Allmänhetens kunskap och attityder till klimatfrågor
Naturvårdsverket mäter regelbundet svenska folkets kunskap och attityder till klimatfrågor. Undersökningarna används för att utveckla och anpassa förslag på åtgärder.
Allmänheten om klimatet
Svenskarnas attityder till klimatfrågor har undersökts med ungefär samma frågor sedan 2002. De allra flesta tror att vi i Sverige påverkas av klimatförändringen. I den senaste undersökningen svarar 93 procent att de tror att vi nu eller i framtiden kommer att påverkas av klimatförändringen. Många tror också att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatpåförändringen. Stödet för statligt finansierade åtgärder för att minska klimatförändringen är högt, och en majoritet av svenska folket uppger också att de tror att de själva kan bidra.
Undersökningen är genomförd på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet med undersökningen är att regelbundet mäta allmänhetens kunskap och attityder till klimatfrågor. Undersökningen ställer också frågor om olika åtgärder för att minska klimatpåverkan.
Den senaste undersökningen genomfördes 2024. Resultaten visas tillsammans med tidigare mätningar som Naturvårdsverket genomfört 2002–2021.
Exempel på resultat från den senaste undersökningen
- Allt fler kan tänka sig att välja tåget och att semestra nära i stället för att flyga utomlands. (87 procent respektive 72 procent).
- Åka mer kollektivt kan fler än tidigare tänka sig att göra (72 procent). Många kan också tänka sig att välja cykel framför bil på kortare sträckor (73 procent).
- Elnät, kollektivtrafik och plaståtervinning är de åtgärder där flest är positiva till statlig finansiering.
- En majoritet föredrar att handla från företag som begränsar sin klimatpåverkan och flera är positiva till förbud av varor och tjänster med stora klimatutsläpp, vilket är en ökning från 63 till 71 procent.
- Att källsortera mer, återanvända saker, förebygga matsvinn och energianvändningen i hemmet är det vanligaste som svenskarna anger att de har gjort själva för att minska sin klimatpåverkan.
- En majoritet uppger att dyrare klimatvänliga alternativ och de egna invanda beteendena är hinder för att leva mer klimatmedvetet. En majoritet ser det som ett hinder för den egna omställningen att inte samhället som helhet gör mer (65 procent).
- En majoritet av svenskarna tror att deras livskvalitet skulle vara bättre eller oförändrad i ett helt klimatanpassat samhälle (71 procent).
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av PFM Research som en webbenkät under två veckor i november 2024, mot ett riksrepresentativt urval av respondenter avseende geografi, kön och ålder. Totalt besvarades enkäten av 1 000 personer.
Allmänhetens behov av kommunikation om klimat
Undersökningen genomfördes under 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om vad allmänhetens vill veta om klimatfrågor och på vilket sätt de vill ha informationen. Frågorna i undersökningen är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och SMHI.
Undersökningen visar att allmänheten främst vill ha information om klimatfrågor från myndigheter, forskare och från nyhetsmedier. Mycket få är intresserad av att få information från en känd person som man följer i sociala medier. De kanaler som man enligt undersökningen föredrar är tidningar, TV och sökfunktioner på internet. En majoritet anger att de är intresserade av information som text, men även via rörlig bild och att lyssna på någon som berättar.
En fråga om man känner till Parisavtalet visade att 92 procent har hört talas om eller känner till Parisavtalet. Av dem uppger nästan 7 av 10 att Parisavtalet är mycket viktigt eller ganska viktigt.
Exempel på resultat från undersökningen
- En majoritet i undersökningen uppger att de föredrar information som text (62 procent) och rörlig bild (59 procent).
- I undersökningen svarar 64 procent att tillgången på information om klimatfrågor motsvarar deras behov och önskemål. 12 procent anser att det finns för mycket information och 11 procent vill ha mer information.
- Globala perspektiv på klimatfrågor intresserar respondenterna, framförallt de som är yngre än 25 år. De vill bland annat veta mer om vilka konsekvenser klimatförändringarna kan få globalt och vilka åtgärder som görs för att begränsa klimatförändringar.
Om undersökningen
Drygt 1 000 personer svarade på frågor om klimatinformation i en webbenkät. Undersökningen genomfördes under tiden juni–augusti 2020 mot ett riksrepresentativt urval av respondenter över 18 år avseende geografisk härkomst, kön och ålder.
Som bakgrundsfrågor mättes bland annat intresse och oro för klimatfrågor. En övervägande majoritet är intresserade av klimatfrågor (76 procent). En stor andel uppger också att de är oroliga för klimatförändringar (70 procent). Personer som är 25 år eller yngre och boende i storstadsområden är i större utsträckning väldigt intresserade och/eller väldigt oroade.
Rapport: Allmänhetens behov av kommunikation om klimat (pdf)

Klimatkommunikation
Tre av fyra svenskar är intresserade av klimatfrågor visar Naturvårdsverkets undersökning.
Hitta vidare
- Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk
- Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål
- Når Sverige de nationella klimatmålen?
- Så följer vi upp klimatmålen
- Sveriges del av EU:s klimatmål
- Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
- Panorama – visuellt verktyg för klimatomställningen
- Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)