Organisering av vandringsleder

Syftet med bidraget är att stärka regional och/eller tematisk organisering och samordning av vandringsleder där staten inte är huvudman. 

Målsättningen är en väl utvecklad infrastruktur för vandringsleder. Detta förutsätter, i tillägg till ett nationellt samordningsansvar, en fungerande regional och lokal organisering och samordning. En fungerande organisering och samordning utgör även grunden för representantskap i arbetet inom Nationell samverkansmodell för vandringsutveckling. 

Mottagande part ska ha kapacitet att verka för organisering och samordning på lång sikt och vara utvecklande och stödjande. Mottagande part ska även kunna bidra i det gemensamma nationella arbetet med att tillämpa, förvalta och utveckla Nationellt ramverk för vandringsleder. 

Mottagande part ska aktivt söka och utveckla en regional och/eller tematisk långsiktig organisering och samordning. I den mån den sökande har tematiskt fokus behöver ändå regional samverkan främjas som en del i arbetet. Arbetet ska bidra till tillgängliga och långsiktigt hållbara vandringsleder som i sig bidrar till en stärkt friluftslivsregion med förbättrad folkhälsa och hållbar landsbygds- och platsutveckling som också bidrar till genomförandet av de tio politiska målen för friluftsliv. 

En offentlig regional eller lokal aktör, stiftelse eller förening som har ambitionen att anta rollen som regional och/eller tematisk ledsamordnare eller att skapa förutsättningar för detta. Det kan vara en befintlig aktör som vill stärka och utveckla redan befintlig organisering eller en aktör som vill utveckla nya former för samordning i sin region eller tematik.

Flera olika typer av insatser kan rymmas inom syftet att stärka regional och/eller tematisk organisering av vandringsleder. De sökta medlen kan till exempel gå till:

• kostnader för förankringsarbete/ nätverksskapande
• avtal mellan parter/överenskommelser som bidrar till att uppfylla bidragets syfte
• kompetenshöjande insatser så som relevanta konferenser, workshops, utbildningar, studiebesök etcetera 
• process- och projektledning 

Uppdaterad information kommer under hösten 2024.

Naturvårdsverket prioriterar medelsfördelning utifrån de ansökningar som inkommer. Vid bedömningen av inkomna ansökningar gör Naturvårdsverket prioriteringar utifrån hur väl de uppfyller syftet med bidraget inklusive nedanstående kriterier:

• tydlig plan och kapacitet för att skapa och/eller bibehålla en långsiktig organisering och samordning av vandringsleder 
• förmåga att genomföra de planerade aktiviteterna, samt
• hur de planerade aktiviteterna bidrar till realiseringen av Nationell samverkansmodell för vandringsutveckling

Nationellt ramverk för vandringsleder (ramverkvandring.se)

Nationell samverkansmodell för vandringsutveckling (pdf)

För nästa utlysningsomgång gällande 2025 kommer medfinansiering att krävas med 30 procent. Bidraget för organisering av vandringsleder från Naturvårdsverket får täcka högst 70 procent av de totala stödberättigade kostnaderna. Den resterande delen, alltså 30%, av den totala projektkostnaden ska medfinansieras av den sökande. Medfinansiering avser alltså den del av kostnaden för ett projekt, som inte täcks av bidraget.

Medfinansieringsgraden för bidrag för organisering av vandringsleder planeras öka enligt följande:

2025 – 30 procent medfinansieringsgrad

2026 – 50 procent medfinansieringsgrad

2027 – 70 procent medfinansieringsgrad

Följande typer av medfinansiering är godkända:

• Kontanta medel
• Egen arbetsinsats

Bidragsmottagare och projektets ingående parter kan medfinansiera genom kontanta medel eller genom egen arbetsinsats, dvs. redovisad arbetstid (lönekostnader plus sociala kostnader minus OH). När det gäller medfinansiering i form av löner så ska bara den faktiska lönekostnaden beräknas, dvs lön och lönekostnadspåslag (sociala avgifter, pension mm) och ingen overhead eller vinstmarginal.

Maximalt bidrag är 70 % av projektkostnaderna för 2025. Den resterande delen av den totala projektkostnaden kan finansieras av den sökande eller via andra finansiärer, som till exempel statliga myndigheter, kommuner, stiftelser, föreningar, enskilda personer eller företag. Kontanta medel kan komma från vinstdrivande företag så länge syftet med projektet och åtgärderna inte är vinstdrivande. 

Medfinansiering avser alltså den del av kostnaden för ett projekt, som inte täcks av bidraget om organisering. Inom ett projekt kan det finnas åtgärder som är finansierade med bidrag till 100 procent och åtgärder som det inte alls söks bidrag för. Det viktiga är att den totala finansieringsgraden för bidraget inte överstiger 70 % för hela projektet.

I beräkningen av summan av kostnaderna för samtliga åtgärder (det vill säga både åtgärder som täcks av bidrag för organisering av vandringsleder och åtgärder som täcks genom medfinansiering) får endast medräknas kostnader för bidragsberättigade åtgärder. Det måste alltså röra sig om åtgärder som anges i utlysningstexten.

Medfinansiering utgör minst 30 % av kostnaderna i ett projekt. Maximalt bidrag är således 70 % av projektkostnaderna. Om de faktiska kostnaderna understiger 70 % får bidraget inte överstiga de faktiska kostnaderna. Skulle bidraget överstiga de faktiska kostnaderna i ett sådant exempel skulle projektet gå med vinst, vilket inte är tillåtet.

Exempel på vad som inte kan räknas som medfinansiering

• Upplåtelse av boende eller lokal kan inte räknas in. 
• Det går inte att medfinansiera med en uppskattad offertkostnad.
• Medfinansiering får inte komma från användaravgifter för nyttjande av led.

Exempel på ansökan:

En aktör söker bidrag för ett projekt som kostar 550 000 kr, varav:

1. 250 000 kr i för lön till projektledare

2. 150 000 (inköpta tjänster t ex processkonsult m.m.)

3. 50 000 kr för regional konferens, resor och studiebesök.

Projektets totalsumma och bidragsberättigade åtgärder är 550 000 kr. Bidragsbelopp maximalt 385 000 kr. Medfinansiering sker med 165 000 kr genom arbetad tid i projektet. 

Ekonomisk uppföljning av projekt

Uppföljning av medfinansiering i form av nedlagd tid i projektet (arbetstid) görs med hjälp av tidredovisning. Tidsredovisningen ska kunna styrkas av de personer som har deltagit i projektet. Om inte något tidredovisningssystem används kan man använda en projektdagbok. Om det är en enskild firma som går in med medfinansiering i form av arbetstid, och där denne inte regelmässigt tar ut en lön, kan en rimlighetsbedömning av lönekostnaden i projektet göras. 

Medfinansiering i form av kontanta medel ska kunna styrkas med till exempel ekonomisk redovisning, kvitton eller fakturor. Det kan till exempel vara kvitton för inköp, resekostnader eller drivmedel. Offerter kan däremot inte ses som tillräckligt underlag för att styrka kostnader. Företag kan därmed inte medfinansiera med en uppskattad offertkostnad.

Bidraget utbetalas i samband med att Naturvårdsverket har fattat beslut.

Naturvårdsverket förbehåller sig rätten att bevilja en mindre summa än den som ansökts. 

Aktörerna/parterna för aktuellt bidrag får inte delta i projektet inom ramen för ekonomisk verksamhet.

Bidraget får inte användas till:

• anläggning av ny vandringsled i terräng 
• skötsel- och/eller underhållsåtgärder efter eller i anslutning till vandringsled
• marknadsföring av vandringsled, samt
• ersättning till markägare

Uppdaterad information kommer under hösten 2024.

Förutsatt att regeringens aviserade långsiktiga satsning på vandringsleder fortlöper har Naturvårdsverket för avsikt att fortsätta fördela bidragsmedel till vandringsleder där staten inte är huvudman kommande år.  

Naturvårdsverket ska enligt uppdrag utveckla samordningen om vandringsleder i landet tillsammans med andra huvudmän.

Naturvårdsverket har ett samordningsansvar för vandringsleder där staten inte är huvudman. Med Naturvårdsverkets samordnade roll är syftet att stödja ledsamordnare, ledansvariga och ledförvaltare i arbetet med långsiktigt hållbara vandringsleder till förmån för såväl friluftsliv, hälsa och attraktiv platsutveckling. 

Naturvårdsverket har, tillsammans med andra nyckelaktörer, arbetat fram en Nationell samverkansmodell för vandringsutveckling. Samverkansmodellen ger förutsättningar för tillämpning, förvaltning och utveckling av Nationellt ramverk för vandringsleder på såväl lokal som regional och nationell nivå genom att tydliggöra rollfördelning, arbetssätt och årsprocess för parterna.

Förutsättningen för att Nationell samverkansmodell för vandringsutveckling och därmed Nationellt ramverk för vandringsleder ska fungera är att det finns en fungerande organisering och samordning på regional och lokal nivå. Med detta på plats ges Naturvårdsverket bättre förutsättningar i vårt uppdrag och ansvar som nationell samordnare. 

I enlighet med den särskilda satsning på vandringsleder och fjälleder som regeringen aviserat mellan 2022–2027 fördelar Naturvårdsverket medel till vandringsleder där staten inte är huvudman för att stärka organiseringen och samordningen av dessa leder. Bidraget har medfört att ansvarsförhållanden tydliggjorts och det regionala och tematiska arbetet med vandringsleder har stärkts, vilket i sin tur bidrar till en långsiktigt hållbar infrastruktur för vandringsleder i hela landet.