Nedlagd deponi förvandlas till blomrika ytor som gynnar vilda pollinatörer
Upplagsplatser, bangårdar, deponier och andra öppna miljöer som ibland kallas skräpmark eller ruderatmark kan vara värdefulla miljöer för vilda pollinatörer. Många ängsväxter som bidrar med föda åt vilda pollinatörer trivs på denna typ av mark som ofta är torr och utan träd. Där transporter eller grävarbeten skapar sand- eller jordblottor kan dessutom vildbin och andra insekter gräva bogångar.
Mölndals stad har sedan 2015 arbetat med att öka biologisk mångfald på en nedlagd och sluttäckt deponi. Ett av målen har varit att skapa blomrika miljöer för vildbin och fjärilar.
Bakgrund
Kikås deponi i Mölndal startades 1936 och tog under många år emot olika sorters avfall, slam och schaktmassor. Efter att deponin avslutats 2008 täcktes den med ett tätskikt för att minska mängden av förorenat lakvatten från området. Inga träd tillåts eftersom djupa rötter kan skada tätskiktet. Det rena ytvattnet leds bort. Sammantaget leder detta till en torr och solbelyst miljö med goda förutsättningar för bland annat insekter.
Lakvatten
Lakvatten är vatten från till exempel nederbörd som passerar genom en deponi. Lakvattnet blir då ofta förorenat och behöver renas innan det släpps ut.
Om projektet
Som ett första steg undersöktes områdets strukturer och förutsättningar för biologisk mångfald. Vildbin, fjärilar och fåglar föreslogs som lämpliga artgrupper att fokusera på i det kommande arbetet och en handlingsplan med förslag på åtgärder togs fram 2015.
Flera åtgärder från handlingsplanen har genomförts sedan dess:
- En fröblandning med ängsväxter som passar på torr jord har såtts ut på ungefär åtta hektar av deponins totala yta av 32 hektar.
- 400 ton sand har transporterats till lämpliga ställen och lagts ut som sandbäddar där vildbin och andra grävande insekter kan skapa boplatser.
- Kuperad mark har skapats och stenrösen har lagts ut för att skapa en variation av soliga och skuggiga platser. Stenrösen fungerar också som boplatser för ormar.
- På området har man byggt ett stort insektshotell med information om vad biologi och ekosystemtjänster är. För skolklasser och andra grupper finns det också en whiteboardtavla och sittplatser.
Skötseln av området består idag av slåtter med uppsamling av det avslagna höet en gång per år. Den invasiva växten parkslide finns på deponin och på ett par platser testar kommunen olika metoder för att bekämpa växten, som till exempel övertäckning eller saltning.
Effekter
2019 gjordes en uppföljning av de åtgärder som ägt rum. Uppföljningen visade bland annat på en rik förekomst av fjärilar på området.
Insekthotellet har blivit ett besöksmål och en hel del besökare kombinerar ett besök här med vandring längs Bohusleden. Arbetet med att öka biologiskmångfald på Kikås deponi har flera gånger uppmärksammats i media.
Värdväxter
Till och med växter som ofta anses vara ogräs och som växer på ”skräpmark” kan vara viktiga värdväxter för vilda pollinatörer. Brännässla är till exempel mat för en rad av fjärilslarver som vinbärsfuks, påfågelöga, nässelfjäril, kartfjäril och amiralfjäril. Och blommorna från alla tistlar är omtyckta av en lång rad insekter.
Finansiering
För projektet beviljades kommunen bidrag från den lokala naturvårdssatsningen (LONA) med 450 000 kronor.
Fortsättning
Framöver kommer Mölndals kommun att fortsätta att förvalta området och förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald genom mindre åtgärder som att till exempel lägga ut död ved.