Sveriges friluftskommun

Granskad: ‎den ‎21‎ ‎augusti‎ ‎2024

Sveriges friluftskommun är ett pris som årligen delas ut för att stimulera och uppmuntra kommunernas arbete med friluftsliv.

Sveriges kommuner har en nyckelroll i att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet får både invånare och besökare. Friluftslivsarbetet  möjliggör för fysisk aktivitet, naturupplevelser och återhämtning och är av betydelse för hälsa och folkhälsa. Friluftsliv kan också bidra till människors naturförståelse samt bidra till regional utveckling. 

För att bli utnämnd till Sveriges friluftskommun behöver en kommun arbeta långsiktigt och brett med friluftslivsfrågorna samt i samverkan över förvaltningsgränserna och med andra. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare och besökare att få upplevelser i natur- och kulturlandskap, fysisk aktivitet och/eller för återhämtning. Vinnaren får, förutom äran, 50 000 kr att använda till sitt friluftslivsarbete.

Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. Frågorna omfattar tre områden: kommunens planer för friluftsliv, information och samarbete, samt aktiviteter och insatser. Sveriges friluftskommun har utsetts sedan 2010 och Årets förbättrare sedan 2014.

Sveriges friluftskommun 2024 

Enkäten för Sveriges friluftskommun 2024 genomfördes mellan 8 januari och 8 mars. 228 kommuner besvarade årets enkät. Den 21 augusti hölls prisutdelningen på Sveriges fritids- och kulturchefsförenings årskonferens. Karlstad kommun utsågs där till årets friluftskommun och Öckerö kommun fick utmärkelsen Årets förbättrare.

Youtube video

Den 30 augusti hölls ett webbinarium där Karlstad delade med sig av hur de arbetar med friluftsliv i kommmunen och varför politiken har satsat på ett friluftsliv för alla. Sveriges friluftskommuner 2023, Kalix och Värnamo berättar om vad utmärkelsen betytt för dem. De tre kommunerna svarar också på frågor som inkom under webbinariet och delar med sig av sina erfarenheter. 

Karlstad Sveriges friluftskommun 2024 

I årets undersökning fick sex kommuner maxpoäng. Det är ett imponerande resultat där fler och fler kommuner visar att de har såväl ett strategiskt som konkret arbete för att främja friluftsliv. Förutom Karlstad var de fem kommunerna Götene, Jönköping, Kalix, Smedjebacken och Värnamo. Det är kommuner som är spridda över landet, av olika storlek men som alla utifrån sina förutsättningar främjar möjligheterna för friluftsliv. 

Bonusfrågan om hur kommunerna arbetar med tillgång till vardagsnära natur för folkhälsa blev utslagsgivande och det var ingen lätt uppgift att särskilja kommunerna men arbetsgruppen med deltagande parter var eniga om att årets utmärkelse går till Karlstads kommun. 

Karlstad har under en längre period arbetat strategiskt med friluftslivsfrågorna, de har stort stöd från politiken och har genom olika insatser arbetat med tillgång till natur både tätortsnära och på andra mer svårtillgängliga platser samt arbetat med tillgänglighetsanpassningar. Karlstad har jobbat för ett friluftsliv för alla och samverkan, kreativitet och mod är något som utmärker årets friluftskommun. Det som arbetsgruppen för Sveriges friluftskommun gemensamt landade i var värt årets utmärkelse var hur Karlstad kommun arbetat med vardagsnära natur och social gemenskap – genom att skapa mötesplatser i naturen i anslutning till ett socioekonomiskt utsatt och mångkulturellt bostadsområde. Efter dialog med barn och unga på kommunens fritidsgård skapades bland annat en utematplats som blev en mötesplats för alla. Karlstad kommuns dialog med barn och unga bäddade för att sänka trösklarna för friluftsliv och att bidra till social gemenskap i den vardagsnära naturen som nu frekvent används av barn, unga, familjer, skolor och förskolor. 

Läs mer om Karlstads kommun arbete nedan.

Symbol: Vinnare Årets friluftskommun 2024

Karlstad kommun har en egen enhet som arbetar med skogs- och friluftslivsfrågor. Två anställda har planering och genomförande av friluftslivsprojekt som sin huvudsakliga uppgift. En av dem är Kristine Johansson, ansvarig för friluftslivsarbetet, som vi träffar för att ställa några frågor innan hon skulle iväg på friluftsdag för en grupp deltagare från en klass med svenska för invandrare som kommunen ordnade tillsammans med Friluftsfrämjandet. 

Politiskt stöd samt förvaltningsövergripande samverkan – två framgångsfaktorer i friluftslivsarbetet

– I Karlstad kommun har Teknik- och fastighetsförvaltningen stöttat friluftslivsarbetet med mandat och extra investeringsmedel till friluftslivsåtgärder flera gånger sedan pandemin. Satsningarna har bland annat använts till förbättrad tillgång och tillgänglighet i den vardagsnära naturen i socioekonomiskt utsatta områden, berättar Kristine Johansson. Att ha en dialog mellan beslutsfattare och förvaltningen är en framgångsfaktor och den dialogen kan gynnas av att förvaltningen återkopplar vilken effekt som satsningarna har haft, fortsätter Kristine. 

Naturvårdsverket har sett att förvaltningsövergripande samverkan är en framgångsfaktor i friluftslivsarbetet, vi frågar hur Karlstads samverkan ser ut? 

–  Vi har en arbetsgrupp med samlad kompetens från flera olika förvaltningar som jobbar med de mer övergripande frågorna om friluftsliv och aktivitetsytor i kommunen. Gruppen ses ungefär en gång i månaden via teams. Mitt argument för samverkan är att resurserna räcker till mer aktiviteter för medborgare och besökare. 

Tänk långsiktigt - Tänk förvaltning redan vid planering och genomförande

Kristine har erfarenhet av systemtänk från fastighetsbranschen som hon har tillämpat i kommunens friluftslivsarbete. Redan i planerings- och anläggningsskedet tänker de till hur leder och anläggningar ska förvaltas på ett enkelt och resurseffektivt sätt. De försöker bygga hållbart från början så att de får en billigare drift över tid. Att välja rätt stråk för leder, nyttja naturens förutsättningar och anlägga där marken håller över tid är några av deras råd. 

– Om vi tänker hållbart och driftekonomiskt från början blir det en dyrare investering men en billigare drift, och om man då tar med anläggningens livslängd så blir totalkostnaden lägre, säger Kristine. 

Strategiska planer som stöd i friluftsarbetet

Karlstad kommun reviderar sin översiktsplan och friluftslivets betydelse för människors vardag har fått en betydande plats i planen genom exempelvis ställningstagandet ”Karlstadsborna har goda förutsättningar att utöva friluftsliv i attraktiva, tätortsnära naturområden. En viktig del i översiktsplaneringen är att fortsättningsvis säkerställa tillgången på kvalitativa grön- och naturområden i en kommun som växer”. 

Läs mer om Karlstads förslag till utvecklingsriktning för friluftsliv och rekreation: 

Utvecklingsinriktning | Karlstad växer (karlstad.se) 

I innerstan har de stöd av sin grönstrukturplan i planering och genomförande:
Strategiska planer och program | Karlstads kommun (karlstad.se)

I arbetet med detaljplaner har kommunen tagit hänsyn och anpassat planerna till befintliga friluftsområden med anläggningar för friluftslivet, men på senare tid har de mer och mer lyft fram folkhälsa som argument för att natur- och grönområden ska finnas nära och lättillgänglig för alla. 

– Det rörliga friluftslivet som inte är knutet till några anläggningar också viktigt att det ska få finnas kvar, konstaterar Kristine. I arbetet med detaljplaner besöker vi planområdet och kartlägger hur det används samt digitaliserar upplevelsevärdena. Detta utgör ett bra kartunderlag som kan användas i detaljplanearbetet för att ta hänsyn till friluftslivets värden. 

Karlstads friluftslivsplan Naturvårds- och friluftsplan | Karlstads kommun (karlstad.se)

Friluftsliv för alla

För Karlstad kommun är det viktigt med ett friluftsliv för alla. De har anlagt nio tillgänglighetsanpassade vandringsleder som tar besökare till olika typer av naturområden, till skogen eller till klipporna vid Vänerns strand.

Alla kommunens vandringsleder finns på en och samma karta (karlstad.se) 

Det går att sortera lederna och välja att bara få förslag på tillgänglighetsanpassade leder. 

–  Vill du besöka Göteborgsudden kan du till exempel förbereda dig genom att titta på en film för att få all information om graden av tillgänglighet. För att ytterligare öka tillgängligheten och underlätta för besök i naturen har kommunen köpt in två eldrivna rullstolar som finns att låna på en av de två fritidsbankerna, berättar Kristine. 

Göteborgsudden | Karlstads kommun (karlstad.se)

Fyra personer och en hund på en skogsväg.
Foto: Karlstads kommun

Dialog med barn och unga ledde till social gemenskap i naturen 

Förvaltningen fick efter pandemin i uppdrag att satsa på utveckling av den tätortsnära, vardagsnära naturen i bland annat ett socioekonomiskt utsatt område, Kronoparken. 

–  Vilka behov invånarna och verksamheterna i området hade var inte kända så en dialog med barn och unga fick vara styrande för hur området utvecklades. Vi sökte upp barn och ungdomarna på Kronoteket, en mångkulturell samlingsplats i området med bibliotek, fritidsgård, musikstudio och samlingslokaler, berättar Kristine engagerat. 

De yngre barnen frågade, ritade, pratade och var aktiva i dialogen från början. Men var fanns ungdomarna? Dialogen med dem skedde tack vare uppsökande samtal i ”deras del” av fritidsgården. Till en början var de avvaktande och motvilliga, men genom att våga vara nyfiken och att visa intresse för dem, så fick Kristine tillslut kontakt med ungdomarna, en härlig dialog uppstod och många konstruktiva förslag kom fram. 

–  Deras önskemål var bland annat en matlagningsplats med olika typer av matlagningsmöjligheter och samtidigt ville de ha aktiviteter för sina yngre syskon i närheten av matplatsen så att de kunde aktivera sig medan de äldre lagade mat. Önskemålen blev verklighet under 2023, avslutar Kristine.

En grillplats i skogen.
Matlagningsplats i Kronoparken. Foto: Karlstad kommun

Förutom matplatsen som blev en viktig mötesplats för social gemenskap i naturen satte de upp ett naturmemory och ett stenkast därifrån anlade de en motorik-/balansbana. Även de yngre barnens önskemål uppfylldes genom bland annat en sagostig. 

En scen med en pall och ett antal pallar runtikring för åskådare att sitta på.
En sagotron längs sagostigen i Kronoparken. Foto: Karlstads kommun
Symbol: Årets förbättrare 2024

Årets förbättrare återfinns i landets västra del. I skärgården utanför Göteborg ligger Öckerö kommun – en kommun med 12 800 invånare och 10 bebodda öar. I årets enkätundersökning är Öckerö den kommun som förbättrat sig mest jämfört med de tre senaste åren och de har som ambition att fortsätta höja nivån på sitt friluftslivsarbete. Trots sitt läge vid havet så har de inte bara planerat för friluftsliv i och vid vatten. Med fokus på att alla behöver närhet till natur har Öckerö skapat en vandringsled som sträcker sig över flera öar. Detta har lett till att medborgarna har fått en bättre tillgänglighet till naturen året om, kan uppleva nya platser och fått ökade kunskaper om såväl leden som områdets historia. Leden har också bidragit till att föreningar och medborgare känner ett ansvar att ta hand om naturen. Dessutom har den skapat nya samarbeten och arbetstillfällen. 

Två vuxna och fyra barn som sitter runt ett picknickbord i skärgårdsmiljö
Fotograf: Öckerö kommun

Resultat av undersökningen 2024

I enkätundersökningen 2024 deltog 228 kommuner vilket är ytterligare en ökning från förra året. 

Resultat och trender i årets undersökning:

  • 76% av kommunerna har en eller flera personer med uttalat ansvar för friluftsliv. Resultatet har varit stabilt de senaste tre åren.
  • Översiktsplanen anger kommunens långsiktiga vision för mark- och vattenanvändningen. 70 % av kommunerna har ett avsnitt om friluftsliv i ÖP och ingen ökning har setts de senaste tre åren. 
  • 83 procent av kommunerna har avsatta resurser för friluftsliv i den kommunala budgeten, vilket är lägre än 2023 (87%), men i paritet med tidigare undersökningar där andelen varierat mellan 79 procent och 87 procent.
  • Politiskt beslutad förvaltningsövergripande arbetsgrupp för friluftsfrågor är en framgångsfaktor för friluftslivsarbetet, trots det är det bara en tredjedel av kommunerna som har en sådan och ingen ökning har setts de tre senaste åren.
  • En stor andel av kommunerna, 90%, har informerat om allemansrätten och stimulerat naturturism (83%).
  • Samverkan och erfarenhetsutbyte över kommungränsen är fortsatt hög. 
  • Andelen kommuner har säkerställda friluftsområden med låga ljudmiljöer som särskild kvalitet har ökat med 12 % till cirka hälften av kommunerna.
  • Skolors tillgång till säkerställd natur (detaljplan, naturreservat etc)
    • Andelen kommuner som anger att samtliga skolor i kommunen har tillgång till säkerställd natur inom 300 meter har ökat med 7 procentenheter jämfört med tidigare års undersökning
    • De kommuner som anger att mindre än hälften av kommunens skolor har tillgång till naturområde inom 300 meter har minskat från 13 till 9 procent jämfört med tidigare års undersökning.
  • Kommunerna har främst genomfört omfattande aktiviteter riktade till förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolor (36%), barn och unga utanför skolan (33%) och därefter pensionärer (19%). 

Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan – årets bonusfråga

Årets bonusfråga har besvarats av 175 kommunen. Bonusfrågan handlade om hur kommunen arbetar med vardagsnära natur och folkhälsa utifrån något av de sex budskap som Naturvårdsverket med flera har presenterat i stödmaterialet ”Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan”. 

Alla exempel på åtgärder är en väldigt bra bank med lärande och inspirerande exempel. Nedan presenteras några exempel per budskap där kommunernas fritextsvar har sammanfattats. Ytterligare exempel kommer presenteras här senare under hösten.

Karlstad, Sveriges friluftskommun 2024

I naturen, i en av kommunens största stadsdelar, som också har flest invånare med utländsk härkomst och är ett utsatt område ur ett socioekonomiskt perspektiv, har kommunen gjort anläggningar för att främja friluftsliv. Genom en barndialog fick barn och unga framföra önskemål som kommunen förverkligat. I Kronoparksskogen har de anlagt en matmötesplats med möjlighet till olika typer av matlagning (roterande grillspett, stekhäll, flera grillar), sagostig och motorikbana. Förskolor och grundskolan kommer fortsättningsvis arbeta med sagostigen i den löpande undervisningen. Grillplatsen och motorikbanan är redan välanvända och de används både av medborgarna, skolor och fritidshem. Fritidsbanken ligger i områden och de har köpt in två stycken eldrivna terränggående rullstolar som man kan låna utöver all annan utrustning som kan lånas för friluftslivsaktiviteter. 

Öckerö kommun, Årets förbättrare 2024 

Öckerö kommun har skapat en vandringsled som sträcker sig över fyra öar på 27,1 km och under 2023 har de påbörjat arbetet med att utöka leden på ytterligare två öar. Syftet är att få ut fler medborgare och besökare i naturen. Leden har bidragit till en ökning av besökare som gynnar det lokala näringslivet. Medborgarna har fått en bättre tillgänglighet till naturen året om och kunnat uppleva nya platser. Det har skapat ett större ansvar för föreningar och medborgare att ta hand om naturen. Åtgärden har också skapat nya samarbeten och arbetstillfällen och medborgare och besökare får förstärkt kunskap om natur och historia.

Jönköpings kommun har arbetat med en plan som beskriver hur ett stort tätortsnära naturområde kan utvecklas, med inriktning på vardagsnära rekreation och friluftsliv och att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa. Planarbetet har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen samt Destination Jönköping. Därutöver har samverkan skett med en rad andra aktörer. 

Den samlade insatsen i Jönköping, för att skapa ett långsiktigt hållbart naturområde för vardagsnära friluftsliv och rekreation, är ett exempel på hur en kommun kan arbeta för att säkerställa naturområden i närheten av människors vardag, genom strategiska beslut på högsta politiska nivå, ett medvetet planarbete och en aktiv samverkan med andra aktörer. 

Smedjebackens kommun har ordnat ”sommarkul” – kostnadsfria lovaktiviteter för barn och unga. Aktiviteterna har skett i samverkan med fritidsledare och feriearbetare, orienteringsklubb, friluftslivsorganisationer, Bärke pastorat med flera. Resultatet av satsningen är att föreningar får fler medlemmar och barn och unga får en lokal kännedom om vilket utbud av vardagsnära natur som finns.  Fler hittar ut i naturen och barn och unga ser till att föräldrar följer med ut för att upptäcka närmiljön. Barnen blir tryggare och kan få starkare självkänsla och dessutom goda minnen för livet. 

Alvesta kommun erbjöd under 2023 den så kallade Åsnenbussen, en gratis buss från centralorten via ett antal stopp i andra samhällen till badplatser, Huseby och Åsnens Nationalpark. Syftet var att sänka trösklarna och få fler grupper att komma ut i naturen till ingen kostnad för resenären. Främst barn, ungdomar och seniorer nyttjade möjligheten under 2023 och även 2024 finns möjlighet att ta bussen till naturen.  

Götene kommun har etablerat fyra aktivitetsrundor i vardagsskogar i kommunens alla fyra tätorter, Götene, Hällekis, Lundsbrunn och Källby.  Aktivitetsrundan är ett skyltkoncept som med enkla övningar stimulerar barn och vuxna till att röra på sig i vardagsskogen, på egen hand eller tillsammans. Aktivitetsrundor gör att vardagsskogen är mer attraktiv, fler kommer ut i skogen. Dessutom är de gratis och det krävs inga speciella förkunskaper, vilket bidrar till en jämlik folkhälsa. 

Lidköpings kommun har inventerat alla skogar som en del i Lidköping kommuns nya friluftslivsprogram.

Friluftslivsprogram för Lidköpings kommun (goliska.se)

Skolskogsinventeringen utgör ett av underlagen till Lidköpings kommuns kommande skogpolicy där tillgången till tätortsnära skog av hög kvalitet är viktig. Inventeringen har också lett till ett gestaltningsprogram för skolskogar och en plan för hur skolskogarna ska uppdateras.  I den senare kommer möjligheterna till rörelseförståelse och rörelseaktivitet vävas in utifrån att Lidköpings kommun är pilotkommun i projektet Make a move (makeamovevastragotaland.se). Skolskogarna kommer att utgöra attraktiva, tätortsnära, tillgängliga, sociala mötesplatser med hög kvalitet för alla lidköpingsbor. 

Partille kommun har skapat samlingsplatser i skogen med sittplatser och eldstad i närheten av varje grundskola. På en av skolorna är den tillgänglighetsanpassad så att även elever från Anpassad skola (före detta benämnd som särskola) med fysiska funktions¬nedsättningar lätt kan komma ut i naturen. Partille har erbjudit alla fritidshem och lågstadielärare utbildning i utomhuspedagogik och lärare från alla skolor har deltagit. Även idrottslärare har fått riktad utbildning mot friluftsliv för att kunna nyttja skogen och platserna på adekvat vis.

Uppsala kommun har erbjudit skolklasser från grundskolan att komma ut i kommunens naturreservat tack vare tillgången till "naturbussen" som är gratis för skolorna att boka. På detta sätt har barnen i klassen fått chansen att uppleva naturen och lära sig om den av naturvägledare från Biotopia, det kommunala ”Naturumet”. I varje skolklass finns idag barn som är naturovana, men genom denna satsning ges alla i klassen en chans att få uppleva naturen.

Poängtabeller

Tabell över de tre högst rankade kommunerna i varje län med deras poäng samt den kommun som förbättrat sig bäst i länet:

Län Placering 1
i länet samt nationell placering (poäng)
Placering 2
i länet samt nationell placering (poäng)
Placering 3
i länet samt nationell placering (poäng)
Blekinge län Sölvesborg 31 (28,75) Ronneby 41 (27,75) Olofsström 56 (26,5)
Dalarnas län Smedjebacken 2 (33) Leksand och Rättvik 15 (31)  
Gotlands län Gotland 77 (24,5)    
Gävleborgs län Gävle 36 (28,25) Sandviken 68 (25,25) Säderhamn 79 (24,25)
Hallands län Kungsbacka och Varberg 50 (27)   Laholm 56 (26,5)
Jämtlands län Östersund 66 (25,5) Härjedalen 144 (19,25) Ragunda 164 (18)
Jönköpings län Jönköping och Värnamo 2 (33)   Tranås 20 (30,5)
Kalmar län Mönsterås 25 (29,5) Kalmar 33 (28,5) Nybro 41 (27,75)
Kronobergs län Älmhult 19 (30,75) Växjö 20 (30,5) Ljungby 27 (29,25)
Norrbottens län Kalix 2 (33) Gällivare 91 (23,25) Övertorneå 126 (20,75)
Skåne län Höganäs 7 (32,5) Lund 12 (31,75) Kristianstad 14 (31,25)
Stockholms län Huddinge 13 (31,5) Danderyd 33 (28,5) Södertälje 47 (27,5)
Södermanlands län Eskilstuna 23 (29,75) Nyköping 29 (29) Katrineholm 60 (26,25)
Uppsala län Tierp 10 (32) Östhammar och Uppsala 68 (25,5)  
Värmlands län Karlstad 1 (33) Kristinehamn 47 (27,5) Säffle 63 (25,75)
Västerbottens län Skellefteå 33 (28,5) Umeå 41 (27,75) Vännäs 104 (22,25)
Västernorrlands län Sundsvall 7 (32,5) Kramfors 10 (32) Örnsköldsvik 23 (29,75)
Västmanlands län Sala 41 (27,75) Västerås 54 (26,75) Fagersta 76 (24,75)
Västra Götalands län Götene 2 (33) Öckerö 7 (32,5) Orust 15 (31)
Örebro län Örebro 15 (31) Ljusnarsberg 112 (22) Lindesberg 126 (20,75)
Östergötlands län Motala 62 (26) Valdemarsvik 63 (25,75) Linköping och Ydre 72 (25)
Län Den kommun som förbättrat sig bäst i länet jämfört med de tre senaste åren i procent
Dalarnas län Rättvik
Gotlands län Gotland
Gävleborgs län Huddiksvall
Hallands län Laholm
Jönköpings län Sävsjö
Kalmar län Vimmerby
Kronobergs län Älmhult
Norrbottens län Boden
Skåne län Landskrona
Stockholms län Danderyd
Södermanlands län Vingåker
Uppsala län Tierp
Värmlands län Karlstad
Västerbottens län Skellefteå
Västernorrlands län Kramfors
Västmanlands län Västerås
Västra Götalands län Öckerö
Örebro län Askersund
Östergötlands län Åtvidaberg

Tidigare vinnare

2023 Kalix och Värnamo
2022 Trollhättan
2021 Olofström
2020 Jönköping
2019 Olofström
2018 Sundsvall
2017 Huddinge och Örebro
2016 Örnsköldsvik
2015 Örnsköldsvik
2014 Leksand, Söderhamn och Örebro
2013 Örebro
2012 Örebro
2011 Örnsköldsvik
2010 Sundsvall

2023 Pajala
2022 Älmhult
2021 Partille
2020 Simrishamn
2019 Orust
2018 Hagfors
2017 Smedjebacken
2016 Heby
2015 Heby
2014 Härryda

Symbol: Vinnare Sveriges friluftskommun 2023

Stort engagemang och långsiktigt arbete

Under flera års tid har Kalix varit en av de bästa kommunerna i enkätundersökningen Sveriges friluftskommun. Tidigt satte politiken i fritids- och kulturnämnden målet att Kalix skulle bli årets friluftskommun i Sverige. Målet var väldigt enkelt och konkret och tjänstepersoner har jobbat med hur vi skall göra för att nå målet. Det är inte bara kommunen, tjänstepersoner, som är delaktig i framgången utan föreningar, entreprenörer och privatpersoner. Det är tillsammans som vi har uppnått målet – tillsammans är nyckelordet.

Ingela Frisk  hälsoinspiratör, Karl-Göran Lindbäck, chef Fritid & kulturförvaltningen, Sven Nordlund, ordförande Fritid & kulturnämnden och Reine Sundqvist, Kommunikationschef. Alla representerar Kalix kommun.
Ingela Frisk, hälsoinspiratör, Karl-Göran Lindbäck, chef Fritid & kulturförvaltningen, Sven Nordlund, ordförande Fritid & kulturnämnden och Reine Sundqvist, kommunikationschef. Alla representerar Kalix kommun.

Tillsammans är nyckelordet

Några konkreta exempel på arbetet tillsammans är att alla förvaltningar var inblandade när Kalix tog fram friluftsplanen. Den beslutades politiskt av alla nämnder därefter kommunstyrelsen och till sist kommunfullmäktige. Det finns en gemensam positiv syn på friluftsliv i kommunen. 

Kalix tips på framgångsfaktorer

  • Tillsammans – internt och externt. Friluftslivsarbetet är inget enmansjobb.
  • Politiken ska vara med. Viktigt med intresse från politiken och att de ger beslut i rätt riktning.
  • Mandat för tjänsteperson/-er som driver friluftslivsfrågorna. Att få mandat har varit lyckosamt för oss.
  • Våga – ta beslut och påverka. Hänger ihop med mandat för tjänsteperson/-er och att politiken är med.
  • Marknadsföring/levande dialog om friluftsliv i kommunen – både internt och externt.

Planera för friluftsliv

Strategiska dokument och att planera för friluftsliv bidrar till allemansrättsligt tillgänglig natur för alla. Utvecklings- och g/c-planen i Kalix är antagen politiskt och värnar allemansrätten, eftersom den binder ihop grönområden till en sammanhängande grönstruktur. I planerna tillgängliggörs naturområden, vilket är en viktig fråga för Kalix kommun.

Fritids- och kulturchefen är med i styrgruppen för nya översiktsplanen där friluftslivet lovas komma få en stor plats.

Snö och is, viktiga rörelsetråk

I utformning av gröna ytor och stråk i kommunen inkluderas även vita strukturen, snö och is. Under vintern blir tillgången till lättillgängliga rekreationsmöjligheter sämre, men snö och is ger istället andra friluftsmöjligheter. Vinterperioden i Kalix är så pass lång och framträdande, varför det ger extra kvaliteter att planera för den och ta vara på dess positiva egenskaper. Snön nyttjas till snö- och isskulpturer. Snöröjning är lämpligt på vissa platser, men på andra på andra platser är det just snön som blir attraktiv för spark-, skid. eller skoteråkning.

Exempel: Kalix vinterland (kalix.se)

Barnen är viktiga

Kalix kommun visar upp flera kreativa sätt för att få barn att vara fysiskt aktiva.

Utbildningsförvaltningen har anställt en Hälsoinspiratör för att barn och unga ska vara fysiskt aktiva företrädesvis utomhus och i naturen. Det stärker elevers möjlighet att ta del av friluftsliv i närmiljön och ökar kunskapen om allemansrätten. Skolor och förskolor använder naturen som klassrum och har undervisning i skolskogar och skapar förståelse för hållbar utveckling. De tar del av naturen under alla årstiderna och för lokala/regionala traditioner vidare.

Kalix samverkar också med friluftsorganisationer i skolan. Hälsoinspiratören har arbetat upp ett bra samarbete och dialog med föreningar, förbund och organisationer bland annat Generation Pep. De har en gemensam planering och genomförande av aktiviteter.

Markerade stigar som inspirerar både till rörelse och läsupplevelser ute

Mysigastigar inspirerar barn och deras familjer till både rörelse och läsande. På sex platser i kommunen finns så kallade mysigastigar som är en kortare vandringsstig fram till ett utflyktsmål med en brevlåda. Brevlådan innehåller tre böcker för olika åldrar. Boken kan läsas på plats och lämnas i brevlådan till nästa besökare.

Upptäck Kalix kommuns mysigastigar (kalix.se)

Kalix Löjrom lockar även friluftslivsbesökare

Kalix Löjrom är sedan 2010 en skyddad beteckning. I Kalix kommun finns perfekta förhållanden för siklöjan den minsta laxfisken som bär på delikatessen Fisket, fisken och dess produkter har ett stort symbolvärde för Kalix, vilket de använder i destinationsutvecklingen bland annat i älvmynningen och i skärgården där möjligheterna till ett varierat friluftsliv är stora.

Symbol: Vinnare Sveriges friluftskommun 2023

Det var en gång en tankesmedja…

Värnamo deltog med tre medarbetare på tankesmedjan april 2018 där Sveriges friluftskommun 2018, Sundsvall presenterade sitt arbete. Det föredraget gav inspiration och en ambition att Värnamo en dag skulle bli Sveriges friluftskommun. Väl hemma togs de första stegen genom omvärldsbevakning av andra kommuners friluftslivsarbete och studier av Naturvårdsverkets vägledningar. Kommunens översiktsplan identifierades som ett viktigt planinstrument för att långsiktigt säkra tillgången till natur- och kulturområden, vilket är en förutsättning för friluftslivet.

Keith Johansson, projektledare, Joakim Norgen, projektledare, och Johan Arvidsson, fritidschef, Värnamo kommun.
Keith Johansson, projektledare, Joakim Norgen, projektledare, och Johan Arvidsson, fritidschef, Värnamo kommun.

Översiktsplanen grunden för det strategiska arbetet

Att få med friluftslivsfrågorna i översiktsplanen både i markanvändningskartan och med tydliga riktlinjer och rekommendationer i texten har varit betydelsefullt för Värnamo kommun. De inkluderade riktlinjer och tydliga ställningstaganden för hur grön- och blåstrukturen ska utvecklas för friluftsliv och folkhälsa. I markanvändningskartan synliggörs de gröna kilarna, tysta områden, områden för fiske etc.

Översiktsplan Mitt Värnamo 2035 (varnamo.se)

Mark- och vattenanvändningskarta Värnamo kommun

Värnamo har också arbetat med andra strategiska dokument i friluftslivsarbetet, Det finns en plan för grönstruktur som antogs 2020. Strategierna i planen för grönstruktur är att säkerställa god tillgång till parker och naturområden, skapa varierat innehåll i parker och naturområden, stärk de gröna kopplingarna i staden, synliggör stadens grönområden och gör medborgarna delaktig samt nyttja och utveckla ekosystemtjänster.

Plan för grönstruktur (pdf, varnamo.se)

Men kommunen har inte bara arbetat med strategiska dokument utan också gjort verkstad av dem med stort stöd av medel från LONA.

Samverkan över gränser

Värnamo kommuns friluftslivsarbete är förvaltningsövergripande. De har en arbetsgrupp som träffas kontinuerligt, på veckobasis. Några gånger per år träffar de också andra förvaltningar. Samverkan med skolorna tog fart när skolorna fick närhet till friluftsliv och insåg möjligheterna. Detta var också en väg till att nå familjer med utländska bakgrund. Elever tar idag med sig hela familjen till våra platser.

Kommunen har en centralort samt 16 kransorter som de besökt och genomfört en så kallad ”landsbygdsdialog” med medborgarna om bland annat frågor om friluftsliv och fritid. Dialogträffarna var också en möjlighet att hitta engagerade personers och föreningar som ville bidra i friluftslivsarbetet.

Samverkan över kommungränserna har också hjälpt Värnamo i friluftslivsarbetet. De har haft stöd av Länsstyrelsen i Jönköpings län regionala samverkansråd och den regionala gröna handlingsplan som tagits fram i samverkan i länet.

Grön handlingsplan (lansstyrelsen.se)

I länet finns dessutom kommunal samverkan och med hjälp av denna har Värnamo spridit kunskap om allemansrätten.

Design med lokal förankring har lockat fler ut i naturen

Design är viktigt för Värnamo kommun som har haft en central roll i svensk och småländsk möbelproduktion sedan 1880-talet. Den kände möbelsnickaren Bruno Mathson var verksam i kommunen och här finns också ett museum med hans namn. Men, vad har detta med friluftslivet att göra? Värnamo som design-, konst- och möbelstad har hittat sin väg ut i naturen. Vindskydd och grillplatser som har byggs de senaste åren har fått unik design anpassad till platsen. Anläggningarna har blivit ett besöksmål i sig och har lockat nya ut i naturen.

– Friluftsovana men designintresserade, har sökt sig ut i naturen och de återkommer, säger Keith Johansson, enhetschef friluftsliv och spontanaktivitet.

Källemostol
Källemostol.
Vindskydd Borgen outdoor
Vindskydd Borgen outdoor.

Värnamo identifierade det som är unikt i deras kommun, det som har ett symbolvärde och en lokal förankring och utnyttjade det i utvecklingen av friluftslivet.

Friluftsråd en del i besöksförvaltningen

Borgen Outdoor är ett område i Värnamo kommun som används intensivt för många olika aktiviteter, skidåkning, löpning, cykling, ridning, skateboard med mera. När många aktörer och aktiviteter ska samsas inom samma område kan det uppstå konflikter. Värnamo kommun har bildat ett för området ansvarigt friluftsråd med cirka 16 medlemmar och 9 aktiva föreningar för att möta dessa utmaningar.

Deras erfarenheter för att rådet ska kunna hantera utmaningar är att

  • alla som vill ska få vara med i rådet
  • låt frågor få ta tid
  • ha ett dialogbaserat arbetssätt
  • kör ni fast koppla tillbaka till kommunens mål och vision. 

Sammanfattningsvis – Värnamos tips till andra kommuner

  • Strategiska dokument ger stöd. En översiktsplan med friluftslivets värden och behov av tillgång till natur är ett stort stöd i frågor om konkurrerande markanvändning.
  • Ta fram digitala underlag som kan användas av samhällsbyggnadsförvaltning och mark- och exploatering i frågor om markanvändning och konkurrerande markanvändning.
  • Engagemang skapar framgång. Hitta engagemanget hos medarbetare, ideella organisationer, privatpersoner, företag – ta tillvara det och uppmuntra det.
  • Samverka på olika nivåer och över olika gränser.
  • Gör det möjligt för medborgare att vara aktiva i vardagen och året om:
    • Skapa rundslingor, vandringsstråk i alla tätorter.
    • Utveckla möjligheter till cykling.
    • Bad är en åretruntaktivitet.
Symbol: Årets förbättrare 2023

Pajala kommun i Norrbotten är den kommun som förbättrat sitt enkätresultat mest jämfört med de tre senaste åren. Pajala har en tjänsteperson med uttalat ansvar för friluftslivsfrågorna och avsatta resurser i budgeten för friluftsarbetet. Detta tillsammans med en aktiv samverkan med länsstyrelsen i Norrbottens län och/eller regionen samt grannkommunerna ger en god grund för Pajalas fortsatta arbete med att främja möjligheterna för friluftsliv för medborgare och besökare.

Koppling till de nationella friluftslivspolitiska målen

Förutom att uppmärksamma kommunerna och dela ut utmärkelsen Sverige friluftskommun så används resultatet av undersökningen för att få underlag till kommunernas bidrag till att nå de nationella friluftslivspolitiska målen. Läs senaste uppföljningen av de friluftspolitiska målen här:

Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2023

Kommunernas viktiga roll för friluftslivet

Kommunerna har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för friluftsliv. Syftet med undersökningen är förutom att lyfta kommunernas arbete att samla exempel som kan inspirera och underlätta andra kommuners arbete.

Läs mer om kommunernas arbete:

Arbetet med friluftsliv

Relaterad information