Konsekvenser för teknisk infrastruktur

Klimatförändringarna kan få betydande konsekvenser för vägnäten. Dessa är ofta anlagda nära vatten och den förväntade ökningen av nederbörd och ökade flöden kommer att föra med sig översvämningar, bortspolning av vägar och vägbanker, skadade broar och risk för ras och skred.

Vägnäten påverkas även av ökad temperatur och minskat tjäldjup. Ett minskat tjäldjup innebär minskade deformationer i vägöverbyggnad och vägbeläggning. Där tjälen utgör en grund till vägkonstruktionen kan ökat underhåll krävas. En högre temperatur och högre grundvattennivåer kan dock ge ökande spårbildning. Sammantaget förskjuts åtgärderna från att ha varit tjälrelaterade till att vara värme- och vattenbelastningsrelaterade.

Även för järnvägar kommer konsekvenserna att bli betydande. Ökad och mer intensiv nederbörd innebär översvämningar, genomspolning av bankkonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Den förväntade ökande temperaturen under sommaren ger ökad risk för solkurvor. Risken för stormfällning av skog och tillhörande fara för järnvägsnätets kraftförsörjning kan öka.

Klimatförändringarna kommer sannolikt inte att påverka sjöfarten och luftfarten i någon större utsträckning. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt framförallt i de sydligaste delarna av landet. En minskad förekomst av havsis innebär däremot att vintersjöfarten vid svenska hamnar underlättas, framförallt längs norrlandskusten.

Telekommunikationen med luftledningar och master kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Det gäller framförallt ökad risk för stormfällning till följd av bland annat minskad tjälförekomst.

Bebyggelse har ofta placerats i områden vid sjöar och vattendrag, men också nära kusten. Den strandnära bebyggelse som redan i dag ofta utsätts för översvämningar riskerar att vara speciellt utsatt vid en förändring av klimatet. Framförallt i landets västra och sydvästra delar förväntas översvämningar uppträda oftare eller mycket oftare.

Ett varmare och fuktigare klimat ökar även risken för fukt och mögel på byggnader. Kulturhistorisk bebyggelse kan vara särskilt sårbar, eftersom den ofta är äldre och lokaliserad till kustnära områden.

Ett förändrat klimat kommer att påverka dricksvattenförsörjningen, även om Sverige fortsättningsvis kommer att ha goda vattenresurser. Vattentillgångarna förväntas öka på många håll, utom i landets sydöstra delar där det istället finns risk för vattenbrist.

I de delar av landet där nederbörden förväntas öka kan det leda till översvämningar, som kan få konsekvenser för vattenförsörjningen. I samband med översvämningar i uppströms vattentäkter kan föroreningar föras ut i sjöar och vattendrag, vilket ökar risken för spridning av vattenburen smitta och virus.

Den ökade risken för översvämningar, ras och skred kan även innebära att föroreningar från förorenad mark och gamla deponier kan spridas. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer att försämras med ökad temperatur eftersom temperaturökning ger ökad utlakning av närsalter och humus, vilket leder till brunfärgat vatten och ökad övergödning.

Den ledningsburna distributionen av vatten kan skadas i samband med skyfall som orsakar ras och skred. I Sveriges södra delar kan en höjning av havsnivån öka risken för saltvatteninträngning för vattentäkter som ligger nära kusten.

Ökad frekvens av extrema regn ökar risken för att avloppsledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten och källaröversvämningar ökar. Överbelastade avloppsledningar kan också leda till frekventa och omfattande bräddningar av avloppsvatten, och därmed ökade miljö- och hälsorisker.

De förväntade klimatförändringarna kommer att påverka både energibehovet och möjligheterna att producera energi. Ett klimat med mildare vintrar medför att värmebehovet i bostäder och lokaler kommer att minska kraftigt. Toppbelastningen på elproduktionen och elnäten minskar därmed. Däremot kommer ett ökat behov av kyla att uppstå när sommartemperaturerna ökar. Sammantaget minskar energibehovet vilket innebär kostnadsbesparingar.

Vattenkraftproduktionen gynnas genom en ökning av vattentillrinningen och att en mer utjämnad årsrytm i vattenföringen förväntas. Produktionen av bioenergi förväntas också öka vid ett mildare klimat och längre växtsäsong.

Ändrade klimatförhållanden kan även få konsekvenser för försörjningssäkerheten inom energisektorn. Inom vattenkraftsindustrin kan häftiga regn orsaka dammolyckor, vilket kan leda till omfattande konsekvenser för samhället.