Underlag för ökad klimatambition på EU-nivå
Naturvårdsverket fick 2020 i uppdrag från regeringen att löpande analysera klimatförslag från EU-kommissionen kopplat till den ökade ambitionen till 2030 och den gröna given, inklusive 55-procentspaketet (Fit for 55).
I analyserna har Naturvårdsverket bland annat beaktat förslagens samhällsekonomiska effektivitet, risker för läckage inom respektive utanför EU och förenlighet med EU-fördragets principer.
Naturvårdsverket har vid behov inhämtat underlag från Konjunkturinstitutet, Trafikverket, Transportsstyrelsen, Trafikanalys, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet.
Delredovisningar har skett löpande efter avstämning med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Uppdraget slutredovisades 31 december 2023.
Naturvårdsverkets analyser
Bakgrund
Europeiska rådet beslöt i december 2019 att EU skulle bli klimatneutralt senast 2050 och att skärpa sitt utsläppsmål för 2030. Ungefär samtidigt presenterade EU-kommissionen den så kallade Gröna given, ett program för hur EU:s lagstiftning ska anpassas för att kunna ställa om ekonomin och samhället på ett hållbart.
Kommissionens meddelande om Gröna given berörde flera miljöområden. Inom klimat meddelade kommissionen bland annat att de avsåg lägga fram en så kallad gränsjusteringsmekanism för klimat, öka användningen av koldioxidprissättning i EU exempelvis genom att låta fler sektorer omfattas av utsläppshandel, samt lägga fram förslag för hur EU ska öka sin klimatambition till 2030. Kommissionen meddelade också att de senast sommaren 2021 avsåg lägga fram förslag på revideringar inom de rättsakter som krävs för att nå de skärpta klimatmålen.
Den europeiska gröna given (pdf, europa.eu)
Naturvårdsverket gjorde under perioden mars 2020 till september 2021 flera analyser kopplat till EU:s ökade klimatambition och förberedelser inför kommissionens lagstiftningspaket, bland annat inför det förväntade förslaget om en gränsjusteringsmekanism.
Förutsättningar för en höjning av EU:s klimatambition till 2030 (pdf 877 kB)
Förutsättningar för att motverka koldioxidläckage genom en gränsjusteringsmekanism (pdf 892 kB)
Nytt utsläppsmål för 2030 och Fit for 55
Kommissionen föreslog i september 2021 ett nytt utsläppsmål för EU till 2030 och presenterade en konsekvensanalys kring detta som Naturvårdsverket snabbanalyserade:
EU enades under våren 2021 om att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser till 2030 ska minska med 55 procent jämfört med 1990. I juli 2021 presenterade EU det paket som kommit att kallas Fit for 55. Paketet innehöll 17 dokument med bland annat flera förslag på omfattande förändringar av rättsakter eller förslag på nya rättsakter. Naturvårdsverket gjorde snabbanalyser av fyra områden och har både inför och efter att paketet presenterades analyserat frågor kopplade till EU ETS, ESR, LULUF och gränsjusteringsmekanism (CBAM).
EU ETS – Utsläppshandel
Kommissionen föreslog flera förändringar av direktivet för EU:s utsläppshandel EU ETS. Bland annat sänkt utsläppstaket, den fria tilldelningen föreslås fasas ut fram till 2035 för vissa sektorer, riktmärken för företags fria tilldelning föreslås att förändras.
Analys av vägval vid genomförande av ETS1 och ETS2, 10 maj 2023 (pdf 722 kB)
Snabbanalys av förslag till förändring av utsläppshandelsdirektivet ETS, 16 juli 2021 (pdf 167 kB)
En ändamålsenlig fördelning av utsläppsrätter inom EU ETS, 14 mars 2022 (pdf 483 kB)
Analys av avfallsförbränning i EU ETS, 14 juni 2021 (pdf 511 kB)
Fördjupad analys inför förslag om att inkludera sjöfart i ETS, 15 mars 2021 (pdf 282 kB)
EU ETS för vägtransporter och byggnader
Kommissionen föreslog juli 2021 att utsläppen från vägtransporter och egen uppvärmning av byggnader från 2026 ska omfattas av en utsläppshandel, kallad ETS2 eller ETS BRT. ETS2 är frikopplad från EU ETS och sektorerna omfattas fortsatt av ansvarsfördelningförordningens ESR krav på länder att minska sina utsläpp.
Analys av vägval vid genomförande av ETS1 och ETS2, 10 maj 2023 (pdf 722 kB)
Snabbanalys av förslag till förändring av utsläppshandelsdirektivet ETS, 16 juli 2021 (pdf 167 kB)
LULUCF – upptag och utsläpp från skog och mark
Klimatmålet till 2030 är ett så kallat netto-mål vilket innebär att utsläpp och upptag från skog och mark är del av klimatmålet. Kommissionen föreslog i juli 2021 betydande förändringar av förordningen som reglerar utsläpp och upptag från skog och mark (LULUCF).
Snabbanalys av förslag till förändring av LULUCF-förordning, 16 juli 2021 (pdf 427 kB)
Fördjupad analys av delar av förslag på ny LULUCF-förordning, 11 februari 2022 (pdf 1 MB)
LULUCF och AFOLU i ett ambitiöst nettomålssystem, 22 mars 2021 (pdf 663 kB)
Ansvarsfördelningsförordningen ESR
För de utsläpp som inte omfattas av EU ETS gäller Ansvarsfördelningsförordningen ESR. Där fastställs hur stora utsläppsminskningar vart och ett av EU:s 27 medlemsländer ska genomföra för att EU gemensamt ska nå klimatmålet till 2030.
Förslag på en förbättrad AEA-marknad, 4 april 2022 (pdf 121 kB)
Analys av möjlig ansvarsfördelning i ESR, 15 januari 2021 (pdf 590 kB)
Analyser kopplade till gränsjusteringsmekanism för klimat, CBAM
Kommissionen föreslog i juli 2021 att EU ska införa en gränsjusteringsmekanism för klimat, vilket innebär att vissa varor (järn- och stål, cement, konstgödsel, aluminium och el) som importeras till EU ska beläggas med en avgift baserat på produktens koldioxidinnehåll. Syftet är att begränsa risken för att EU:s klimatkrav leder till att produktion flyttar utanför EU.
Snabbanalys av förslag till direktiv för gränsjusteringsmekanism CBAM, 16 juli 2021 (pdf 646 kB)
REPower EU
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen meddelandet REPowerEU. Meddelandet är ett svar på Europeiska rådets önskan att så snart som möjligt fasa ut EU:s import av gas, olja och kol från Ryssland. Naturvårdsverket har i denna promemoria analyserat hur lagda förslag och bedömningar av dess effekt på energianvändning kopplar till förslagen som lagts och förhandlas inom Fit for 55.
REPowerEU – kopplingar till pågående förhandlingar om Fit for 55, 10 juni 2022 (pdf 294 kB)
Bokföring av bio-CCS
Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) kan även göras vid förbränning av biobränslen. Då fångas biogen koldioxid in, så kallad bio-CCS eller BECCS, vilket skapar negativa utsläpp. Negativa utsläpp från bio-CCS kan användas som kompletterande åtgärd för Sverige att använda för att nå de nationella klimatmålen. Däremot finns ingen tydlig plats att bokföra bio-CCS i förhållande till mål på EU-nivå, vilket diskuteras i denna rapport.
Analys av bokföring av bio-CCS inom reviderat 2030-ramverk på EU-nivå, 2 februari 2023 (pdf 415 kB)
EU:s klimatmål och klimatramverk till 2040
Naturvårdsverket har analyserat olika vägval i arkitekturen för EU:s klimatlagstiftning bortom 2030, med fokus på nuvarande ”huvudpelare” i EU; EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), ansvarsfördelningsförordningen (ESR) samt regleringen av utsläpp och upptag av växthusgaser genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-förordningen).
Analys av EU:s klimatmål och klimatramverk till 2040, 15 september 2023 (pdf)
Kontakt
Åsa Weinholt
asa.weinholt@naturvardsverket.se