Avfall i ett cirkulärt samhälle
I Sveriges avfallsplan för 2024–2030 finns samlad information om hur Sverige ligger till på avfallsområdet, om hinder och utmaningar samt åtgärdsförslag på vad olika samhällsaktörer kan göra.
Sverige har idag svårt att klara flera av målen på avfallsområdet, både vad gäller EU:s mål och de nationella målen inom miljömålssystemet. För att nå målen och förbättra förutsättningarna för miljö och hälsa behöver takten öka och viktiga nyckelaktörer få bättre insikt i vad de kan och bör göra.
Att ta oss högre upp i avfallshierarkin är en viktig del i arbetet med cirkulär ekonomi.
Avfallsplanen innehåller även kunskap om miljöpåverkan, behandlingsmetoder och tvärgående ämnen så som gränsöverskridande transporter, och beredskap samt djupdykningar i olika avfallsströmmar.
Lång livslängd och resurssmart användning
Både avfall och avfallshantering ger upphov till påverkan på både miljön och på människors hälsa i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Dessutom orsakar utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av material, produkter, bränsle och livsmedel stora utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av föroreningar och ohållbart nyttjande av vatten. Vi behöver därför nyttja cirkulära flöden och hushålla med energi, jungfruliga material, mark och vatten.
Valen som görs i samband med designfasen är grundläggande för att produkter ska hålla längre och för att de i slutändan ska kunna materialåtervinnas när de blir avfall. Materialval, färg, tillsatser och hur produkterna kan demonteras påverkar hur återvinningsbara de är. För att nå giftfria kretslopp behöver särskilt farliga ämnen fasas ut och farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ när så är möjligt. Sådana ämnen som i ett senare skede försvårar eller omöjliggör återanvändning och materialåtervinning bör undvikas.
I planen finns en sammanställning över vad olika aktörer kan göra för att bidra till det avfallsförebyggande arbetet samt arbetet med att minimera avfallsmängderna och hantera avfallet högre upp i avfallshierarkin.
Prioriterade avfallsströmmar
I arbetet med den nationella avfallsplanen har ett antal avfallsströmmar identifierats som extra aktuella att fokusera på; bygg- och rivningsavfall, förpackningsavfall, bioavfall, textilavfall, möbelavfall, elektronikavfall, batteriavfall, avfall som innehåller kritiska råmaterial, plastavfall, uttjänta fordon och kommunalt avfall.
Områdena har valts ut för att de antingen genererar stora mängder avfall eller har en stor miljö- och hälsopåverkan räknat ifrån det att varan produceras tills att den blir avfall och behandlas. De flesta av områden är utpekade i den nationella strategin som viktiga i omställningen till en cirkulär ekonomi.
Möbler är ett område som uppmärksammats de senaste åren både nationellt och inom EU, bland annat i ESPR-arbetet.
Mål för avfall och att förebygga avfall
I Sverige finns etappmål för avfall och avfallsförebyggande arbete som identifierar en önskad samhällsomställning. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och flera miljökvalitetsmål. Flera av etappmålen överensstämmer med mål i EU-lagstiftningen. Etappmålen finns under rubrikerna avfall, cirkulär ekonomi och minskat matsvinn.
Del av EU:s gemensamma lagstiftning
Sverige och alla andra medlemsländer ska enligt EU:s avfallsdirektiv ha nationella avfallsplaner och avfallsförebyggande program. I Sverige är Naturvårdsverket ansvarig för att ta fram dessa dokument. Att gå från avfall till resurs var en målsättning när Europeiska unionens råd 2018 beslutade om revideringar i EU gemensamma avfallslagstiftning, genom det så kallade avfallspaketet. Målen är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad materialåtervinning samt en förbättrad avfallshantering.
Läs hela planen
Avfall i ett cirkulärt samhälle
Sveriges avfallsförebyggande program
I programmet finns samlad kunskap om varför Sverige behöver förebygga avfall, om hinder och åtgärder samt åtgärdsförslag på vad olika samhällsaktörer kan göra.