Kommunicera om allemansrätten

Målet är att kommunikationen ska leda till hänsyn och respekt. 

• Tonaliteten i kommunikationen om allemansrätten ska sträva efter att få människor att känna att de gör rätt, och att det är enkelt och självklart att göra det. Målet är inte enbart att informera, utan att kommunikationen ska kunna leda till ökad kunskap, en positiv attityd till att följa allemansrätten och att detta ska leda till ett hänsynsfullt beteende.  
• Uppmuntra hellre än kom med pekpinnar. Kommunikationsforskning visar att det är ett effektivare sätt att få människor att till sig budskap.
  
  Att kommunicera allemansrätten - intervju med kommunikationsforskaren Lars Hallgren (slu.se)
• Tonen i kommunikationen kan med fördel präglas av stolthet, hänsyn, möjligheter, ansvar, inkludering och att friluftsliv har positiva effekter på vår hälsa. Dessa sex värdeord får gärna prägla budskapet även när vi kommunicerar tydliga regler och önskade beteendeförändringar.

Fakta kan med fördel kommuniceras som önskat beteende, attityd, eller som råd om hur vi undviker att göra fel.  

• Till exempel kan ”det är förbjudet att skräpa ner i naturen” kommuniceras som ”ta med dig en skräppåse, så blir det enkelt att få med sig skräp och slänga det på rätt ställe”. Kommunikation om eldningsförbud kan på samma sätt innehålla tips på matsäck som inte kräver eld.  
• Visa det önskvärda beteendet i bilder och undvik att visa det felaktiga. Visa till exempel en lämplig eldplats, låt bli att visa hur vi inte ska elda.  

Förstå besökarens perspektiv – kommunikation sker på besökarnas villkor  

• Ta reda på så mycket som möjligt om de besökare du vill nå. Vilka förkunskaper har de? Sätt dig in i besökarens situation. En möjlighet är att kommunicera allemansrätten där besökare söker annan information, exempelvis information om vädret, toaletter eller parkeringsplatser. 
• Vilken information behöver komma när, sett ur besökarens perspektiv? Vad behöver vi informera om före besöket, vad kan komma under och efter? 

Använd gärna kommunikationsråden som är anpassade till de fyra övergripande målgrupperna: vana friluftsutövare, naturnyfikna, markägare och nyttjanderättshavare, samt besöksnäring och arrangörer av evenemang i naturen.  

Beskrivning av de fyra övergripande målgrupperna 

• Utveckla om möjligt kommunikationen i samråd med den målgrupp som du vill anpassa den till. Bjud in till dialog och lyssna på de du vill kommunicera med. 
• Se till att språket är lätt att förstå och använd referenser som målgruppen kan relatera till.  

Tänk normkritiskt och var normkreativ.  

• Reflektera över vilka normer som avgör valen av bilder, språk och vilka personer som får ta plats i vilka sammanhang.  
• Tänk även på hur friluftsutrustning och kläder visas. Välj gärna det enkla för att undvika att spegla friluftslivet som något exklusivt som kräver utrustning.  
• Bra bilder kan förstärka och förenkla budskapen. En bild kräver ingen ansträngning för besökaren att ta till sig och lagras lätt i minnet.  

Checklista för normmedveten kommunikation (pdf)

Tänk på vem målgruppen identifierar sig med.  

• Låt trovärdiga förebilder ur målgruppen få ett tydligt utrymme.  
• Vi människor lyssnar mest på de vi kan identifiera oss med och som vi anser ha hög trovärdighet.  
• Kommunikationen kan med fördel lyfta fram och hylla goda exempel - exempelvis personer som agerar i enlighet med allemansrätten. 

Berätta om allemansrätten där frågorna väcks. 

• Genom att uppleva specifika situationer blir innebörden av allemansrätten klarare. Kan jag tälta här, cykla eller rida? Kan jag göra upp en eld? Det ser och lär vi bäst genom att göra aktiviteter. Då har vi möjlighet att reflektera över och prata om allemansrätten och dess gränser.  
• Ju fler sinnen desto bättre minnen. Det är viktigt att barn får uppleva naturen och skapa en positiv relation till den. Utomhuspedagogik med alla sinnen och positiv utevistelse i förskola och skola är en viktig grund för att skapa omtanke om platsen och det ger livslånga minnen.  

Plats, tid och aktivitet avgör vad som är okej enligt allemansrätten.  

• Underlätta för besökarna att ta rätt beslut genom att kommunicera specifikt. Exempel på specifik kommunikation kan vara tips på vad du kan äta i naturen utan att elda om det råder eldningsförbud, eller att använda kikare för att kunna betrakta renar utan att störa. 
• Besökaren har ett eget ansvar att bedöma vad som är okej. Allemansrätten bygger på gemensamt ansvarstagande baserat på kunskap och omdöme. 
• Se till att besökarna kan få svar på sina frågor när de är ute i naturen. Identifiera områden där det finns extra behov av att kommunicera allemansrätten. Arbeta proaktivt med frågor som kan komma. Skapa specifik information med frågor och svar kopplat till denna plats, just nu.

Exempel då tid och plats avgör vad som är lämpligt att göra

Det vi känner till och bryr oss om vill vi ta hand om. 

• Skapa kommunikation om platsen som väcker känslor och en vilja att ta ansvar och uppleva dess värden. Vi värnar mer om en plats som vi känner till och har en relation till.
• Ofta finns intressanta saker på platsen, som värdefull och känslig natur, spännande historia och berättelser. Lyft gärna platsens hjältar. Det kanske är humlorna och betesdjuren? Eller den som äger skogen?