Vad är en cirkulär ekonomi?
Cirkulär ekonomi är ett verktyg, eller en ekonomisk modell, som kan användas för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna.
I en cirkulär ekonomi används saker och ting så länge som möjligt. När de går sönder lagas de, görs om till något annat eller återvinns. Resurser används mer effektivt genom att produkter
- utformas så att de får lång livslängd
- tillverkas av återvunnen eller biobaserad råvara
- är reparerbara och möjliga att återanvända
- slutligen materialåtervinns.
I en cirkulär ekonomi finns också affärsmodeller som bidrar till lång livslängd och hög användningsgrad genom att exempelvis
- erbjuda reparation
- återtillverkning
- uthyrning eller delning av produkter.
I en hållbar cirkulär ekonomi finns affärsmodeller som också tar hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och sociala mål. Materialåtervinning räcker inte. Vi använder våra prylar allt kortare tid och slänger även hela saker vilket gör att resursåtgången fortsätter att öka.
Cirkulär ekonomi sparar naturresurser och minskar miljöpåverkan
Det finns många definitioner och beskrivningar av cirkulär ekonomi och Naturvårdsverket utgår från definitionen i EU:s taxonomi som speglar både innebörden av cirkulär ekonomi och vikten av att ta hänsyn till miljöpåverkan.
EU:s taxonomiförordning antogs i juni 2020 och fungerar som en reglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara.
En taxonomi för hållbara investeringar (regeringen.se)
I taxonomin beskrivs cirkulär ekonomi som ett ekonomiskt system, i vilket värdet på produkter, material och övriga resurser används mer effektivt inom produktion och konsumtion. På så sätt minskar miljöpåverkan av användningen av resurser. Även avfall och utsläpp av farliga ämnen minimeras under alla delar av livscykeln, när avfallshierarkin används.
Det centrala målet med cirkulär ekonomi är att spara naturresurser genom att använda råvaror på ett effektivt och hållbart sätt.
Motsatsen till linjär ekonomi
I den cirkulära ekonomin är produkter och material värdefulla, resurserna behålls i samhället eller återförs till naturen på hållbart sätt, till exempel återföring av näringsämnen från livsmedelsavfall till åkermark, och avfall uppstår i princip inte.
Detta i motsats till den traditionella linjära ekonomin där material blandas och sprids, tappar sitt ekonomiska värde och försvinner från kretsloppet. Förenklat innebär den linjära ekonomin att utvinna naturresurser, producera, konsumera och därefter bli kvitt avfallet. Ett mer utbrett uttryck för samma sak är ”slit-och-släng-samhället.”
I den cirkulära ekonomin talar man om användare snarare än konsumenter då du till exempelvis kan hyr eller lånar en borrmaskin i stället för att äga den.
Så säkrar vi framtida livsmiljöer
Vi behöver gå från köp och släng till hållbara cirkulära affärsmodeller och resurssmart användning.
Ett resurseffektivt samhälle hänger nära samman med klimatet och den biologiska mångfalden, eftersom ett hållbart utnyttjande av resurser kan minska belastningen på miljön, vilket i sin tur skyddar klimatet och den biologiska mångfalden.
Här är några centrala punkter om hur de hänger ihop:
- Minskade koldioxidutsläpp
Ett resurseffektivt samhälle innebär att vi använder mindre energi, material och vatten för att producera varor och tjänster. Genom att använda resurserna effektivare minskar behovet av energiintensiva processer och fossilbränslen, vilket i sin tur minskar koldioxidutsläppen. När utsläppen av växthusgaser minskar bromsar vi uppvärmningen av klimatet och bidrar därmed till att skydda känsliga ekosystem från klimatförändringar. - Bevarande av ekosystem och biologisk mångfald
Överutnyttjande av naturresurser, som skog och vatten, kan leda till förstörelse av ekosystem. Genom att vara mer resurseffektiva undviker vi exempelvis avskogning och markförstörelse, vilket skyddar livsmiljöerna för många arter. Att bibehålla och återställa ekosystem hjälper den biologiska mångfalden att frodas, eftersom det ger arter de miljöer de behöver för att överleva. - Cirkulär ekonomi och minskat avfall
En viktig del av resurseffektivitet är övergången till en cirkulär ekonomi där material återanvänds, återvinns och minskar behovet av att utvinna nya resurser. Detta minskar mängden avfall och föroreningar som kan skada både klimatet och den biologiska mångfalden. Till exempel innebär mindre plastavfall färre hot mot marina ekosystem, där många djur påverkas av plastföroreningar. - Ökad motståndskraft mot klimatförändringar
Ett resurseffektivt samhälle kan också hjälpa samhället att bli mer motståndskraftigt mot effekterna av klimatförändringar. Genom att använda resurser mer sparsamt, och se till att vi inte förbrukar dem på ett ohållbart sätt, har vi mer marginaler kvar i tider av stress, såsom extremväder eller brist på resurser. Detta gör det möjligt för samhällen att stå bättre emot klimatrelaterade kriser. - Skydd för ekosystemtjänster
Biologisk mångfald är grundläggande för ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatreglering. Genom att vara mer resurseffektiva kan vi minska vår påverkan på dessa tjänster och skydda de processer som klimatet och våra samhällen är beroende av. Om vi exempelvis förvaltar jordbruksmark hållbart kan vi bevara markens hälsa och dess förmåga att binda koldioxid, vilket i sin tur motverkar klimatförändringar.
Sammanfattningsvis innebär ett resurseffektivt samhälle att vi minskar vår miljöpåverkan och skyddar klimatet och den biologiska mångfalden.