Provtagning av skjutna rovdjur ses över

I takt med att rovdjurspopulationerna i Sverige har ökat har även antalet rovdjur som skjuts genom skydds- och licensjakt ökat. Besiktning och provtagning av skjutna djur genom länsstyrelsernas personal och SVA har därmed kommit att bli en omfattande arbetsuppgift och kostnaderna har ökat de senaste åren, bland annat på grund av att fler björnar har fällts. 

Naturvårdsverket och SVA inleder nu en större översyn av provtagningen av skjutna rovdjur. Idag finns omfattande data samlat om rovdjurspopulationerna med information om hälsa, sjukdomar och dödsorsaker hos rovdjuren från nästan 9 000 individer sedan 1980-talet och framåt. Utgångsläget är att alla prover inte längre behövs från samtliga fällda djur, men att tillräckligt många prover tas för att erhålla ett bra kunskapsunderlag för förvaltningen och att jakten fortfarande är strikt kontrollerad.

 − I och med att vi redan har en god grundkunskap om populationerna har behovet av fullständiga data om varje individ minskat. Vi kan ha en mer selektiv provtagning av djur fällda under jakt och koncentrera oss på att få in de viktigaste data för varje art. För björn kan det vara exempelvis kön, ålderskategori och genetik, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket. 

Översynen har som mål att få en mer kostnadseffektiv hantering för myndigheterna men även att hitta förenklingar för den enskilde jägaren vid hanteringen av fällda djur.

Tabellen visar hur antalet rovdjur som fälls i skydds- och licensjakt ökat senaste 10 åren.