Plast i kommunen

Granskad: ‎den ‎15‎ ‎augusti‎ ‎2024

Kommunerna är viktiga aktörer i arbetet för resurssmart och cirkulär plast. Kommunens arbete bidrar till minskad klimatpåverkan och med att bromsa läckage av plast till naturen. För att kunna ställa om till en mer hållbar plastanvändning behöver samverkan ske med alla aktörer i värdekedjan.

Samverkan för resurssmart och cirkulär kommunplast

Nationell plastsamordning har tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från Upphandlingsmyndigheten, Avfall Sverige AB, Länsstyrelserna/RUS och initialt Ignite Sweden bjudit in till samverkansmöten med start våren 2022.

RUS står för Regional Utveckling & Samverkan inom miljömålssystemet.

Presentationerna från samverkansmötena hittar du här:

Dokumentation från seminarier och temadagar om plast

En överblick över vilka aktörer som behöver samverka för att minska plasts klimatpåverkan kan du se i Profus plastkarta:

Profus plastkarta (fardplanvarme.se)

Kunskapsunderlag och lärande exempel finns insorterade under rubriker nedan.

Plastanvändning

Plast används främst i förpackningar, näst mest plast används i byggsektorn och därefter i fordonssektorn. Även sektorn ”övrigt” står för en betydande del av plastanvändning.

Kartläggning av plastflöden i Sverige

Kommunerna Norrköping, Linköping, Uppsala och Karlstad har genom uppföljning av inköp av olika produkter som innehåller fossil plast kartlagt hur mycket (antal eller kilo) av varje produkt som köpts in under ett år i respektive kommun. Tabellen nedan visar en sammanställning över dessa, som gjorts av länsstyrelsen i Gävleborg 2020. Deras strategi finns nedan under rubriken strategier och planer.

Produkt Norrköping (antal) Linköping (antal) Uppsala (kg) Karlstad (antal)
Plastbägare 455 270 183 430 1 123 147 000
Skoskydd 571 200 101 600 11 341 1 300 000
Plastfickor 328 647 296 682    
Plastpåsar/säckar 1 465 077 813 428 71 171 1 800 000
Handskar 6 666 254 4 692 896 94 277 5 000 000
Tallrikar/bestick 195 130 156 920 1 150  
Gummibandsmapp 31 714 23 814   17 000
Förkläden 496 150 96 160 11 524 300 000

 

Klimatpåverkan

Förbränning av fossilbaserad plast måste minska

Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning uppskattas sammanlagt ge ett utsläpp på cirka fem ton koldioxidekvivalenter per ton plast.

Cirka 2,5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast uppstår i genomsnitt vid tillverkning, eller 1 ton koldioxidekvivalenter per ton plast om förnybar energi används, och 2,7 koldioxidekvivalenter per ton plast vid förbränning.

Källa:

Material Economics. The Circular Economy – a Powerful Force for Climate Mitigation (materialeconomics.com) 

Produktion och förbränning av plast står för fem till tio procent av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp. 

Läs mer i Naturvårdsverkets rapport:

Klimatomställning av plast

Kommunernas klimatarbete, enkätundersökning 2023 (skr.se)

Vad kan du och din kommun göra för hållbar plastanvändning?

Förebygg, inspirera och samverka

Alla delar av värdekedjan kan och behöver bidra till en hållbar plastanvändning. Kommunerna är viktiga aktörer och kan främja omställning till resurssmarta och cirkulära materialflöden utan läckage till naturen i form av nedskräpning och mikroplast på flera sätt.

Ta fram och kommunicera strategier och handlingsplaner. Här finns ett antal exempel att inspireras från:

Naturvårdsverkets färdplan för en hållbar plastanvändning

Gävleborgs strategi för hållbar plastanvändning

Länsstyrelsen i Gävleborg har med hjälp av projektmedel från Naturvårdsverket tagit fram en strategi för hållbar plastanvändning. Den bärande tanken bakom strategin är att dess mål och åtgärder ska lyftas in i den befintliga kommunala planeringsstrukturen, främst i avfallsplanerna, men också i ett eventuellt miljöstrategiskt program.

Gävleborgs strategi för hållbar plastanvändning (lansstyrelsen.se)

Kretsloppsplan Gävleborg: Tillsammans skapar vi en hållbar plastanvändning (kretsloppsplangavleborg.se)

Regional strategi för minskad miljöpåverkan från plast i Skåne

Länsstyrelsen startade nätverket "Tänk om plast" med ambitionen att samla de skånska aktörer som hade börjat arbeta med frågan. Syftet var att samlas kring en gemensam problembild, bli överens om vilka som är de viktigaste insatsområdena och hitta möjliga samarbetsformer för att på ett effektivare sätt ställa om till en mer hållbar plastanvändning. Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.

Regional strategi för mindre plast i hav och natur (tankomplast.se)

Inkludera mål om plast i er avfallsplan

Se vägledning till NFS 2020:6:

Regler om kommunal avfallsplanering

Stockholms stads handlingsplan för hållbar plastanvändning
Regeringens strategi för cirkulär ekonomi

Kommunerna är viktiga aktörer på avfallsområdet och bidrar i hög grad till omställningen till en cirkulär ekonomi bland annat genom information, innovation och teknikutveckling för att främja en avfallshantering som bidrar till cirkulära och fossilfria materialflöden. Kommunerna kan på detta sätt underlätta för hushållen och verksamheterna, inklusive de kommunala verksamheterna, att bidra till en cirkulär ekonomi. Vidare har kommunerna också huvudansvaret för fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling vilket kan ha stor betydelse för människors förutsättningar att bidra till en cirkulär ekonomi. Så beskrivs kommuners roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi i regeringens strategi, som också innehåller bland annat vision för arbetet med cirkulär ekonomi och inriktningar för fortsatt arbete. 

Cirkulär ekonomi – Handlingsplan för omställning av Sverige (regeringen.se)

Sveriges handlingsplan för plast (regeringen.se)

Kommuner kan minska onödig användning och främja flergångsanvändning i egen verksamhet, och också skapa förutsättningar för invånare att vara resurssmarta.

Över hälften av de 200 kommuner som svarade på SKR:s enkät 2023 har åtgärder inom cirkulär ekonomi och klimatsmart konsumtion som insamling för återanvändning och för att underlätta lån och uthyrning till invånarna inom bygg, fritid och second hand.

Kommunernas klimatarbete, enkätundersökning 2023 (skr.se)

Så kan kommunerna få fart på delningsekonomin – lärdomar från Karlstad (skr.se)

Minimeringsmästarna – kampanj för att hushålla med resurser
Skapa hållbara leklandskap
Stockholms stad vägleder om hållbart vård- och omsorgsboende

När ett vård- och omsorgsboende blir mer resurssmart minskar påverkan på miljö och klimat. Det går dessutom åt mindre arbetstid för inköp och avfallshantering och kostnaderna för inköp och avfallshantering sjunker. Den här vägledningen fokuserar på det hållbara förändringsarbetet både i köket, i tvättstugan och vid omsorgsarbetet med de boende. Det handlar om att minska eller förbättra användningen av förbrukningsartiklar i plast, minska matsvinnet och minska användningen av hälso- och miljöskadliga kemikalier i verksamheten. Vägledningen baseras på ett koncept från Göteborgs stad som under 2022 har testats på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende på Norrmalm. 

Hållbart vård- och omsorgsboende. En vägledning. (stockholm.se)

Vårgårda kommun fasar ut engångsartiklar av plast
Utredning av användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar

Göteborgs stad har i utredningen kartlagt användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar, såväl som goda exempel på hur man kan jobba för att minska användningen av engångsartiklar. Utredningen innehåller ett avsnitt om hygienprodukter och medicinska produkter – denna användning omfattade i Göteborgs stad år 2017 enligt utredningen 6,6 miljoner artiklar till en kostnad om 18 miljoner kronor och med utsläpp motsvarande 508 ton koldioxidekvivalenter under livscykeln. Utredningen mynnar ut i konkreta förslag till beslut för att minska användningen av engångsmaterial. 

Minska användningen av engångsartiklar i Göteborgs stad – Utredning på uppdrag av Göteborgs stads kommunfullmäktige (goteborg.se)

Efterfråga mer hållbara lösningar och bli en bättre beställare

Skapa förutsättningar för cirkulära plastflöden

Handlingsplan för att minska plast till avfallsförbränning. 45 initiativ från Energibolag Kommuner och Fastighetsägare.

Handlingsplan för att minska plast till energiåtervinning (pdf)

Årligen hamnar mellan 5–13 miljoner ton avfall i haven världen över. I Sotenäs kommun startades 2018 Sveriges första Marina återvinningscentral. Här tar vi hand om marint avfall som samlats in från strandstädning, uttjänta fiskeredskap från fiskeindustrin samt spökfiskenät och burar som samlats in från havet.

Sotenäs Marina återvinningscentral (symbioscentrum.se)

Förebygga läckage av plast till miljön

Är du ansluten till kommunernas konstgräsnätverk?

Läs mer och anslut dig (bekogr.se)

Mer kunskapsunderlag och lärande

Här hittar du ytterligare underlag som kan underlätta ert arbete för hållbar plastanvändning i kommunen.

Var behövs plasten? (diva-portal.se)

Fyra rapporter om smart take-away

Globala standarder för plastprodukter