering av avfall. Ytterligare regler om avfall som uppstår vid bygg- och rivningsåtgärder finns i plan- och bygglagen (PBL).

Plan- och bygglag (2010:900) (riksdagen.se)

Miljöbalk (1998:808) (riksdagen.se)

Avfallsförordning (2020:614) (riksdagen.se)

_ _ _ _ _ _

Bestämmelserna i PBL (2010:900) om anmälan om bygg- eller rivningsåtgärd/ansökan om bygg- eller rivningslov och kraven på kontrollplan reglerar hanteringen av avfall. Reglerna syftar till ökad återanvändning av bygg- och rivningsmaterial, ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall samt till ett gott omhändertagande av farligt avfall. Vi har nedan fokus på rivningsåtgärder eftersom det är de som skapar de största mängderna avfall.

Rivningslov, anmälan om rivningsåtgärd och kontrollplan

Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vid dessa rivningar av byggnader krävs det att byggnadsnämnden underrättas om när arbetena avses påbörjas genom en så kallad anmälan om rivningsåtgärd eller en ansökan om rivningslov. Rivning får inte påbörjas förrän byggherren fått ett startbesked och det upphör att gälla efter två år från dagen för utfärdandet.

Till anmälan/ansökan ska normalt en kontrollplan fogas. I den ska byggherren ange hur man ska ta om hand om byggprodukter som kan återanvändas samt ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur det avfallet ska tas om hand. Detta gäller även för den kontrollplan som ska upprättas för byggnadsåtgärder eller bygglov.

En eller flera kontrollansvariga som utsetts av byggherren ska se till att kontrollplanen följs. Rivningsarbeten som kräver kontrollplan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har utfärdat ett startbesked.

Undantag från kravet på anmälan

Vissa byggnader är undantagna från kravet på anmälan om rivningsåtgärd:

  • komplementbyggnader, till exempel carport
  • sådana ekonomibyggnader som ligger utanför detaljplanelagt område och som hör till jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring
  • byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är menade att vara hemliga.

Anmälan om rivningsåtgärd krävs inte heller för rivning av delar av en byggnad eller utrivning i samband med ändring eller underhåll av en byggnad om ändringen inte innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar eller planlösning påverkas avsevärt. Däremot krävs kontrollplan vid rivning av del av byggnad.

Avfallshantering enligt miljöbalken

Sorteringen av bygg- och rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Enligt avfallsförordning (2020:614) ska följande avfallsslag åtminstone sorteras ut på platsen där det uppkommer:

  • trä,
  • mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
  • metall,
  • glas,
  • plast,
  • gips,
  • farligt avfall
  • avfall som faller under producentansvar
  • brännbart avfall (dvs. det brännbara avfall som blir kvar efter att avfallsslagen ovan har sorterats ut)

Olika slag av farligt avfall ska hållas åtskilda från varandra, vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt kan det behövas fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera återvinningsmöjligheterna.

Eventuella virkesförstörande insekter eller annan ohyra ska avlägsnas och oskadliggöras vid rivning av byggnadsverket (5 kap. 17 § plan- och byggförordningen (2011:338)).

Vår bedömning är att man kan motivera mer detaljerad sortering där så är möjlig med stöd av resurshushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken (1998:808) som säger att alla ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att

  1. minska mängden avfall,
  2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
  3. minska de negativa effekterna av avfall, och
  4. återvinna avfall.

I första hand ska förnybara energikällor användas.

Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.

I miljöbalken 15 kap. 11 § finns också ett uttryckligt krav att vi alla som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön.

Utöver resurshushållningsprincipen gäller alltid de övriga allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (1998:808) för alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet, liksom det generella kravet på egenkontroll. Bestämmelser om tillsyn (26 kap.) och förorenade områden (10 kap.) är också tillämpliga. Bygg- och rivningsverksamheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken men är att betrakta som en miljöfarlig verksamhet.

Tillsynsansvar

Kommunens miljönämnd och byggnadsnämnd delar tillsynsansvaret för avfallshantering i bygg- och rivningsverksamhet.

Fördelningen innebär att 

  • Miljönämnden ansvarar för operativ tillsyn över hur avfallet hanteras vid bygg och rivning, vid transporter och på anläggningar. Det sker med stöd av bestämmelser i miljöbalken (MB1998:808).
  • Byggnadsnämnden utövar tillsyn över hur själva rivningen går till och över formella moment i avfallshanteringen, till exempel inlämnande av anmälan om rivningsåtgärd och kontrollplan. Det sker med stöd av plan- och bygglagen (PBL 2010:900).

Det delade tillsynsansvaret

Det delade ansvaret kan kräva samordning mellan de olika nämnderna. Respektive nämnd kan i sin tillsyn finna brister och problem som denna inte har rådighet över eller inte kan påverka ensam. 

Miljönämnden kan genom att använda uppgifter från byggnadsnämndens arbete enligt PBL, tillsammans med tillsynsutövning enligt miljöbalken, följa och kontrollera hela kedjan vid byggande och rivning från att hitta aktuella rivningsprojekt till inspektion av mottagande av rivningsavfall på till exempel en återvinningsanläggning.

Däremot omfattar byggnadsnämndens tillsyn över rivningsavfallet enligt PBL inte hela kedjan från inventering av byggnaden där farliga material kan finnas till slutligt omhändertagande. Byggnadsnämndens tillsyn kan därför inte ersätta miljönämndens tillsyn när det gäller bygg- och rivningsavfall.

Vid renovering och rivning, där det förekommer asbest, krävs anmälan till Arbetsmiljöverket. Samarbete mellan miljönämndens inspektör och Arbetsmiljöverket när det gäller asbest (utgör farligt avfall) är ett exempel på lämplig samordning av tillsyn mellan myndigheter som arbetar inom två närliggande tillsynsområden.

Genomförande av tillsyn

Miljönämnden kan välja att göra tillsynsbesök på de platser där det praktiska arbetet med avfallet sker. Tillsyn kan också ske genom att granska handlingar och dokumentation för att kontrollera till exempel hur byggherren och entreprenörer uppfyller kunskapskravet och det generella kravet på egenkontroll vid byggen och rivningar. En kombination av tillsynsbesök och granskning av handlingar är sannolikt effektivast ur miljösynpunkt.

Inom respektive myndighets ansvarsområde ingår, enligt MB och PBL ett ansvar att ge vägledning och information. Ytterligare ett sätt för kommunen att arbeta med bygg- och rivningsavfall är därför att tillhandahålla information, checklistor med mera som kan underlätta för verksamhetsutövaren/byggherren att ta sitt ansvar och att göra rätt.

Byggnadsnämnden

Följande gäller för byggnadsnämndens tillsyn över rivningar och rivningsavfall:

  • Byggnadsnämnden får förbjuda att rivningen fortsätter, om byggherren i något väsentligt avseende avviker från kontrollplanen (11 kapitlet 32 § PBL).
  • Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd utförs på ett sådant sätt att det kan medföra fara för människors liv eller hälsa, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter. Förbud får förenas med vite och beslutet gäller omedelbart (11 kapitlet 30 § PBL).
  • När det gäller lovpliktiga åtgärder ska byggnadsnämnden se till att det som har utförts utan lov - bygglov, rivningslov eller marklov - undanröjs eller på annat sätt rättas till, om inte lov till åtgärden meddelas i efterhand (11 kapitlet 17 och 27 §§ PBL).

En rivning får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked till åtgärden och beslutat om att ett tekniskt samråd ska genomföras enligt PBL 10 kap 3 och 17 §§.

Miljönämnden

Följande gäller generellt för tillsyn enligt miljöbalken och därmed också för miljönämndens tillsyn över bygg- och rivningsverksamhet och bygg- och rivningsavfall:

  • Miljönämnden ska i nödvändig omfattning kontrollera att MB med följdlagstiftning följs (26 kapitlet 1 § MB).
  • När MB inte följs ska miljönämnden se till att detta rättas till (26 kapitlet 1 § MB). Miljönämnden får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i MB eller i föreskrifter till MB, att lämna de uppgifter och handlingar som miljönämnden behöver för tillsynen (26 kapitlet 21 §).
  • Miljönämnden ska anmäla överträdelser av bestämmelser i MB eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av MB till polis- eller Åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott (26 kapitlet 2 § MB).
  • Miljönämnden ska genom rådgivning, information och liknande skapa förutsättningar för att syftet med MB ska kunna tillgodoses (26 kapitlet 1 § MB). Myndigheten är däremot inte skyldig och bör inte heller bistå verksamhetsutövaren i detaljer och inte heller utföra sådan egenkontroll som verksamhetsutövaren själv ska stå för enligt 26 kapitlet 19 § MB.

Tillsyn i projektform

Tillsyn vid byggande och rivning kan ske genom särskilda tillsynskampanjer eller genomföras i projektform. Det finns flera fördelar med detta. Bland annat kan kampanjen/projektet planeras i detalj, genomföras under en avgränsad tidsperiod och sedan samlat följas upp och utvärderas. Resultatet kan sammanställas och presenteras både internt och för verksamhetsutövare och branschorganisationer. En annan fördel med att arbeta i projekt- eller kampanjform är att det brukar medföra en avsevärd kompetenshöjning inom det valda tillsynsområdet.

Några vanliga inslag i ett tillsynsprojekt är:

  • inläsning och bildande av arbetsgrupp
  • framtagande av information och checklistor
  • inspektion på prov för att öka kunskaper, prova checklistor, samordna bedömningsgrunder
  • urval/identifikation av tillsynsobjekt
  • tillsyn enligt vald metod och debitering av tillsynsavgift
  • vid behov göra uppföljning av vidtagna åtgärder/återinspektion
  • utvärdering och sammanställning av projektresultat
  • rapportskrivning och kommunikation av projektresultat
  • eventuell uppföljning av projektets långsiktiga effekter

Slutrapport från tillsynskampanjen om bygg och rivningsavfall (Miljökontoret vid Stockholm stad, pdf 235)

Tillsynsavgift enligt MB och avgift enligt PBL

Tillsynsavgift enligt av Kommunfullmäktige fastställd timtaxa får tas ut och bör debiteras av miljönämnden vid tillsyn över hanteringen av bygg- och rivningsavfall. Tillsynsavgift kan tas ut för till exempel förberedande arbete, resor, inspektionsbesök och övrigt arbete som kan uppstå i samband med tillsynen.

Byggnadsnämnden får med stöd av PBL ta ut avgift i ärenden som föranleds av en anmälan om rivningsåtgärd enligt taxa som är fastställd av kommunfullmäktige. (12 kapitlet 8 § PBL).