Tromsöloka
Tromsöloka (Heracleum persicum) är en högväxt flockblommig växt med blomstänglar som ofta kan bli två till tre meter höga. Tromölokans växtsaft kan orsaka hudskador.
Status i Sverige
Arten är etablerad i Västerbotten men förekommer sällsynt även i andra delar av landet. Tromsöloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och plantera ut.
Frågor i specifika fall?
Naturvårdsverket kan ge generell vägledning och information, men svarar inte på frågor om specifika fall. Vänd dig till din länsstyrelse om du behöver råd för en specifik situation där du bor.
Rapportera fynd av tromsöloka
Om du hittar tromsöloka i naturen är det bra om du rapporter in det till Artportalen via
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Hindra spridning av tromsöloka i svensk natur
Om Tromsöloka växer på din mark ska du ta bort den. Lägg inte växtdelarna i komposten, då de kan rota sig och fröna kan gro – bränn upp växtdelarna i stället. Du får inte sälja, byta frön eller ge bort levande växtdelar av tromsöloka.
Hör med din kommun om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller om de tar emot växtmaterial från invasiva främmande arter för förbränning vid återvinningscentralerna. Bekämpningsmetoder och försiktighetsmått som är lämpliga för jätteloka är i regel också tillämpbara på tromsöloka.
Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark.
Metodkatalog för bekämpning av stora bestånd
Metodkatalogen är en hjälp när du ska välja metod för bekämpning av invasiva främmande växter. Metoderna är utvärderade utifrån ett antal aspekter och katalogen ger en överblick över olika metoder och deras för- och nackdelar.
Möjliga effekter
Tromsöloka kan bilda stora och täta bestånd som helt konkurrerar ut den naturliga växtligheten och påverkar därmed också insekter och andra djur i närmiljön. Tromsöloka kan avge substanser i marken som är giftiga för andra växter, vilket försvårar för växter att komma tillbaka även när tromsöloka tagits bort.
Hur kom den hit och hur sprider den sig?
Tromsöloka började användas som prydnadsväxt i Norge på 1830-talet och är numera väl spridd i landet. Undersökningar på genetisk nivå indikerar att tromsöloka har förts in i Sverige aktivt men till skillnad från i Norge så blev arten inte speciellt populär som prydnadsväxt. Tromsöloka används även på många håll i världen som grönsak och kryddväxt.
Tromsöloka kan spridas med vind, vatten och med fordon och både som frö och med växtdelar. Fröna har taggar längs kanterna och sprids lätt när de fastnar i päls eller kläder. De kan också spridas med vatten.
Hur känns den igen?
Tromsöloka är en stor flockblommig växt – enstaka plantor kan bli upp till 4 meter höga – som blommar från mitten av juni till slutet av juli. Den är mycket lätt att förväxla med jätteloka Heracleum mantegazzianum.
Ett typiskt exemplar av tromsöloka har fler stjälkar från basen och mera långsträckta blad med fler bladpar jämfört med jätteloka. Den har också trubbigare bladtänder med konvexa kanter och håren på stammen är vita och står rakt ut. Stammens nedre del är oftast enhetligt rödlila och en planta kan ha upp till fem stammar.
Hur och var lever den?
Tromsölokan är flerårig och trivs bäst på relativt öppen, näringsrik och gärna fuktig mark. Arten förekommer främst i anslutning till tätorter, längs vägar och järnvägar, på ruderatmarker och soptippar samt i parker och trädgårdar. Tromsölokan är allra vanligast i mellersta Norrland.
Den bildar stora mängder frö. De flesta fröna hamnar inom några meter från moderplantan, men kan spridas längre. Tromsölokans frön kan överleva i en fröbank 5 till 7 år i jorden, dock minskar grobarheten drastiskt efter endast ett par år.
Svenska fynd
De första fynden av tromsöloka i Sverige gjordes 1935 i Högsby, Kalmar län, och 1955 i Forsmark, Uppsala län, medan de många lokalerna i mellersta Norrland tros ha ett senare ursprung från Nordnorge.