Bra att veta om reglerna för engångsplast
Flera engångsartiklar i plast är förbjudna. De har valts ut eftersom de ofta hittas som skräp på stränder och i havet och för att de är enkla att göra i andra material.
Reglerna berör främst plast men tanken är att användningen av produkter som bara används en gång ska minska, oavsett material.
Mindre skräp och mindre resursslöseri
Plastskräp har blivit ett allt större problem i både stad och natur. Djur och växter påverkas och även vi påverkas av skräpiga miljöer. Här spelar det inte så stor roll vad plasten är gjord av – fossila råvaror som olja eller av växtmaterial. Det tar lång tid för plast att brytas ner, oavsett om råvaran är fossil eller biobaserad, och under tiden skapar plasten problem både i sin ursprungliga form och vartefter den bryts ner i mindre delar.
Siffror från skräpmätningar som genomförts på stränder runt EU:s medlemsländer visar att 80–85 procent av det skräp som hittas på havsstränder är plast. Hälften av plastskräpet på havsstränderna är just engångsartiklar. Det mesta av skräpet i våra hav kommer från land.
Det mesta av plasten består av fossil råvara och behöver ersättas med bättre alternativ. Dessutom måste vi minska användningen, speciellt av engångsplast som bara används en gång och sedan slängs. Vi använder allt mer plast och bara en liten del återvinns och blir ny plast. Plast är ett användbart material men det är viktigt att använda rätt plast på rätt plats och sammantaget minska användningen.
Vissa plastprodukter är förbjudna
De här engångsartiklarna i plast är nu förbjudna:
- Bomullspinnar
- Bestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar)
- Tallrikar
- Sugrör
- Omrörare för drycker
- Ballongpinnar
- Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast
- Matlådor och muggar i polystyren som är expanderad (typ frigolit) för dryck och mat som ska konsumeras direkt
- Muggar som innehåller mer än 15 procent plast
Sugrör och bomullspinnar som används inom sjukvården är inte förbjudna.
Märkning och andra sätt att minska användningen
Andra produkter ska ha en tydlig och standardiserad märkning på svenska. Det är för att uppmärksamma oss alla som köpare att produkten innehåller plast, att den har en negativ effekt på miljön och speciellt om den slängs på fel ställe, till exempel spolas ner i toaletten.
De här produkterna ska märkas:
- Sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer
- Våtservetter
- Muggar
- Filter och tobaksvaror med filter
Förbud och märkning kombineras med andra bestämmelser till exempel ett krav att dryckesflaskor i PET från och med år 2025 ska innehålla minst 25 procent återvunnen plast och att alla dryckesflaskor i plast ska innehålla 30 procent återvunnen plast år 2030.
Så påverkas din verksamhet
Hur påverkas du som säljer, köper in eller använder engångsartiklar av plast i din verksamhet? Vad ska du tänka på när du köper artiklar från din grossist? I några korta filmklipp berättar vi mer.
Gemensam EU-lagstiftning
EU:s engångsplastdirektiv införs i Sverige genom svenska förordningar.
Det här kan du göra
- Om du hittar saker i engångsplast i din affär - välj andra produkter. Om det inte finns – fråga efter andra alternativ
- Använd flergångsbestick, -tallrikar och -sugrör när du är på utflykt.
- Om du köper till exempel hämtmat och erbjuds engångsplastbehållare - fråga gärna efter andra alternativ. Ibland är det möjligt att få maten i en behållare som du själv tagit med.
- Om du har en butik eller restaurang – fråga din grossist om alternativa produkter. Om du själv importerar engångsplastartiklar måste du nu välja andra alternativ.
- Släng inga engångsartiklar – vare sig i plast eller i andra material – i naturen. Förpackningar ska sorteras efter materialslag. Om förpackningen består av mer än ett material, till exempel plast och papper ska du sortera efter det material som överväger. Det som inte är förpackningar, till exempel sugrör och våtservetter ska tillsvidare sorteras som hushållsavfall.