Lösningsmedel och övrig produktanvändning, utsläpp av växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning har ökat kraftigt sedan 1990. Sedan 2008 har utsläppen minskat något.
Preliminära utsläpp för år 2023
Enligt preliminär statistik för år 2023 uppgick utsläppen från sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning till drygt 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 3 procent jämfört med den slutliga statistiken för år 2022.
Utsläppsutvecklingen fram till år 2022
Utsläppen av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning uppgick till knappt 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022 och står för cirka 3 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser), som står för 63 procent av sektorns utsläpp 2022.
Det finns inga naturliga utsläppskällor av f-gaser utan alla utsläpp härstammar från mänsklig verksamhet. Dessa utsläpp uppstår inte vid användningen av gaserna i sig, utan genom läckage vid tillverkning, användning och skrotning av produkter som innehåller gaserna, såsom kylsystem, luftkonditioneringssystem, värmepumpar och isolering.
Det är därför viktigt att produkterna tillverkas och hanteras på ett sådant sätt att läckaget minimeras, till exempel vid nedmontering och skrotning. Utsläppen av i stort sett alla Sveriges utsläpp av fluorerade gaser ingår i denna sektor.
I sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning ingår även koldioxidutsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin, samt mindre utsläpp av lustgas. Lösningsmedelsutsläpp kommer från till exempel användning av målarfärg.
Inom sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning rapporteras utsläpp av
- koldioxid (CO2)
- lustgas (N2O)
- fluorkolväten (HFCs)
- perfluorkolväten (PFCs)
- svavelhexafluorid (SF6).
Utsläppen från sektorn var som högst 2008, men har sedan dess minskat med 25 procent. Trots det är utsläppen idag mer än dubbelt så höga jämfört med utsläppen 1990.
Reglering för minskade utsläpp av fluorerade gaser
Utsläppen av f-gaser (framför allt HFC) har ökat kraftigt till och med år 2008 för att ersätta ozonnedbrytande ämnen som började fasas ut efter att Montrealprotokollet trädde i kraft år 1989. Utfasningen gäller till exempel CFC (freoner) och HCFC som används bland annat som köldmedium och som drivgas i aerosolsprayburkar. Det ökade antalet värmepumpar, kylsystem och luftkonditioneringsutrustningar i samhället bidrog också till ökningen.
Sedan införandet av en EU-förordning år 2006 har dock dessa utsläpp minskat stadigt. Användningen av fluorerade gaser regleras av EU i form av förordningar, direktiv och andra rättsakter från EU. Den 1 januari 2015 trädde EU:s F-gasförordning i kraft (EU/517/2014). Det övergripande syftet med den förordningen är att minska utsläppen av f-gaser med två tredjedelar, från dagens nivåer till år 2030.
För att nå detta mål innehåller den nya förordningen en bestämmelse om sänkta mängdgränser för hur mycket HFC i bulk och utrustning (räknat i koldioxidekvivalenter) som ska få släppas ut i EU:s marknad samt användarbegränsningar och förbud. Detta är den största orsaken till utsläppsminskningen inom sektorn.
År 2017 ratificerade regeringen även Kigalitillägget till Montrealprotokollet och den 1 januari 2019 trädde Kigalitillägget i kraft. Tillägget innebär att åtgärder ska vidtas för att stegvis minska produktion och förbrukning av HFC:er i syfte att minska utsläppen av växthusgaserna.
Fluorerade växthusgaser har stor påverkan på växthuseffekten
Fluorerade växthusgaser bryter inte ned ozonskiktet, men de bidrar till den globala uppvärmningen och har mycket stor påverkan på växthuseffekten, per viktenhet (Global Warming Potential, GWP). Exempelvis har svavelhexafluorid (SF6) 22 800 gånger större påverkan på växthuseffekten per viktenhet, än koldioxid.
Du kan läsa mer om Global Warming Potential, GWP, under fliken ”Om data”.
Utsläpp från användning av lösningsmedel från bland annat målarfärg
Utsläpp av koldioxid från lösningsmedel kommer till exempel från användning av målarfärg och från grafisk industri. Dessa utsläpp har minskat något sedan år 1990.
Vid användning av smörjmedel och konsistensfett avgår även koldioxid. Sedan slutet av 1990-talet syns en ökning av utsläppen, eftersom produkterna används mer.
Slutlig statistik för 2023 publiceras i december 2024
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 är deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller håller på att utvecklas av UNFCCC-sekretariatet. Naturvårdsverket rapporterade NIR-rapporten till EU den 15 mars. Den går att ladda ner här:
Sweden 2024 National Inventory Report (NIR) (pdf, europa.eu)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 28 |
Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
Mer information om statistikens indelning:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket