Plast i kommunen
Kommunerna är viktiga aktörer i arbetet för resurssmart och cirkulär plast. Kommunens arbete bidrar till minskad klimatpåverkan och med att bromsa läckage av plast till naturen. För att kunna ställa om till en mer hållbar plastanvändning behöver samverkan ske med alla aktörer i värdekedjan.
Samverkan för resurssmart och cirkulär kommunplast
Nationell plastsamordning har tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från Upphandlingsmyndigheten, Avfall Sverige AB, Länsstyrelserna/RUS och initialt Ignite Sweden bjudit in till samverkansmöten med start våren 2022.
RUS står för Regional Utveckling & Samverkan inom miljömålssystemet.
Presentationerna från samverkansmötena hittar du här:
Dokumentation från seminarier och temadagar om plast
En överblick över vilka aktörer som behöver samverka för att minska plasts klimatpåverkan kan du se i Profus plastkarta:
Profus plastkarta (fardplanvarme.se)
Kunskapsunderlag och lärande exempel finns insorterade under rubriker nedan.
Plastanvändning
Plast används främst i förpackningar, näst mest plast används i byggsektorn och därefter i fordonssektorn. Även sektorn ”övrigt” står för en betydande del av plastanvändning.
Kartläggning av plastflöden i Sverige
Kommunerna Norrköping, Linköping, Uppsala och Karlstad har genom uppföljning av inköp av olika produkter som innehåller fossil plast kartlagt hur mycket (antal eller kilo) av varje produkt som köpts in under ett år i respektive kommun. Tabellen nedan visar en sammanställning över dessa, som gjorts av länsstyrelsen i Gävleborg 2020. Deras strategi finns nedan under rubriken strategier och planer.
Tabell: Inköp av produkter som innehåller fossil plast
| Produkt | Norrköping (antal) | Linköping (antal) | Uppsala (kg) | Karlstad (antal) |
| Plastbägare | 455 270 | 183 430 | 1 123 | 147 000 |
| Skoskydd | 571 200 | 101 600 | 11 341 | 1 300 000 |
| Plastfickor | 328 647 | 296 682 | ||
| Plastpåsar/säckar | 1 465 077 | 813 428 | 71 171 | 1 800 000 |
| Handskar | 6 666 254 | 4 692 896 | 94 277 | 5 000 000 |
| Tallrikar/bestick | 195 130 | 156 920 | 1 150 | |
| Gummibandsmapp | 31 714 | 23 814 | 17 000 | |
| Förkläden | 496 150 | 96 160 | 11 524 | 300 000 |
Klimatpåverkan
Förbränning av fossilbaserad plast måste minska
Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning uppskattas sammanlagt ge ett utsläpp på cirka fem ton koldioxidekvivalenter per ton plast.
Cirka 2,5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast uppstår i genomsnitt vid tillverkning, eller 1 ton koldioxidekvivalenter per ton plast om förnybar energi används, och 2,7 koldioxidekvivalenter per ton plast vid förbränning.
Källa:
Produktion och förbränning av plast står för fem till tio procent av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp.
Läs mer i Naturvårdsverkets rapport:
Vad kan du och din kommun göra för hållbar plastanvändning?
Förebygg, inspirera och samverka
Alla delar av värdekedjan kan och behöver bidra till en hållbar plastanvändning. Kommunerna är viktiga aktörer och kan främja omställning till resurssmarta och cirkulära materialflöden utan läckage till naturen i form av nedskräpning och mikroplast på flera sätt.
Strategier och planer
Ta fram och kommunicera strategier och handlingsplaner. Här finns ett antal exempel att inspireras från:
Gävleborgs strategi för hållbar plastanvändning
Länsstyrelsen i Gävleborg har med hjälp av projektmedel från Naturvårdsverket tagit fram en strategi för hållbar plastanvändning. Den bärande tanken bakom strategin är att dess mål och åtgärder ska lyftas in i den befintliga kommunala planeringsstrukturen, främst i avfallsplanerna, men också i ett eventuellt miljöstrategiskt program.
Gävleborgs strategi för hållbar plastanvändning (lansstyrelsen.se)
Regional strategi för minskad miljöpåverkan från plast i Skåne
Länsstyrelsen startade nätverket "Tänk om plast" med ambitionen att samla de skånska aktörer som hade börjat arbeta med frågan. Syftet var att samlas kring en gemensam problembild, bli överens om vilka som är de viktigaste insatsområdena och hitta möjliga samarbetsformer för att på ett effektivare sätt ställa om till en mer hållbar plastanvändning. Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.
Regional strategi för mindre plast i hav och natur (tankomplast.se)
Inkludera mål om plast i er avfallsplan
Se vägledning till NFS 2020:6:
Stockholms stads handlingsplan för hållbar plastanvändning
Regeringens strategi för cirkulär ekonomi
Kommunerna är viktiga aktörer på avfallsområdet och bidrar i hög grad till omställningen till en cirkulär ekonomi bland annat genom information, innovation och teknikutveckling för att främja en avfallshantering som bidrar till cirkulära och fossilfria materialflöden. Kommunerna kan på detta sätt underlätta för hushållen och verksamheterna, inklusive de kommunala verksamheterna, att bidra till en cirkulär ekonomi. Vidare har kommunerna också huvudansvaret för fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling vilket kan ha stor betydelse för människors förutsättningar att bidra till en cirkulär ekonomi. Så beskrivs kommuners roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi i regeringens strategi, som också innehåller bland annat vision för arbetet med cirkulär ekonomi och inriktningar för fortsatt arbete.
Cirkulär ekonomi – Handlingsplan för omställning av Sverige (regeringen.se)
Resurssmart användning
Kommuner kan minska onödig användning och främja flergångsanvändning i egen verksamhet, och också skapa förutsättningar för invånare att vara resurssmarta.
Över hälften av de 200 kommuner som svarade på SKR:s enkät 2023 har åtgärder inom cirkulär ekonomi och klimatsmart konsumtion som insamling för återanvändning och för att underlätta lån och uthyrning till invånarna inom bygg, fritid och second hand.
Kommunernas klimatarbete, enkätundersökning 2023 (skr.se)
Så kan kommunerna få fart på delningsekonomin – lärdomar från Karlstad (skr.se)
Minimeringsmästarna – kampanj för att hushålla med resurser
Skapa hållbara leklandskap
Stockholms stad vägleder om hållbart vård- och omsorgsboende
När ett vård- och omsorgsboende blir mer resurssmart minskar påverkan på miljö och klimat. Det går dessutom åt mindre arbetstid för inköp och avfallshantering och kostnaderna för inköp och avfallshantering sjunker. Den här vägledningen fokuserar på det hållbara förändringsarbetet både i köket, i tvättstugan och vid omsorgsarbetet med de boende. Det handlar om att minska eller förbättra användningen av förbrukningsartiklar i plast, minska matsvinnet och minska användningen av hälso- och miljöskadliga kemikalier i verksamheten. Vägledningen baseras på ett koncept från Göteborgs stad som under 2022 har testats på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende på Norrmalm.
Hållbart vård- och omsorgsboende. En vägledning. (stockholm.se)
Vårgårda kommun fasar ut engångsartiklar av plast
Informera om avfallsförebyggande.
Kampanjer om avfallsförebyggande.
Utredning av användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar
Göteborgs stad har i utredningen kartlagt användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar, såväl som goda exempel på hur man kan jobba för att minska användningen av engångsartiklar. Utredningen innehåller ett avsnitt om hygienprodukter och medicinska produkter – denna användning omfattade i Göteborgs stad år 2017 enligt utredningen 6,6 miljoner artiklar till en kostnad om 18 miljoner kronor och med utsläpp motsvarande 508 ton koldioxidekvivalenter under livscykeln. Utredningen mynnar ut i konkreta förslag till beslut för att minska användningen av engångsmaterial.
Efterfråga mer hållbara lösningar och bli en bättre beställare
Tips från upphandlingsmyndigheten
Upphandlingsmyndigheten har tips, inspiration och verktyg som främjar cirkulär och hållbar plast
Upphandling för att främja cirkulär ekonomi (upphandlingsmyndigheten.se)
Rapport: Principer, råd och exempel för design och kravställande
Skapa förutsättningar för cirkulära plastflöden
Handlingsplan för att minska plast till avfallsförbränning
Handlingsplan för att minska plast till avfallsförbränning. 45 initiativ från Energibolag Kommuner och Fastighetsägare.
Handlingsplan för att minska plast till energiåtervinning (pdf)
Marin återvinningscentral i Sotenäs
Årligen hamnar mellan 5–13 miljoner ton avfall i haven världen över. I Sotenäs kommun startades 2018 Sveriges första Marina återvinningscentral. Här tar vi hand om marint avfall som samlats in från strandstädning, uttjänta fiskeredskap från fiskeindustrin samt spökfiskenät och burar som samlats in från havet.
Utveckling av plastinsamling på ÅVC, Sysav
Förebygga läckage av plast till miljön
Dokumentation från webinarium: Hur vi minskar utsläpp av mikroplast
Lokala planer och åtgärder för att minska läckage av mikroplast
Möjliga åtgärder för kommuners arbete med att minska läckage av mikroplast beskrivs bland annat i:
Handlingsplan mot mikroplast i Stockholms stad (miljobarometern.stockholm.se)
Så kan du minska spridning av mikroplast – information från Malmö stad (malmo.se)
Kommunernas konstgräsnätverk
Är du ansluten till kommunernas konstgräsnätverk?
Mer om mikroplast
Om nedskräpning från plast
Mer kunskapsunderlag och lärande
Här hittar du ytterligare underlag som kan underlätta ert arbete för hållbar plastanvändning i kommunen.
Var behövs plasten? (diva-portal.se)