Lösningsmedel och övrig produktanvändning, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎17‎ ‎december‎ ‎2024

Utsläpp av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning har ökat kraftigt sedan 1990. Sedan 2008 har utsläppen minskat något.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Officiell statistik

      Utsläppsutvecklingen fram till år 2023

      Utsläppen av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning uppgick till knappt 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023 och står för cirka 3 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser), som stod för 66 procent av sektorns utsläpp 2023.

      Det finns inga naturliga utsläppskällor av f-gaser, utan alla utsläpp härstammar från mänsklig verksamhet. Dessa utsläpp uppstår inte vid användningen av gaserna i sig, utan genom läckage vid tillverkning, användning och skrotning av produkter som innehåller gaserna, såsom kylsystem, luftkonditioneringssystem, värmepumpar och isolering.

      Det är därför viktigt att produkterna tillverkas och hanteras på ett sådant sätt att läckaget minimeras, till exempel vid nedmontering och skrotning. Utsläppen av i stort sett alla Sveriges utsläpp av fluorerade gaser ingår i denna sektor.

      I sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning ingår även koldioxidutsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin, samt mindre utsläpp av lustgas. Lösningsmedelsutsläpp kommer från till exempel användning av målarfärg.

      Inom sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning rapporteras utsläpp av

      • koldioxid (CO2)
      • lustgas (N2O)
      • fluorkolväten (HFCs)
      • perfluorkolväten (PFCs)
      • svavelhexafluorid (SF6).

      Utsläppen från sektorn var som högst 2008, men har sedan dess minskat med 27 procent. Trots det är utsläppen idag mer än dubbelt så höga jämfört med utsläppen 1990.

      Reglering för minskade utsläpp av fluorerade gaser

      Utsläppen av f-gaser (framför allt HFC) har ökat kraftigt till och med år 2008 för att ersätta ozonnedbrytande ämnen som började fasas ut efter att Montrealprotokollet trädde i kraft år 1989. Utfasningen gäller till exempel CFC (freoner) och HCFC, som används bland annat som köldmedium och som drivgas i aerosolsprayburkar. Det ökade antalet värmepumpar, kylsystem och luftkonditioneringsutrustningar i samhället bidrog också till ökningen.

      Användningen av fluorerade gaser regleras av EU i form av förordningar, direktiv och andra rättsakter från EU. År 2015 trädde EU:s F-gasförordning (EU/517/2014) i kraft och har därefter ersatts av skärpta bestämmelser i EU 2024/573 om fluorerade växthusgaser. Det övergripande syftet är att bidra till att EU når de beslutade utsläppsminskningsmålen för växthusgaser. År 2017 ratificerade regeringen även Kigalitillägget till Montrealprotokollet och den 1 januari 2019 trädde Kigalitillägget i kraft. Tillägget innebär att åtgärder ska vidtas för att stegvis minska produktion och förbrukning av HFC:er i syfte att minska utsläppen av växthusgaserna.

      Förordningen om flourerade växthusgaser innehåller bland annat bestämmelser om sänkta mängdgränser för hur mycket HFC i bulk och utrustning (räknat i koldioxidekvivalenter) som ska få släppas ut på EU:s marknad samt användarbegränsningar och förbud. Detta är den största orsaken till utsläppsminskningen inom sektorn.

      Fluorerade växthusgaser har stor påverkan på växthuseffekten

      Fluorerade växthusgaser bryter inte ned ozonskiktet, men de bidrar till den globala uppvärmningen och har mycket stor påverkan på växthuseffekten, per viktenhet (Global Warming Potential, GWP). Exempelvis har svavelhexafluorid (SF6) 22 800 gånger större påverkan på växthuseffekten per viktenhet, än koldioxid.

      Du kan läsa mer om Global Warming Potential, GWP, under fliken ”Om data och metod”.

      Utsläpp från användning av lösningsmedel från bland annat målarfärg

      Utsläpp av koldioxid från lösningsmedel kommer till exempel från användning av målarfärg och från grafisk industri. Dessa utsläpp har minskat något sedan år 1990.

      Vid användning av smörjmedel och konsistensfett avgår även koldioxid. Sedan slutet av 1990-talet syns en ökning av utsläppen, eftersom produkterna används mer.

      Preliminär statistik för 2024 publiceras i juni 2025

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni 2025.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor