Lösningsmedel och övrig produktanvändning, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎19‎ ‎juni‎ ‎2024

Utsläpp av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning har ökat kraftigt sedan 1990. Sedan 2008 har utsläppen minskat något.

      Preliminära utsläpp för år 2023 

      Enligt preliminär statistik för år 2023 uppgick utsläppen från sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning till drygt 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 3 procent jämfört med den slutliga statistiken för år 2022.  

      Utsläppsutvecklingen fram till år 2022 

      Utsläppen av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning uppgick till knappt 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022 och står för cirka 3 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser), som står för 63 procent av sektorns utsläpp 2022.

      Det finns inga naturliga utsläppskällor av f-gaser utan alla utsläpp härstammar från mänsklig verksamhet. Dessa utsläpp uppstår inte vid användningen av gaserna i sig, utan genom läckage vid tillverkning, användning och skrotning av produkter som innehåller gaserna, såsom kylsystem, luftkonditioneringssystem, värmepumpar och isolering.

      Det är därför viktigt att produkterna tillverkas och hanteras på ett sådant sätt att läckaget minimeras, till exempel vid nedmontering och skrotning. Utsläppen av i stort sett alla Sveriges utsläpp av fluorerade gaser ingår i denna sektor.

      I sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning ingår även koldioxidutsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin, samt mindre utsläpp av lustgas. Lösningsmedelsutsläpp kommer från till exempel användning av målarfärg. 

      Inom sektorn lösningsmedel och övrig produktanvändning rapporteras utsläpp av

      • koldioxid (CO2)
      • lustgas (N2O)
      • fluorkolväten (HFCs)
      • perfluorkolväten (PFCs)
      • svavelhexafluorid (SF6).

      Utsläppen från sektorn var som högst 2008, men har sedan dess minskat med 25 procent. Trots det är utsläppen idag mer än dubbelt så höga jämfört med utsläppen 1990.

      Reglering för minskade utsläpp av fluorerade gaser

      Utsläppen av f-gaser (framför allt HFC) har ökat kraftigt till och med år 2008 för att ersätta ozonnedbrytande ämnen som började fasas ut efter att Montrealprotokollet trädde i kraft år 1989. Utfasningen gäller till exempel CFC (freoner) och HCFC som används bland annat som köldmedium och som drivgas i aerosolsprayburkar. Det ökade antalet värmepumpar, kylsystem och luftkonditioneringsutrustningar i samhället bidrog också till ökningen.

      Sedan införandet av en EU-förordning år 2006 har dock dessa utsläpp minskat stadigt. Användningen av fluorerade gaser regleras av EU i form av förordningar, direktiv och andra rättsakter från EU. Den 1 januari 2015 trädde EU:s F-gasförordning i kraft (EU/517/2014). Det övergripande syftet med den förordningen är att minska utsläppen av f-gaser med två tredjedelar, från dagens nivåer till år 2030.

      För att nå detta mål innehåller den nya förordningen en bestämmelse om sänkta mängdgränser för hur mycket HFC i bulk och utrustning (räknat i koldioxidekvivalenter) som ska få släppas ut i EU:s marknad samt användarbegränsningar och förbud. Detta är den största orsaken till utsläppsminskningen inom sektorn. 

      År 2017 ratificerade regeringen även Kigalitillägget till Montrealprotokollet och den 1 januari 2019 trädde Kigalitillägget i kraft. Tillägget innebär att åtgärder ska vidtas för att stegvis minska produktion och förbrukning av HFC:er i syfte att minska utsläppen av växthusgaserna. 

      Fluorerade växthusgaser har stor påverkan på växthuseffekten

      Fluorerade växthusgaser bryter inte ned ozonskiktet, men de bidrar till den globala uppvärmningen och har mycket stor påverkan på växthuseffekten, per viktenhet (Global Warming Potential, GWP). Exempelvis har svavelhexafluorid (SF6) 22 800 gånger större påverkan på växthuseffekten per viktenhet, än koldioxid.

      Du kan läsa mer om Global Warming Potential, GWP, under fliken ”Om data”.

      Utsläpp från användning av lösningsmedel från bland annat målarfärg

      Utsläpp av koldioxid från lösningsmedel kommer till exempel från användning av målarfärg och från grafisk industri. Dessa utsläpp har minskat något sedan år 1990.

      Vid användning av smörjmedel och konsistensfett avgår även koldioxid. Sedan slutet av 1990-talet syns en ökning av utsläppen, eftersom produkterna används mer.

      Slutlig statistik för 2023 publiceras i december 2024 

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor