Energianvändning hos myndigheter

• Störst relativ förändring visar kategorin kyla för vilken energianvändningen har ökat med knappt åtta procent, tätt följd av kategorin verksamhetsel som ökat med knappt sju procent jämfört med år 2022.
• Den rapporterade energianvändningen för kategorierna fastighetsel och värme var 907 GWh respektive 440 GWh. Det innebär en minskning med två procent för fastighetsel och knappt fyra procent för värme jämfört med 2022. Detta trots att lokalytan har ökat med drygt två procent.
• Rapporterad energianvändning utanför lokaler, 448 GWh, är nära nog oförändrad sedan 2022.
• I snitt var myndigheternas andel förnybar energi 84 procent år 2023, vilket är fyra procentenheter lägre än år 2022.
• Sett till totala energianvändningen har 72 myndigheter rapporterat att de hade 100 procent förnybar energi, en ökning med fyra myndigheter jämfört med år 2022.
• Det är 34 myndigheter som redovisar att de producerar egen el, främst från solceller. Det är en minskning med tre myndigheter från år 2022.

Flera myndigheter redovisar att arbetet med energibesparingsåtgärder, bland annat insatser för driftoptimering och ny teknik för värme- och ventilationssystem, har gett goda resultat. Höga energipriser och en ökad medvetenhet hos till exempel fastighetsägare och medarbetare nämns också som faktorer som påverkat resultatet i positiv riktning.

Återgången till kontoren efter covid-19-pandemin fortsatte under år 2023 och kan vara en del av förklaringen till att energianvändningen för verksamhetsel har ökat sedan 2022.

Data till diagrammet baseras på myndigheternas inrapporterade uppgifter enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Datan är inte kvalitetssäkrad av Naturvårdsverket. Myndigheterna har olika förutsättningar för sitt miljöledningsarbete och har kommit olika långt. De har också olika tillvägagångssätt att följa upp och samla in uppgifter om myndighetens miljöprestanda. Uppgifterna kan därför vara uppmätta, uppskattade, schablonuträknade eller saknas helt.