Nedskräpning av plast
Plast är en av de vanligaste källorna till nedskräpning. När plast hamnar i naturen kan det orsaka skador och stora problem för djur, människor och miljö.
Nedskräpning sker på både land och till havs och är ett hållbarhetsproblem på flera olika sätt. Djur kan fastna i stora plastskräp och skadas, medan mindre plastbitar kan skada djur och människor på annat sätt. Kommuner har stora kostnader för att städa stadsmiljöer och stränder. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning och skadegörelse.
Skräp källa till mikroplaster
Nedskräpningen och mängden plastskräp ökar hela tiden. Stora plastbitar nöts ner till mindre bitar och blir så småningom små plastbitar, så kallade mikroplaster. Mikroplaster har hittats på höga berg och i djupa hav, de finns överallt och vi vet idag för lite om på vilket sätt de påverkar människa och miljön.
Ett av de största hoten mot biologisk mångfald
Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Både fåglar och däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Skräp skadar också fiskeredskap och fartyg.
Skräpmätning: Två tredjedelar består av plast
Naturvårdsverket genomförde 2023 en nationell skräpmätning. Resultatet visar att nio av tio skräpartiklar är engångsprodukter av olika slag. Cigarettfimpar svarade för så mycket som 48 % när man räknar i antal, alltså nästan hälften av allt skräp.
Mätningen visade också att två tredjedelar av skräpet på våra gator och torg samt i våra parker innehåller plast. Den vanligaste kategorin inom plast förutom fimpar är flexibla omslag vilket bland annat är förpackningar för godis, glass och snacks men även plastbestruket papper som hamburgerpapper.
Fimpar och snus var det vanligaste skräpet
- Fimpar, 48 %
- Portionssnus, 17 %
- Engångsplast (exklusive fimpar), 15 %
(mätt i antal, i procent av totala mängden skräp)
Vanligaste materialet som skräpas ned
- Plast, 66 %
- Övriga material, t.ex portionssnus, tyg, trä, bambu, organiskt, 21 %
- Papper/kartong, 7 %
- Metall, 4 %
- Glas, 2 %
(mätt i antal, i procent av totala mängden skräp)
Mer om nedskräpning och skräpmätningen.
En tidigare skräpmätning som genomfördes av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket i juni 2020 visar att det slängdes motsvarande cirka 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelvägar under mätveckan. Skräpets sammanlagda vikt var cirka 60 ton.
Fiskereturen - Återvinn fiskeredskapen
Fiskereturen är ett gott exempel på ett initiativ vars syfte är att minska nedskräpningen av plast i våra hav och på stränder. Det är en insamlingstjänst som erbjuder att ta emot uttjänta fiskeredskap som inte längre kan användas eller inte längre behövs. Bakom initiativet ligger Båtskroten, Sotenäs kommun, Håll Sverige Rent och Fiskareföreningen Norden, med stöd från Havs- och vattenmyndigheten.