EU:s luftkvalitetsdirektiv
EU:s luftkvalitetsdirektiv fastställer krav på hur vi ska arbeta för att förbättra luftkvaliteten inom EU. För Sverige och övriga medlemsländer innebär det att direktiven ska införlivas i respektive lands lagstiftning. Bestämmelserna har nyligen setts ses över inom EU och ett reviderat luftkvalitetsdirektiv antogs under oktober 2024.
EU:s luftkvalitetsdirektiv är viktiga för luftvårdspolitiken inom EU. Det har tidigare funnits två direktiv som har varit styrande för medlemsländernas arbete med luftkvalitet:
Direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG)
Dessa direktiv kommer att ersättas av det reviderade luftkvalitetsdirektivet som börjar gälla 12 december 2026.
Direktiv (2024/2881) om luftkvalitet och renare luft i Europa
Regelverk för att skydda hälsa och miljö
Luftkvalitetsdirektiven innehåller gräns- och målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar. Värdena anger den lägsta godtagbara luftkvalitet som är praktiskt möjlig att uppnå, för att skydda människors hälsa och miljön.
Medlemsländerna i EU är skyldiga att klara gränsvärdena till vissa bestämda datum. Länderna ska även arbeta för att nå fastställda målvärden.
Direktiven innehåller dessutom regler och principer för hur medlemsländerna ska kontrollera luftkvaliteten, tillhandahålla information till allmänheten samt åtgärda identifierade problem.
Genomförande i svensk lagstiftning
Luftkvalitetsdirektivens bestämmelser är delvis genomförda i miljöbalken, plan- och bygglagen och i ett antal andra lagar, men framförallt i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9).
Lagstiftningen hjälper oss att styra miljöarbetet i Sverige, så att halterna av de farligaste föroreningarna i utomhusluften minskar. Detta bidrar bland annat till bättre hälsa för människor och mindre påverkan på växtligheten. Lagstiftningen bidrar även till att uppnå miljömålet Frisk luft.
Gräns- och målvärdena i direktiven har genomförts som miljökvalitetsnormer i Sverige.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Naturvårdsverket har fått i uppdrag från regeringen att ta fram förslag till hur det reviderade direktivet kan genomföras i svensk lagstiftning. Uppdraget ska slutredovisas den 30 november 2025.
Förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt
Översyn och revidering av luftkvalitetsdirektiven
I oktober 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett reviderat luftkvalitetsdirektiv efter flera års arbete med att utvärdera och se över bestämmelserna i de befintliga direktiven. Förhandlingar kring det reviderade direktivet resulterade i en överenskommelse mellan Europaparlamentet och EU-rådet som formellt antog direktivet under hösten 2024. Det reviderade direktivet innehåller skärpta gräns- och målvärden som ska uppnås senast 2030, förstärkta krav på kontroll av luftkvalitet genom mätning och modellering samt förtydligade regler och krav för åtgärdsprogram för att åtgärda överskridanden av gräns- och målvärden.
EU-kommissionens webbsida om revideringen av luftkvalitetsdirektiven
Relaterade arbetsgrupper och nätverk
Under EU-kommissionen finns flera arbetsgrupper som stödjer medlemsstaternas arbete genom att ta fram vägledningar. Grupperna arbetar även med att utvärdera befintliga krav och att ta fram rekommendationer för förbättringar.
Kommitté och expertgrupp för luftkvalitet
Biträder EU-kommissionen med att genomföra direktiven och med att ta fram underlag till nya direktiv och beslut. Gruppen består av representanter från alla medlemsstater i EU. Sverige representeras av Naturvårdsverket. Kommittén är en formell sammanslutning där omröstning sker i vissa frågor.
Arbetsgruppen för rapporteringsfrågor
2011 utökades kraven på redovisning och rapportering via ett så kallat e-rapporteringssystem (EU-beslut 2011/850/EU). Beslutet trädde i kraft 2014. Övergången till det nya systemet leds av kommissionen och den europeiska miljöbyrån (EEA) med stöd av arbetsgruppen för rapporteringsfrågor. Sverige representeras av Naturvårdsverket och Datavärden för luft (SMHI).
Nätverket för europeiska referenslaboratorier
AQUILA (National Air Quality Reference Laboratories Association) samordnas av EU:s gemensamma forskningscenter (DG JRC). Nätverket inrättades 2001 för att samordna mätningarna av luftkvalitet inom EU. Naturvårdsverket deltar i AQUILA tillsammans med Referenslaboratoriet för tätortsluft - mätningar (ACES, Stockholm Universitet).
Nätverk för modellering av luftkvalitet
FAIRMODE (Forum for Air Quality Modelling) är ett nätverk för modellutvecklare och modellanvändare inom EU. Det samordnas av EU:s gemensamma forskningscenter (DG JRC). Forumet bildades i 2008 för att samordna och underlätta användandet av spridningsmodeller för kontroll av luftkvalitet enligt luftkvalitetsdirektiven. Naturvårdsverket deltar i FAIRMODE tillsammans med Referenslaboratoriet för tätortsluft - modeller (SMHI).
Direktiven på EU:s webbplats
Relaterade genomförandeakter
Dessa beslut är så kallade genomförandeakter och har antagits efter omröstning i EU:s kommitté för luftkvalitet.