Liggande gran i myrlandskap

Arbetet med frivillighet som grund vid formellt skydd av skog

Granskad: ‎den ‎4‎ ‎mars‎ ‎2024

På uppdrag av regeringen ser Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen över hur vi i Sverige arbetar med formellt skydd av skog.

I uppdraget betonar regeringen att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och arbetssätt för myndigheterna. En tydlig ambition är att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar.

Aktuellt

Här sammanfattar vi det som är aktuellt just nu.

Remisstiden är slut och projektet tar nu hand om ett 60-tal yttranden som har lämnats in från bland annat universitet, myndigheter och intresseorganisationer. Under hösten utvecklar vi förlaget, med avsikt att fastställa en reviderad strategi i slutet av 2024.

Under våren har projektet haft webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt samt mött den dialoggrupp som knutits till arbetet. Dessa möten fortsätter i höst. 

Projektgruppen arbetar även med en uppföljning av det utvecklade arbetssättet som ingår i en redovisning till Regeringskansliet i mars 2025. När redovisningen har lämnats in kommer Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, tillsammans med berörda aktörer, genomföra utbildnings- och informationsinsatser för att implementera den reviderade strategin. Dessa insatser förbereds i höst, tillsammans med flera aktörer i dialoggruppen. 

Ett förslag till reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog skickades ut på remiss den 4 mars. Vi ser fram emot att få ta del av synpunkter senast den 10 maj.

Efter remisstiden tar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen hand om de synpunkter som lämnats in och fastställer strategin.

Under hösten arbetar projektgruppen vidare med strategins olika delar. Vi kommer arbeta in resultat från andra regeringsuppdrag (se nedan) samt utifrån ny kunskap göra en mindre uppdatering av de naturvetenskapliga prioriteringarna i strategin för formellt skydd av skog. En remiss av den reviderade strategin planeras till början av 2024.

Arbetet fortsätter i dialog med skogliga aktörer, länsstyrelser och Skogsstyrelsen distrikt. Under hösten hålls två möten i den dialoggrupp som knutits till arbetet, där gruppen får ta del av utkast till en reviderad strategi. Ett särskilt möte om fjällskog kommer att hållas med relevanta aktörer, liksom webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt. 

De redovisade och pågående regeringsuppdrag vars resultat tas om hand i projektet är främst: 

Utformning av riktlinjer för väntansavtal

Flexibla biotopskyddsregler samt flexibla skydds- och ersättningsformer för det fjällnära området

Artskydd i skogen (redovisas 30 sept 2023)

I regeringsuppdraget har vi under våren vid två heldagar fört samtal med den dialoggrupp som knutits till uppdraget. Vi har även haft sammanlagt fyra webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt. Samtalen har bland annat rört definition av frivillighet, undantag från frivillighet samt information och dialog och samverkan i det utvecklade arbetssättet. Dialog om hur den fjällnära skogen ska inkluderas i strategin förs med de norra länen och distrikten och med andra aktörer som berörs.

Översynen av myndigheternas webbtexter har resulterat i nya webbsidor som publicerats hos Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i juni. Syftet är bland annat att göra det enkelt för markägare att lämna in en intresseanmälan om formellt skydd. 

Bevara höga naturvärden och få ersättning

I projektet pågår nu arbetet med att ta fram ett första utkast till strategi utifrån det utvecklade arbetssättet. Att inkludera den fjällnära skogen är en viktig del. I uppdraget ingår också att ta hand om resultat från flera andra regeringsuppdrag, bland annat förslag på mer flexibelt, attraktivt och ändamålsenligt biotopskydd samt andra skydds- och ersättningsformer anpassade för fjällnära skog och riktlinjer för väntansavtal – som rapporteras i juni.

I början av hösten ska vi även ta om hand resultatet av de delar i regeringsuppdraget om artskydd i skogen som har betydelse i översynen av strategin. Projektet kommer dessutom analysera vad delleveransen från behovs- och bristanalysen innebär för de naturvetenskapliga prioriteringarna i strategin. 

Under våren arbetar projektgruppen vidare med flera delar av strategin. Arbetet handlat till exempel om att ta fram enhetlig webbinformation om formellt skydd för alla myndigheter, en juridisk analys av äganderättsperspektivet, ett utkast till hur vi arbetar med kommunikation och dialog i det utvecklade arbetssättet samt om hur skydd av fjällnära skog integreras.

Vi arbetar även vidare med att definiera vad frivillighet innebär och med att tydliggöra grunder för eventuella undantag. Arbetet sker i dialog med skogliga aktörer, länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har beslutat om riktlinjer i väntan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog.

Syftet är främst att ge vägledning i hur Skogspropositionens inriktning om frivillighet som grund för formellt skydd av skog bör tillämpas i nya och pågående ärenden. Detta eftersom det är angeläget att arbetet med områdesskydd sker så likartat som möjligt, även innan den reviderade strategin är på plats. Det som anges i dessa riktlinjer kan komma att ändras innan den slutliga versionen i strategin är fastställd. Arbetet med att ta fram ett utvecklat arbetssätt för frivilligt formellt skydd genomförs under 2023 i dialog med markägarorganisationer, ideell naturvård, stora skogsbolag och myndigheter på regional och nationell nivå. 

Läs riktlinjerna

Dialoggrupp kring arbetssätt för frivilligt formellt skydd – start i februari 2023

I början av 2023 startar dialoggruppen sitt arbete kring att utveckla arbetssättet för frivilligt formellt skydd och bidra till andra delar av strategin. 

Följande aktörer deltar i dialoggruppen: Representanter från BirdLife Sverige, Kyrkan (Stiften), LRF Skogsägarna, Länsstyrelserna, Mellanskog, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skog, SCA, Skogsstyrelsen, Stora Enso, Sveaskog, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Södra Skogsägarna och WWF.

Dialog med länsstyrelser och Skogsstyrelsernas distrikt

Parallellt med dialoggruppens arbete för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen dialog med berörda myndigheter kring utvecklat arbetssätt för frivilligt formellt skydd och andra delar av strategin.

Nulägesanalys, enkät och konsultationer – klart i januari 2023

Många aktörer har bidragit med inspel i konsultationer och genom att svara på en enkät. Resultatet ligger till grund för arbetet med regeringsuppdraget. Aktörerna representerar markägarorganisationer, större skogsbolag, ideell naturvård, berörda myndigheter, friluftslivsorganisationer, skogliga certifieringsorganisationer och Sveriges kommuner och regioner. Alla länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt medverkade också. 

Resultatet konsultationer (pdf 405 kB)

Resultat enkät (pdf 678 kB)

Vårt uppdrag

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska se över den nationella strategin för formellt skydd av skog. Enligt uppdraget ska speciell hänsyn tas till hur:

  • äganderättsperspektivet ska stärkas
  • nya skyddsformer kan användas
  • frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas.

I uppdraget ingår även att inkludera de fjällnära skogarna. Översynen kommer att resultera i att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen beslutar om en reviderad strategi. Det ingår också i uppdraget att göra en utvärdering av det utvecklade arbetssättet för formellt skydd av skog.

Nuvarande nationell strategi för formellt skydd av skog

Uppdraget har beröringspunkter med flera andra regeringsuppdrag som bland annat följt av Skogspropositionen. Förslag från dessa kan behöva arbetas in i strategin för att bidra i det utvecklade arbetssättet. Exempel på sådana uppdrag är:

Lästips

Regeringsuppdraget i sin helhet

Läs mer om regeringsuppdraget att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog

Se hela regeringsuppdraget här

Så arbetar vi

Översynen genomförs i dialog med markägarorganisationer, skogsnäring, ideell naturvård och berörda myndigheter. Arbetet sker i samarbete med länsstyrelserna, som ansvarar för en stor del av det operativa arbetet med formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket tar beslut om den reviderade strategin.

Arbetssättet utvecklas successivt i bred dialog

Arbetssättet för frivilligt formellt skydd utvecklas successivt och sker i etapper. Det finns behov av vägledande riktlinjer till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, samtidigt som det utvecklade arbetssättet tas fram i dialog med markägarorganisationer, skogsnäring, ideell naturvård och berörda myndigheter.

Ambitionen är att vi senast 2024 tillsammans har utvecklat arbetssättet för formellt skydd av skog. Vissa vägledande riktlinjer till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen kom vid årsskiftet 2022/23. De kan komma att justeras när arbetssättet utvecklas. Arbetet följs upp årligen och utvärderas 2025.

Skogliga aktörers kunskap och engagemang är viktigt

Det är många som är involverade i frågan och som har stor kunskap och erfarenhet. Det behöver vi ta tillvara och översynen genomförs därför i dialog med skogliga aktörer.

För närvarande arbetar vi i fyra faser, där olika aktörer är delaktiga i olika grad:

I arbetet med nulägesanalysen har vi samlat inspel från många aktörer. Vi har genomfört en enkät och konsultationsträffar med markägarorganisationer, större skogsbolag, ideell naturvård, berörda myndigheter, friluftslivsorganisationer och skogliga certifieringsorganisationer. 

Här jobbar vi i nära dialog med en mindre grupp skogliga aktörer för att utveckla arbetssättet. Vi för även dialog med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt och konsulterar forskare från olika ämnesdiscipliner. 

Följande aktörer deltar i dialoggruppen: Representanter för: BirdLife Sverige, Kyrkan (Stiften), LRF Skogsägarna, Länsstyrelserna, Mellanskog, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skog, SCA, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Södra Skogsägarna och WWF.

Här hoppas vi kunna samarbeta med flera aktörer som har olika roller i genomförandet. Den reviderade strategin kommer att gå på remiss under våren 2024.

Här genomförs en utvärdering av det utvecklade arbetssättet och vid behov utveckling av arbetssättet.

Förklaring av begrepp

Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är olika former av formellt skydd. Det formella skyddet grundar sig i beslut om att bilda naturreservat, biotopskyddsområde eller träffa överenskommelse om naturvårdsavtal.

Om beslutet eller avtalet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras har markägaren rätt till ersättning, vilket är normalfallet när det rör sig om skog.

Skyddsformer för skog med höga naturvärden

Frivilliga avsättningar är områden med produktiv skogsmark där markägaren frivilligt har fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Områdena ska finnas dokumenterade i plan eller annan handling.

Frivilligt formellt skydd ska vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. Det ska bli enklare för markägare att ta initiativ till formellt skydd i linje med gällande prioriteringar. Redan idag finns satsningar och arbetssätt inom myndigheterna som går i den riktningen.

Arbetssättet behöver utvecklas vidare, för att bättre ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvården och formellt skydda värdefull skog.

Bakgrund

I november 2021 lämnade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund 2021/22:58 (Skogspropositionen) till riksdagen.

Riksdagen har ställt sig bakom propositionen genom Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU18. I juni 2022 gav regeringen Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog, ett uppdrag av flera som handlar om skydd av skog.

Vad innebär den nya inriktningen?

Den tydliga inriktningen är att formellt skydd av skog i Sverige i huvudsak ska ske utifrån frivillighet och vara ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. Det bör bli enklare för markägare att ta initiativ till formellt skydd i linje med gällande prioriteringar. Markägare ska även ges större möjlighet att välja form för skyddet. 

Avsteg från frivillighet vid formellt skydd bör ske mer restriktivt än tidigare när så är befogat, och kan bli aktuellt exempelvis om det specifika området bör bevaras till följd av internationella åtaganden eller för andra särskilt angelägna allmänna intressen. 

Utvecklat arbetssätt för att nå samma mål

De jämställda produktions- och miljömålen för skogsbruket ligger kvar, liksom regeringens tydliga ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Det rättsliga ramverket för formellt skydd av skog har inte heller ändrats. Genom ett frivilligt formellt skydd får myndigheter och markägare ett tydligare gemensamt ansvar för att Sverige uppfyller målen om skydd av värdefull skog.

Dialogen mellan myndigheter och markägare behöver därför öka, för att bättre ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvården och bevara värdefull skog.

Hitta vidare