Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder
De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 88 miljoner ton. 64 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
Sedan 2008 har de totala konsumtionsbaserade utsläppen minskat med 20 procent jämfört med 2021. Från totalt 110 miljoner ton till 88 miljoner ton växthusgaser. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar både inhemska utsläpp i Sverige och utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av svensk import utgör en stor andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp. De totala konsumtionsbaserade utsläppen visar på en marginell, men konstant, minskning sedan 2008. Med undantag för kraftigare minskningar i samband med den finansiella krisen år 2009 och pandemiåret 2020.
Utsläpp från total slutlig användning 2021
Storleken på de utsläpp som sker i andra länder beror på
- hur mycket vi importerar
- hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är
- hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker.
Det är viktigt att komma ihåg att utsläppsberäkningarna är modellbaserade, vilket gör att utsläppen i andra länder till följd av Sveriges import är osäkra. Du kan läsa mer om metod och beräkningssätt under fliken Om data och metod på denna sida.
Importen har stor påverkan på utsläppen
Vi importerar såväl slutprodukter (till exempel kläder, skor och elektronik) som insatsvaror (till exempel råmaterial, delkomponenter och energi) och tjänster (till exempel transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige.
Över 80 procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland som är vår största handelspartner.
Översikt över svenska utsläpp år 2021*
* Varje enskild post avrundas till närmaste decimal, vilket kan betyda att totalen inte är summan av dess delar.
** Utsläpp från svenska aktörer utomlands läggs till och utsläpp från utländska aktörer i Sverige dras bort från de totala utsläppen.
Utsläppsintensiteten påverkar utsläppen från utlandet
Utsläppsintensitet definieras som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är ett grovt mått på hur utsläppsintensiv produktionen är i ett land i genomsnitt. Utsläppsintensiteten beror bland annat på energikällor och reningsteknik som finns i landet och dessa kan skilja sig mycket åt mellan olika länder.
En ökning av import från ett land med hög utsläppsintensitet påverkar mängden utsläpp som sker i andra länder mer än om importökningen sker från länder med lägre utsläppsintensitet.
Flera olika faktorer kopplade till utsläppsintensiteten kan bidra till att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser minskar:
- Vi importerar mindre från länder med hög utsläppsintensitet.
Exempel: Ryssland har förhållandevis höga utsläpp i förhållande till BNP jämfört med många andra importländer och med Sverige. Därför har en förändring av importen från Ryssland ett stort genomslag på utsläppen. - Utsläppsintensiteten har minskat i länder som från början haft hög intensitet.
Exempel: Minskad utsläppsintensitet inom ett land som från början haft höga nivåer påverkar resultatet ytterligare. Ett exempel är Kina där utsläppsintensiteten minskar. - Utsläppsintensiteten i Sverige har minskat.
Exempel: I Sverige har det skett en nedgång i utsläppsintensitet. Minskningen har skett i många branscher, men är särskilt stor i industrisektorerna och då speciellt inom gruvnäringen, pappers- och massaindustri samt tryckerier och från produktion av el- och fjärrvärme.
Utsläpp kan beräknas på flera olika sätt
Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.
De konsumtionsbaserade utsläppen är i absoluta tal relativt osäkra i jämförelse med de territoriella utsläppen. Skattningen av konsumtionsutsläpp blir också mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läsa mer om detta och om metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.
Här kan du läsa mer om varför utsläpp beräknas på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp är ett värdefullt kompletterande perspektiv:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Statistikmyndigheten SCB
Metod för konsumtionsbaserade utsläpp
Naturvårdsverket tar del av Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden utvecklades efter att det omformulerade generationsmålet som även har ett internationellt perspektiv beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition av generationsmålet säger att:
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Generationsmålets sju så kallade strecksatser förtydligar målets innebörd och visas vad miljöpolitiken ska fokusera på. En av satserna formulerar målbilden som att:
”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”
Med det i åtanke har den konsumtionsbaserade klimatstatistiken tagits fram för att följa upp generationsmålet.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar konsumtionsbaserade utsläpp
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion.
Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Till exempel kan utsläppen från stålproduktion tas fram genom att den genomsnittliga utsläppsintensiteten per producerad krona multipliceras med produktionsvärdet. Sedan korrigeras nivåerna för import och export.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år. Det beror på att det tar ungefär två år att sammanställa nationalräkenskaperna vilka används som underlag.
Kvaliteten på de konsumtionsbaserade utsläppsberäkningarna förbättrades avsevärt 2018
Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion av importerade varor och när vi är utomlands, kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige.
Sedan 2018 har dock SCB gått över till att använda en modell som utvecklades av forskningsprojektet Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment (PRINCE). Projektet har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands.
Modellen inkluderar att alla andra länder handlar multilateralt (det vill säga att de handlar med varandra), att länder har specifika produktionsstrukturer och specifika utsläppsintensiteter per sektor. Tidigare modell utgick från genomsnittlig utsläppsintensitet.
För att åstadkomma detta har Prince-projektet använts en internationell databas, Exiobase, som kopplas till Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper. Databasen Exiobase uppdaterades nyligen vilket har gett en ny nivå på tidserien.
En ny metod för residensjustering används för första gången vid framtagandet 2018. Den nya residensjusteringen gäller framför allt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, till exempel byggverksamhet), rederier (H50) och flygbolag (H51).
Den nya residensjusteringsmetoden leder till en nivåförskjutning för skattningen av växthusutsläpp från Sveriges ekonomi, där den nya nivån är cirka tre miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre per år för hela tidsserien. Den nya modellen är också flexibel vilket innebär att den databas som används kan ersättas framöver om så önskas.
Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster
SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder. För produktionsår 2021 implementerades en ny version av Exiobase – version 3.8.2. Produktionsår 2020 användes Exiobase – version 3.8.
Mer information finns här:
Statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar (pdf på SCB:s webbplats)
Kvalitetsdeklaration, Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan från konsumtion (pdf på SCB:s webbplats)
De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Från produktionsbaserade till konsumtionsbaserade utsläpp
Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 48 miljoner ton 2021. De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 51 miljoner ton.
De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur). De konsumtionsbaserade utsläppen var 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021.
Datakällor
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 2008–2023.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Statistikmyndigheten SCB
Koldioxidekvivalenter
Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP), se tabellen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
CO2 (koldioxid) |
1 |
CH4 (metan) |
25 |
N2O (dikväveoxid) |
298 |
Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
- Koldioxidekvivalenter för ytterligare växthusgaser i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (på engelska)
Källa: Underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2017. Underlagen är framtagna av SMED.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Statistikmyndigheten SCB