Bränsleanvändning för el- och fjärrvärmeproduktion

Svensk el- och fjärrvärmeproduktion står för en stor del av energitillförseln, men orsakar förhållandevis låga växthusgasutsläpp.

Den totala bränsleanvändningen för el- och fjärrvärmeproduktion har ökat sedan 1990. Orsakerna är att fjärrvärmeanvändningen har ökat och att mer fjärrvärme produceras i kraftvärmeverk där det även behövs bränsle för elproduktionen. Elproduktionen står dock fortfarande för en mindre del av den totala bränsleanvändningen. Mängden använda fossila bränslen har däremot minskat sedan 1990, samtidigt som användningen av biobränslen ökat avsevärt under perioden. 

Även avfallsförbränningen har ökat. I diagrammet ingår avfallets förnybara del i biobränsle, och avfallets fossila del ingår i övriga bränslen.

Högre bränsleanvändning under kalla och torra år

Vädret har stor påverkan på bränsleanvändningen. Bränsleanvändningen är högre under kalla år på grund av större uppvärmningsbehov. Det syns särskilt tydligt för år 2010 då bland annat användningen av biobränsle är högre än under åren före och efter. För olja och gas är skillnaden ännu större i jämförelse med 2009 och 2011 beroende på att bränslena till stor del används i pannor som bara används när det är riktigt kallt ute.

Användningen av avfall är mindre beroende på vädret. Det beror på att värme kan produceras till låg kostnad med avfallsbränsle. Avfallspannornas kapacitet utnyttjas därför så långt som möjligt även under varma år.

Bränsleanvändningen är också högre under år med låg nederbörd, eftersom vattenkraftsproduktionen då är mindre. I figuren syns detta tydligast för år 1996. Då användes mycket kol och olja för att producera el i så kallade kondenskraftverk där den största delen av bränslenas energiinnehåll går till spillo. Sådan elproduktion med fossila bränslen sker bara i liten utsträckning i Sverige, men är det vanligaste sättet att producera el i resten av världen.

Kärnkraftverken i Sverige, som utgör en betydande del av elproduktionen, är utformade som kondenskraftverk, men bränslet (anrikat uran) ger inte växthusgasutsläpp såsom kol och olja.

Andra bränslen och energikällor

Figuren visar fossila och förnybara bränslen samt industriella restgaser som används för el- och fjärrvärmeproduktion. De industriella restgasernas utsläpp redovisas inom industrin. 

Största delen av Sveriges elproduktion kommer från vattenkraft och kärnkraft. Även vind- och solenergi används för att producera el i Sverige. Både vindkraft och el från solceller ökar, men solenergi står än så länge för ett mycket litet bidrag. El från solenergi ökar dock snabbt på grund av allt billigare solceller.