Vulkanutbrott kyler vanligtvis klimatet
Stora vulkanutbrott har en väl dokumenterad förmåga att påverka klimatet. Utbrotten kan fylla den övre atmosfären med mycket stora mängder stoftpartiklar. Efterhand sprids partiklarna kring hela jorden. Stoftpartiklarna reflekterar en del av ljuset från solen. Då kyls klimatet nere vid jordytan ned.
Efter den ostindiska vulkanen Tamboras utbrott år 1815 blev det så kallt att 1816 i stora delar av Europa och Nordamerika fick benämningen ”året utan sommar”. Ett annat exempel är den filippinska vulkanen Pinatubos utbrott år 1991. Då sänktes temperaturen på norra halvklotet med ett par tiondelar av en grad, åren 1992–1993.
Vulkanutbrott spelar inte någon betydelsefull roll i dagens klimatförändring
Effekterna på klimatet efter ett enskilt vulkanutbrott är ganska kortvariga. Det beror på att de vulkaniska partiklarna sällan lyckas hålla sig svävande i luften mer än ett par år. Men om flera utbrott äger rum i ganska tät följd, kan det medföra en viss avkylning som varar i något eller några årtionden.
Kring sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet inträffade en rad sådana vulkanutbrott. De inleddes med 1883 års våldsamma utbrott på vulkanön Krakatau och avslutades med ett utbrott i Alaska 1912. Därefter var den vulkaniska aktiviteten ganska låg i flera decennier, vilket kan ha bidragit till att temperaturen på jorden steg under 1920- och 1930-talen.
Mot slutet av 1900-talet kom en ny serie explosiva vulkanutbrott som nådde sin höjdpunkt med vulkanen Pinatubos utbrott 1991, det största utbrottet sedan 1912.
De här utbrotten medförde tillsammans att vulkanismens avkylande effekt ökade något under 1900-talets sista decennier. Trots det blev det allt varmare på jorden under den perioden. Går man mycket längre tillbaka i geologisk tid så finns det också exempel på hur viss vulkanism istället har värmt klimatet genom stora koldioxidutsläpp. Dagens vulkanism står dock för relativt sett mycket små koldioxidutsläpp. Jämfört med utsläppen från människans aktiviteter handlar det om mindre än en procent.
Undervattensvulkanutbrottet 2022 i Tonga bröt av mot andra vulkanutbrott i närtid, då utbrottet orsakade en relativt liten mängd kylande partiklar samtidigt som det slungade upp en stor mängd vattenånga i stratosfären – med resultatet att utbrottet snarare än en viss nedkylning enligt vissa bedömningar ledde till en viss uppvärmning.
