Miljöövervakningen är grundläggande för miljöarbetet

Resultaten från miljöövervakningen är grundläggande för miljöarbetet i stort. Arbetet med att utforma och prioritera miljöpolitiken baseras på miljöövervakningens resultat.

Miljöövervakningen har en strategisk roll när det gäller att utveckla och följa upp arbetet med de svenska miljömålen. Men även när det gäller utvecklingen av miljökvalitetsnormer och bedömningsgrunder spelar miljöövervakningen en viktig roll.

På internationell nivå är resultaten från miljöövervakningen basen för internationell rapportering och officiell statistik om miljötillstånd.

Miljöövervakning ett långsiktigt arbete

Ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller är en naturlig variation. Därför är miljöövervakning ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet över tid. 

Naturvårdsverkets miljöövervakning började 1978. De svenska mätseriernas längd är i många fall unika i världen.

Lagar, konventioner och miljömål bestämmer vad som undersöks 

Vad som undersöks inom miljöövervakningen bestäms av krav i miljölagstiftningen, miljökvalitetsmål samt Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner. Framför allt EU:s miljöpolitik ställer stora krav på internationell rapportering.

I de miljöpolitiska propositionerna (Proposition 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Det ska vara möjligt att:

• beskriva tillståndet i miljön

• bedöma hotbilder

• lämna underlag för åtgärder

• följa upp beslutade åtgärder

• ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan

Dessutom gäller att miljöövervakningen ska:

• vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer

• inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen