Mer miljömässigt hållbara och cirkulära produkter i ESPR-förordningen

Förordningen (EU) 2024/1781, träde ikraft  18 juli 2024 och  är ett ramverk som gör det möjligt för kommissionen att besluta om ekodesignkrav för olika slags produkter. 

Förordningen (EU) 2024/1781 (europa.eu)

Specifika regler på produktnivå beslutas senare av kommissionen i så kallade delegerade akter eller genomförandeakter. ESPR sätter ramarna för delegeringen till kommissionen, det vill säga vad kommissionen får besluta om och hur kommissionen ska gå till väga vid framtagande av akten. 

Förordningen bygger på det befintliga ekodesigndirektivet men utvidgas till att omfatta en större bredd av produkter och fler hållbarhetsaspekter. 

Ekodesignkrav kan vara relaterade till produktens prestanda (prestandakrav) eller till information som ska följa med produkten (informationskrav). Dessa krav kan inkludera bland annat produktens hållbarhet, återanvändbarhet, uppgraderingsbarhet och reparerbarhet och förekomst av farliga ämnen och ämnen som påverkar återvinningen. En akt får antingen vara produktspecifik eller reglera en viss egenskap för en mängd olika produkter, så kallade horisontella regler. 

Förutom möjlighet att ställa ekodesignkrav finns också andra bestämmelser som handlar om hur informationskrav ska paketeras (i ett produktpass), information om och förbud mot att destruera osålda varor, möjlighet för kommissionen att ställa krav på grön upphandling med mera. Det beskrivs kortfattat nedan.

Förordningen ger en allmän ram för dessa regler, men vilka specifika krav som kommer att ställas på en produktgrupp fastställs i ett senare skede i produktspecifika akter som beslutas av kommissionen enligt en arbetsplan som tas fram av kommissionen. Hur arbetsplanen tas fram är också reglerad i ESPR.

Ecodesign for Sustainable Products Regulation (europa.eu)

ESPR inför något som kallas produktpass för paketering av den information som krävs på grund av ekodesignkrav om information. I ESPR definieras de ekonomiska aktörer som måste tillhandahålla ett sådant digitalt tillgängligt produktpass i visst format. Tekniska format bestäms av kommissionen. Produkten ska, om sådana krav ställs i akten, ha en väl synlig etikett med QR-kod som leder till produktpasset. Etiketten ska även vara synlig vid distansförsäljning. Ansvariga aktörer för att ett sådant produktpass tillhandahålls är tillverkaren om produkten tillverkas i EU eller importören om produkten tillverkas utanför EU. Produktpassen ska innehålla information om ekodesignkraven och följa med produkten längs hela dess livscykel. Kommissionen ska därutöver inrätta en webbportal för produktpass som gör det möjligt för berörda parter att söka efter och jämföra information som ingår i produktpassen. Även tullen är inkluderad i detta genom att göra viss kontroll av produktpass vid import av varor. 

Produktpasset syftar till att öka spårbarheten och underlätta en cirkulär ekonomi genom att tillverkaren delar med sig av olika hållbarhetsdata för sina produkter. 

Produktpasset är ett viktigt verktyg för att göra information tillgänglig för aktörer längs hela värdekedjan. Vilken information som ska finnas i produktens digitala produktpass och vem som ska ha tillgång till vilken information bestäms även de i de produktspecifika delegerade akterna. 

Kommissionens arbetsplan för arbete med produktspecifika akter ska tas fram senast nio månader efter att förordningen antagits, vilket innebär april 2025. Planen ska vara treårig och uppdateras minst vart tredje år och innehålla en förteckning över de produktgrupper för vilka kommissionen avser att anta delegerade akter samt eventuella horisontella krav.

I förordningen har ett antal produktgrupper identifierats som viktiga för kommissionen att prioriterar i arbetsplanen. Dessa är:

• Järn och stål
• Aluminium
• Textil, särskilt kläder och skor
• Möbler, inklusive madrasser
• Däck
• Rengöringsmedel
• Färger
• Smörjmedel
• Kemikalier
• Energirelaterade produkter
• Informations- och  kommunikationstekniska produkter och annan elektronik

Kommissionen har påbörjat förstudier för textil samt järn och stål med syfte att lägga en grund för och påskynda arbetet med att ta fram specifika akter under ESPR för dessa produktgrupper.

Första produkten reglerad på EU-nivå med ett obligatoriskt digitalt produktpass beräknas antas i början av 2026, för att träda i kraft 18 månader senare i mitten av 2027.

De regler som fastslås under ESPR kommer att gälla för alla produkter som släpps ut på EU-marknaden, oavsett om de tillverkas inom eller utanför EU. 

Arbetsplanen kan förändras och är inte fastslagen på produktnivå i en akt. Därför kan andra produktgrupper tillkomma eller prioriterade produktgrupper tas bort. 

För mer information om EU:s arbete med produktspecifika förstudier:

Product groups | Product Bureau (europa.eu)

Kommissionen ska, för att säkerställa att det genomförs ett korrekt samråd med alla berörda parter vid framtagande av en produktspecifik akt eller en horisontell akt, inrätta ett ekodesignforum. Forumet ska vara en expertgrupp med ett väl avvägt och ändamålsenligt deltagande av experter som utsetts av medlemsstaterna samt andra berörda parter som är involverade i produkten eller produktgruppen i fråga. Dessa andra berörda parter är ofta representanter från näringslivet. 

Ekodesignforumet ska bland annat bidra till att

• utarbeta krav på ekodesign
• utarbeta arbetsplaner
• bedöma förbud mot förstörelse av osålda konsumentprodukter.

Kommissionen ska även inrätta en expertgrupp för medlemsstaterna som en undergrupp till ekodesignforumet, bestående av experter som utsetts av medlemsstaterna.

I ESPR finns även krav kopplat till osålda varor. Företag som destruerar osålda konsumentprodukter ska årligen informera om detta på företagets egen webbsida. Informationen ska innehålla en redogörelse för vilka produkter som har destruerats och hur stora volymer det rör sig om samt varför produkterna destrueras. Dessutom ska det finnas en redogörelse som beskriver vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att osålda konsumentprodukter destruerar. Det första offentliggörandet ska omfatta osålda konsumentprodukter som destruerats under det första hela räkenskapsår efter att förordningen antagits.

I dagsläget förstörs okända mängder osålda konsumentprodukter varje år. Det kan exempelvis röra sig om produkter som aldrig saluförts utan förvarats på lager eller produkter som konsumenter har returnerat. Att produkter produceras och transporteras för att sedan förstöras utan att någonsin ha använts är inte en effektiv hushållning med resurser utan leder bara till negativ påverkan på miljö och klimat.  

Utöver transparensskyldigheten (att redovisa vad man gör) innehåller förordningen också ett direkt förbud mot förstörelse av konsumentprodukter som är kläder, textila accessoarer och skor. Detta förbud träder i kraft två år efter att förordningen antagits.

Kommissionen kan ställa krav på grön upphandling i en produktspecifik akt. Det innebär att kommissionen i akten bestämmer att upphandlande myndigheter bara får upphandla produkter med viss hållbarhetsprestanda. Det är inte tydligt i ESPR hur sådana potentiella krav på grön upphandling ska utformas, men sannolikt krävs att det går att mäta viss prestanda så att det går att gradera produkter mot varandra, exempelvis vad gäller energiförbrukning eller liknande. 

ESPR baseras på, och kommer så småningom att helt ersätta, det nuvarande ekodesigndirektivet 2009/125/EG. Det finns övergångsregler i ESPR som hanterar denna gradvisa övergång. Aktiviteter som pågår enligt det äldre ekodesigndirektivet kommer fortsatt att gälla till vissa slutdatum. Befintliga ekodesignkrav enligt det äldre direktivet kommer fortsätt att gälla, till dess att kommissionen tar fram reviderade krav för samma produktgrupp enligt nya ESPR. Det gäller också de akter som finns enligt det äldre direktivet med horisontella krav. 

Arbetsplanen 2022–2024 för ekodesigndirektivet omfattar nya energirelaterade produkter och uppdateringar och ökar ambitionen för produkter som redan är reglerade, som en övergångsåtgärd fram till att den nya förordningen träder i kraft. Den tar upp hemelektronik, såsom smartphones, surfplattor samt solpaneler, den snabbast växande avfallsströmmen.

Ekodesigndirektivet:

Directive - 2009/125 - EN - EUR-Lex (europa.eu)

Ekodesigndirektivets arbetsplan 2022–2024:

Ecodesign and Energy Labelling Working Plan 2022-2024 - European Commission (europa.eu)